Uppsala kn, GAMLA UPPSALA 74:2 GAMLA UPPSALA KYRKA
| Anläggningspresentation | |
|---|---|
| GAMLA UPPSALA KYRKA (akt.) | |
| Uppsala | |
| Uppsala | |
| Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka | |
| Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats | |
| GAMLA UPPSALA 74:2 | |
| Historik |
|---|
| Gamla Uppsala kyrka, ärkebiskopssäte från 1164 fram till etableringen av stiftscentrat i Östra Aros på 1270-talet, ingår som del av en unik fornlämningsmiljö. Den gråstensmurade kyrkan består idag ett rektangulärt långhus med absid direkt mot den östra muren, vidbyggd sakristia i norr samt vapenhus i väster. Ingång via vapenhuset. Över långhusets västparti reser sig en mäktig tornbyggnad. |
| Gamla Uppsala kyrka är troligen byggd vid 1100-talets mitt. Den blev år 1164 domkyrka för det nybildade Uppsala ärkestift och säte för ärkebiskopen. Kyrkan var en centraltornskyrka av betydande storlek, av vilken dagens kyrka endast utgör en mindre rest. Den hade en korsformig plan med tornet som centrum. Mot väster sträckte sig ett treskeppigt långhus, mot öster ett absidförsett kor. Mot norr och söder sträckte sig korsarmar med absider på östra sidan. |
| År 1150 - 1159 Nyanläggning | |
|---|---|
| En stor stenkatedral byggs på kungsgårdens mark i Gamla Uppsala och tas i bruk senast 1164. Sannolikt föregicks katedralen av en eller flera träkyrkor, och kanske ett hednatempel, på samma plats. Av den ursprungliga kyrkan återstår idag absidkoret och centraltornet. Kyrkan byggdes med absidförsett kor och absidförsedda korsarmar samt ett treskeppigt långhus och ett centraltorn och troligen ett västtorn. Långhuset låg förskjutet i förhållande till vad som finns kvar idag. Den skeva planen tyder på att man tvingades anpassa kyrkan efter en på platsen stående träkyrka. Centraltornet var högre än det idag bevarade tornet vilket bevarad bjälklagshål i tornets gavelspetsar tyder på. Koret hade ett lägre och flackare tak än det nuvarande. | |
| År 1164 - 1164 Ändring | |
|---|---|
| Den svenska kyrkoprovinsens första ärkesäte förläggs till Gamla Uppsala. | |
| År 1514 - 1514 Ändring | |
|---|---|
| Storklockan i klockstapeln göts detta år till Erik den heliges ära. Det är, enligt Upplands kyrkor, inte uteslutet att klockstapeln är byggd samtidigt. Enligt Bonnier är klockstapeln byggd senast på 1600-talet. | |
| År 1823 - 1823 Ändring | |
|---|---|
| Klockstapeln försågs med en brädinklädnad. | |
| År 1968 - 1968 Utvidgning - Begravningsplats | |
|---|---|
| Ritning till utvidgning av kyrkogården, avdelning III och IV, upprättas av Paul Stråby, kyrkogårdsförvaltningen. | |
| Paul Stråby, FST (Trädgårdsarkitekt) | |
| År 1974 - 1974 Nyanläggning - Minneslund | |
|---|---|
| Ritning till minneslund på kyrkogårdens senast utvidgade del upprättas av Paul Stråby, kyrkogårdsförvaltningen. | |
| Paul Stråby, FST (Trädgårdsarkitekt) | |
| År 1980 - 1980 Nybyggnad | |
|---|---|
| Tillstånd ges, av länsstyrelsen, för uppförande av ekonomibyggnad på kyrkogården. | |
| År 1990 - 1990 Nyanläggning - Minneslund | |
|---|---|
| Länsstyrelsen ger tillstånd till anordnande av ny smyckningsplats på minneslunden. | |
| År 1992 - 1992 Nyanläggning - Minneslund | |
|---|---|
| Tillstånd lämnas av Länsstyrelsen i Uppsala län till nytt urngravskvarter vid minneslunden. | |
| År 2005 - 2006 Undersökning - Arkeologisk | |
|---|---|
| En arkeologisk undersökning utfördes av arkeologer från Upplandsmuseet i samband med ledningsdragning för vatten, avlopp och värme, men också för den nya byggnaden utanför västra kyrkogårdsmuren. | |
| År Okänt - 1710 Ändring | |
|---|---|
| 1710, Kyrka och kyrkogård avbildas av Peringskiöld. På bilden framgår att kyrkogården omgärdades av en bogårdsmur av sten täckt med trätak. I bogårdsmuren finns tre stigluckor, en i norr, en i söder och en i väster. | |
