1.09
1800 [ca]
Tidpunkt / födelse
SMVK-EM
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/3248680
Pikinga
Rangi
Te Rangi Pikinga
name
- id -
Libris-id / samma som
1.1
1.12024-03-25Te Rangi PikingaRådata3248680nameStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMNamnhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/3248680- id -Te Rangi Pikinga, Nya Zeeland1800 [ca], Te Rangi Pikinga belonged to the Ngāti Apa people of Whanganui and Taranaki and was born around 1800. Her mother was Te Rangi Kopinga. She had a brother named Te Arapata and Te Arapata Hiria was her elder sister. When Te Rangi Pikinga was a young woman she was captured by a taua party led by Te Rauparaha of Ngāti Toa. Te Rauparaha's nephew Te Rangihaeata took a fancy to Pikinga and their subsequent marriage effected a peace treaty between Ngāti Apa and Ngāti Toa. The marriage laid the foundations of Ngāti Toa occupation of the Kapiti Coast. As a peace-bride Te Rangi Pikinga's marriage maintained and secured the occupation rights and mana of Ngāti Apa and provided mutual protection of her tribe's Rangitikei and Manawatu lands. In this sense,Te Rangi Pikinga was a symbolic ' pou' between Ngāti Apa and Ngāti Toa. Te Rangihaeata would refer to her as his 'pou rohe' meaning she was a critical link between the tribes. Indeed, on one occasion Te Rangi Pikinga agreed to stay at Rangitikei as a boundary post to protect Ngāti Apa at Whangaehu. Te Rangi Pikinga shared the stormy life of Te Rangihaeata, whom she survived. He was exiled to Poroutawhao, between Levin and Foxton, where he died in 1855.2 It is not known when Te Rangi Pikinga died, only that she lived out her last years at Poroutawhao. It is thought that Te Rangi Pikinga was deceased by 1868. (http://www.lindaueronline.co.nz/maori-portraits/kuinioroa-daughter-of-rangi-kopinga-te-rangi-pikinga)Nya Zeeland1800https://kulturnav.org/5020168e-9d03-482d-b62f-51ca57ab0496http://www.lindaueronline.co.nz/maori-portraits/kuinioroa-daughter-of-rangi-kopinga-te-rangi-pikingahttp://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/1928750http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/html/3248680http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/xml/3248680http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/rdf/3248680
1800
1800
Nya Zeeland
Statens museer för världskultur - Etnografiska museet
Rangi
Te Rangi Pikinga, Nya Zeeland
Beskrivning
2024-03-25
Te Rangi Pikinga
Visat namn
Te Rangi Pikinga belonged to the Ngāti Apa people of Whanganui and Taranaki and was born around 1800. Her mother was Te Rangi Kopinga. She had a brother named Te Arapata and Te Arapata Hiria was her elder sister. When Te Rangi Pikinga was a young woman she was captured by a taua party led by Te Rauparaha of Ngāti Toa. Te Rauparaha's nephew Te Rangihaeata took a fancy to Pikinga and their subsequent marriage effected a peace treaty between Ngāti Apa and Ngāti Toa. The marriage laid the foundations of Ngāti Toa occupation of the Kapiti Coast. As a peace-bride Te Rangi Pikinga's marriage maintained and secured the occupation rights and mana of Ngāti Apa and provided mutual protection of her tribe's Rangitikei and Manawatu lands. In this sense,Te Rangi Pikinga was a symbolic ' pou' between Ngāti Apa and Ngāti Toa. Te Rangihaeata would refer to her as his 'pou rohe' meaning she was a critical link between the tribes. Indeed, on one occasion Te Rangi Pikinga agreed to stay at Rangitikei as a boundary post to protect Ngāti Apa at Whangaehu. Te Rangi Pikinga shared the stormy life of Te Rangihaeata, whom she survived. He was exiled to Poroutawhao, between Levin and Foxton, where he died in 1855.2 It is not known when Te Rangi Pikinga died, only that she lived out her last years at Poroutawhao. It is thought that Te Rangi Pikinga was deceased by 1868. (http://www.lindaueronline.co.nz/maori-portraits/kuinioroa-daughter-of-rangi-kopinga-te-rangi-pikinga)
Beskrivning / engelska
2.5105197
Pare Watene
Visat namn
SMVK-EM
Watane
Statens museer för världskultur - Etnografiska museet
Watane
1.1
Pare Watene
Watene
Whakaarorangi
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/3248424
1.12024-03-25Pare WateneRådata3248424nameStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMNamnhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/3248424- id -Pare Watene, Nya ZeelandPare Watene, also known as Pare Watana. According to James Cowan, her father was Hemi Watene of Ngati Maru. Lindauer's 1878 portrait of Pare Watene is a good likeness of the Foy Brothers photograph taken in Thames between 1871 and 1878. The name Whakaarorangi is inscribed on the back of the photograph and this was her married name. Lindauer was not the only artist to paint a portrait of Pare. J. Gant had a number of portraits of Maori available for sale in 1888 in Wellington. His portrait of Pare went to auction with the title Pari Whakaarorangi a Waikato Chieftaness alongside a portrait of King Tawhiao. (http://www.lindaueronline.co.nz/maori-portraits/pare-watene)http://www.lindaueronline.co.nz/maori-portraits/pare-watenehttp://www.aucklandartgallery.com/the-collection/browse-artwork/294/pare-watenehttp://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/1929240http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/html/3248424http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/xml/3248424http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/rdf/3248424
2024-03-25
name
Pare Watene, also known as Pare Watana. According to James Cowan, her father was Hemi Watene of Ngati Maru. Lindauer's 1878 portrait of Pare Watene is a good likeness of the Foy Brothers photograph taken in Thames between 1871 and 1878. The name Whakaarorangi is inscribed on the back of the photograph and this was her married name. Lindauer was not the only artist to paint a portrait of Pare. J. Gant had a number of portraits of Maori available for sale in 1888 in Wellington. His portrait of Pare went to auction with the title Pari Whakaarorangi a Waikato Chieftaness alongside a portrait of King Tawhiao. (http://www.lindaueronline.co.nz/maori-portraits/pare-watene)
Beskrivning / engelska
Pare Watene, Nya Zeeland
Beskrivning
- id -
Libris-id / samma som
Nya Zeeland
2.5105197
Skinner, H. D.
Skinner, Henry
Visat namn
Henry Devenish Skinner CBE DCM (18 December 1886 – 9 February 1978), known as Harry Skinner or H.D. Skinner, was a notable New Zealand soldier, ethnologist, university lecturer, museum curator and director, and librarian. The son of William Skinner, he was born in New Plymouth in 1886.[1]
Skinner received information on Māori house types and construction methods from Mere Harper.[2]
Beskrivning
1.12024-03-25Skinner, HenryRådata25083181nameStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMNamnhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/25083181- id -Henry Devenish Skinner CBE DCM (18 December 1886 – 9 February 1978), known as Harry Skinner or H.D. Skinner, was a notable New Zealand soldier, ethnologist, university lecturer, museum curator and director, and librarian. The son of William Skinner, he was born in New Plymouth in 1886.[1]
Skinner received information on Māori house types and construction methods from Mere Harper.[2]1886-12-18, 1978-02-09Nya Zeeland, New Plymouth1886-12-18https://en.wikipedia.org/wiki/Harry_Skinner_(ethnologist)http://collections.smvk.se/carlotta-om/web/object/10019800http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/html/25083181http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/xml/25083181http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/rdf/25083181
1978-02-09
Tidpunkt / död
Etnolog
Skinner, H. D.
1886-12-18
1886-12-18
New Plymouth
Nya Zeeland
SMVK-EM
2024-03-25
Statens museer för världskultur - Etnografiska museet
- id -
Libris-id / samma som
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/25083181
1978-02-09
1978-02-09
1.1
name
Skinner
Henry
Skinner, Henry
1886-12-18
Tidpunkt / födelse
2.5105197
Rewi
Statens museer för världskultur - Etnografiska museet
hövding
Maniapoto, Rewi
Visat namn
1894
Tidpunkt / död
1894
1894
Rewi Maniapoto
Beskrivning
1807
Tidpunkt / födelse
2024-03-25
SMVK-EM
Maniapoto, Rewi
name
1807
1807
Nya Zeeland
- id -
Libris-id / samma som
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/3627752
Manga
1.1
Manga
1.12024-03-25Maniapoto, RewiRådata3627752nameStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMNamnhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/3627752- id -Rewi Maniapoto1807, 1894Nya Zeeland1807http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/2459020https://kulturnav.org/95603942-9d85-4557-ad8a-567a83e3f8fchttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/html/3627752http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/xml/3627752http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/rdf/3627752
Maniapoto
2.5105197
name
Porotilii, maori-chief.
Beskrivning / engelska
Nya Zeeland
2024-03-25
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3259571/Porotili.jpg
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3259572/Porotili.jpg
Statens museer för världskultur
Uppgift om fotograf saknas
image/jpeg
- id -
Libris-id / samma som
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3259572/Porotili.jpg
Porotili, maori-hövding, Nya Zealand.
Beskrivning
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/3248457
Porotili
1.1
1.12024-03-25PorotiliRådata3248457nameStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMNamnhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/3248457- id -Porotili, maori-hövding, Nya Zealand.Porotilii, maori-chief.image/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3259572/Porotili.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3259571/Porotili.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndUppgift om fotograf saknasStatens museer för världskulturhttp://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/1942073http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/html/3248457http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/xml/3248457http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/rdf/3248457
Statens museer för världskultur - Etnografiska museet
hövding
Porotili
Visat namn
SMVK-EM
2.5105197
name
hövding
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3259547/Pataragurai.jpg
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3259548/Pataragurai.jpg
Statens museer för världskultur
Uppgift om fotograf saknas
image/jpeg
Pataragurai
Visat namn
2024-03-25
- id -
Libris-id / samma som
Pataragurai
1.12024-03-25PataraguraiRådata3248426nameStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMNamnhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/3248426- id -Pataragurai, Nya ZeelandPataragurai, maori-chief.image/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3259548/Pataragurai.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3259547/Pataragurai.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndUppgift om fotograf saknasStatens museer för världskulturhttp://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/1942072http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/html/3248426http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/xml/3248426http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/rdf/3248426
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/3248426
Nya Zeeland
Pataragurai, Nya Zeeland
Beskrivning
1.1
SMVK-EM
Pataragurai, maori-chief.
Beskrivning / engelska
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3259548/Pataragurai.jpg
Statens museer för världskultur - Etnografiska museet
2.5105197
Guide
2024-03-25
Sophia Guide eller Te Paea från Nya Zeeland.
Beskrivning
Guide, Sophia
Visat namn
Muntligt berättande av barnbarnet Mamae Wikiriwhi september 2015.
Källor
1.12024-03-25Guide, SophiaRådata2967568nameStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMNamnhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/2967568- id -Sophia Guide eller Te Paea från Nya Zeeland.Muntligt berättande av barnbarnet Mamae Wikiriwhi september 2015.http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/fotografi/1587084http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/html/2967568http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/xml/2967568http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/rdf/2967568
name
Statens museer för världskultur - Etnografiska museet
Nya Zeeland
Te Paea
Guide, Sophia
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/2967568
1.1
SMVK-EM
Te Paea
- id -
Libris-id / samma som
Sophia
2.5105197
SMVK-EM
Webster, K. Athol (Kenneth Athol), 1906-1967
1967-10-05
1967-10-05
1.1
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/4184858/Webster%2C+Ken+A..jpg
2024-03-25
1906-12-17
Tidpunkt / födelse
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/3248751
Webster, Ken A.
Visat namn
Samlare
Statens museer för världskultur - Etnografiska museet
London
Storbritannien
Webster
1906-12-17
1906-12-17
Nya Zeeland
1967-10-05
Tidpunkt / död
Webster, Ken A.
Webster, K. A.
name
17A Lambolle Road, London, N.W.3
Adress
- id -
Libris-id / samma som
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/4184857/Webster%2C+Ken+A..jpg
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/4184858/Webster%2C+Ken+A..jpg
Sotheby´s
Uppgift om fotograf saknas
image/jpeg
1.12024-03-25Webster, Ken A.Rådata3248751nameStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMNamnhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/3248751- id -Kenneth Athol Webster, född 17 december 1906, Nya Zeeland, död 5 oktober 1967, var en samlare och återförsäljare av manuskript, konst och etnografiska artefakter kopplade till Oceanien. Han flyttade till London 1936.
K. A. Webster, har sålt föremål till Göteborgs etnografiska museum (Världskulturmuseet) genom Karl Eric Larsson. Medlem av The Polynesian Society (1955).1906-12-17, 1967-10-05, 17A Lambolle Road, London, N.W.3, Chalkney House, White Colne, ColchesterNya Zeeland1906-12-17image/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/4184858/Webster%2C+Ken+A..jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/4184857/Webster%2C+Ken+A..jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndUppgift om fotograf saknasSotheby´shttp://viaf.org/viaf/78998359https://kulturnav.org/20552a76-c604-4261-bd18-bcb93d42280ahttp://www.wikidata.org/entity/Q6389828http://en.wikipedia.org/wiki/Kenneth_Athol_Websterhttp://www.sothebys.com/fr/auctions/ecatalogue/lot.14.html/2017/arts-afrique-oceanie-pf1708#lotDetailFigureModalhttp://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/1246451http://id.loc.gov/authorities/names/no2009028705http://isni.org/isni/0000000055042794http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/html/3248751http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/xml/3248751http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/rdf/3248751
Webster, Ken A.
Kenneth
Kenneth Athol Webster, född 17 december 1906, Nya Zeeland, död 5 oktober 1967, var en samlare och återförsäljare av manuskript, konst och etnografiska artefakter kopplade till Oceanien. Han flyttade till London 1936.
K. A. Webster, har sålt föremål till Göteborgs etnografiska museum (Världskulturmuseet) genom Karl Eric Larsson. Medlem av The Polynesian Society (1955).
Beskrivning
Chalkney House, White Colne, Colchester
Adress
Webster, Ken A.
konsthandlare
2.5105197
- id -
Libris-id / samma som
1.12024-03-25Te Hira Te KawauRådata3248672nameStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMNamnhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/3248672- id -Tracing his descent to the Mahuhu waka, Te Hira Te Kawau was a high-born chief of Tāmaki Makaurau (Auckland), who took part in many land sales with the Crown. Te Hira Te Kawau lived most of his life at Okahu and was a rangatira of Ngāti Whatua. His father was Apihai Te Kawau, who signed the Treaty of Waitangi on 20 March 1840 at Orakei, and his mother was Kirepiro of Te Taou. Te Hira is known mostly for his forming part of a small group of chiefs, including his father Apihai and his cousin Paora Tuhaere, described as 'leaders of the dominant groups within Ngati Whatua … [who] had the mana to decide what happened to most of the Ngati Whatua lands during these years'. Upon the death of his father, the mantle of paramount chief of Ngāti Whatua went to Paora Tuhaere. Lindauer painted both Te Hira and Tuhaere, inscribing the reverse of Te Hira's portrait, 'Chief Hira te Kawau G Lindauer pinx 1874'. Te Hira wrote his name in the artist's notebook, one of the few remaining examples of his handwriting. The page is headed up 'For Mr Partridge' and appears as number 17, 'Hiroto te Kawau'. In addition, the portrait was one of those sent to the St Louis World's Fair in St Louis, Missouri in 1904. (http://www.lindaueronline.co.nz/maori-portraits/te-hira-te-kawau)image/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3259700/Te+Hira+Te+Kawau.jpghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3259699/Te+Hira+Te+Kawau.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndUppgift om fotograf saknasStatens museer för världskulturhttp://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/1930553http://www.lindaueronline.co.nz/maori-portraits/te-hira-te-kawauhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/html/3248672http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/xml/3248672http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/name/rdf/3248672
SMVK-EM
Hira
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/3248672
Nya Zeeland
Te Hira Te Kawau
Visat namn
Te Hira Te Kawau
Kawau
1.1
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/3259699/Te+Hira+Te+Kawau.jpg
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3259700/Te+Hira+Te+Kawau.jpg
Statens museer för världskultur
Uppgift om fotograf saknas
image/jpeg
2024-03-25
name
Tracing his descent to the Mahuhu waka, Te Hira Te Kawau was a high-born chief of Tāmaki Makaurau (Auckland), who took part in many land sales with the Crown. Te Hira Te Kawau lived most of his life at Okahu and was a rangatira of Ngāti Whatua. His father was Apihai Te Kawau, who signed the Treaty of Waitangi on 20 March 1840 at Orakei, and his mother was Kirepiro of Te Taou. Te Hira is known mostly for his forming part of a small group of chiefs, including his father Apihai and his cousin Paora Tuhaere, described as 'leaders of the dominant groups within Ngati Whatua … [who] had the mana to decide what happened to most of the Ngati Whatua lands during these years'. Upon the death of his father, the mantle of paramount chief of Ngāti Whatua went to Paora Tuhaere. Lindauer painted both Te Hira and Tuhaere, inscribing the reverse of Te Hira's portrait, 'Chief Hira te Kawau G Lindauer pinx 1874'. Te Hira wrote his name in the artist's notebook, one of the few remaining examples of his handwriting. The page is headed up 'For Mr Partridge' and appears as number 17, 'Hiroto te Kawau'. In addition, the portrait was one of those sent to the St Louis World's Fair in St Louis, Missouri in 1904. (http://www.lindaueronline.co.nz/maori-portraits/te-hira-te-kawau)
Beskrivning / engelska
Kawau
https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/tn/3259700/Te+Hira+Te+Kawau.jpg
Statens museer för världskultur - Etnografiska museet
2.5105197search1500start_countryName="Nya Zeeland"