Carlotta - the museum database

Dusén, Per Carl Hjalmar :: ingenjör

Object description

Per Dusén, botanist, kartograf, forskningsresande, civilingenjör. Fil.hedersdoktor 1904 vid Princetons University, USA. Åren 1890-92 vistades Dusén i Kamerun och 1895-97 i Sydamerika, varunder han 1895-96 deltog i den av Otto Nordenskjöld ledda expeditionen till Eldslandet och sedan besökte västra Patagonien och södra Chile. På Grönlands östkust år 1899, kartlade Dusén i skalan 1:500 000 Kejsar Frans Josefs fjord och Konung Oscars fjord, ett område av Götalands storlek.

Mossläktet Dusenia och fanerogamsläktet Duseniella har uppkallats efter D. /US

Data elements
References (296)

Visat namn

Dusén, Per Carl Hjalmar

Libris-id - samma som

322094

Annat namn

Dusen

Tidpunkt - födelse

1855

Tidpunkt - död

1926

Land - verksamhet

Brasilien : Sydamerika

Geonames-referens: sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Chile : Sydamerika

Geonames-referens: sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Kamerun : Afrika

Geonames-referens: sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Personefternamn

Dusén

Personförnamn

Per Carl Hjalmar

Namn - verksam vid

Museu Nacional, Rio de Janeiro

Källor - http: www.museunacional.ufrj.br, commons.wikimedia.org, collections.smvk.se
Källor, Wikipedia - beskr. av: en.wikipedia.org, commons.wikimedia.org

Persontitel

ingenjör

Beskrivning

Mossläktet Dusenia och fanerogamsläktet Duseniella har uppkallats efter D. /US

Händelse - var närvarande vid

Expedition till Kamerun och handelsbolag (1883-1895)

Beskrivning: Knut Knutson och Georg Waldau åkte till Kamerun 1883. De förvärvade betydande landområden samt anlade plantager och faktorier. Grundade handelshuset Waldau & Knutson. Flera svenskar var engagerade, andra gjorde besök. T.ex. L. J. Björck, Broman, Per Carl Hjalmar Dusén, Filip Frankenberg, A. Löfdahl, M. Nennes, Georg Pagels, Carl Johan Pouncette, Carl Axel Vigilius Schaffer, Yngve Sjöstedt, Gunnar Linnell. Waldaus syssling Gustaf Levin deltog under fyra månader 1884.
Tyskarna annekterade Kamerun och lade beslag på firman Knutson & Waldaus domäner för tyska statens räkning.
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: tidningar.kb.se

Finsksvenska expeditionen till Argentina (1904)

Beskrivning: Då emigrationen var stor från Finland i början av 1900-talet ville man hitta ett alternativ till Nordamerika. Därför reste Arthur Thesleff, svenske sjökapten John G. Högberg och agronom Myrsteen till Patagonien 10 oktober 1904 för att hitta lämpliga områden i södra Argentina på Kordillernas sluttningar. Högberg bodde vid tiden i Argentina och omnämns som agent för Argentina. Per Dusén och agronomen Agrell anslöt i Buenos Aires. I december kom de till Santa Cruz i södra Argentina.
Expeditionen blev dock misslyckad, inga lämpliga marker hittades, och istället begav sig Arthur Thesleff, Högberg och Myrsteen norrut i augusti 1905 till regionen Misiones ("Missioues") i nordöstra Argentina.

Nathorsts expedition till nordöstra Grönland (1899)

Beskrivning: År 1899 genomfördes Alfred Nathorst en expedition till Grönland med bisyfte, att finna Andrées expedition från 1897. Andrée och hans manskap återfanns dock ej och expeditionens viktigaste bidrag blev huvudsakligen kartläggning av områden runt Grönland. Nathorsts polarforskningar gav honom rikt material av polartrakternas fossila floror. Även andra vetenskapsgrenar drog nytta av de olika samlingsarbetena. Dessa expedition beskrivs, tillsammans med hans expeditionen 1898 med fartyget "Antarctic" (gick till Björnön, Svalbard och Kung Karls Land) i böckerna "Två somrar i Norra Ishavet".
(från wikipedia, Alfred Nathorst, 2021-10-01)
,
Expedition till nordöstra Grönland, ledd av Alfred Gabriel Nathorst med Antarctic som expeditionsfartyg. Ett syfte var att eftersöka Andréexpeditionen som man trodde kunde ha hamnat på Grönland. Förutom Nathorst medföljde botanisten och kartografen Per Dusén (1855-1920), jägmästaren Elis Nilson (1863-1914), meteorologen och oceanografen Filip Åkerblom (1869-1942), zoologen Ivar Arwidsson (1873-1936), läkaren Josef Hammar (1868-1927) samt konservatorn Hilmer Skoog (1870-1927).
20 maj lämnar Stockholm
12-24/6 vulkanön Jan Mayen
juli-september undersökningar i området kring Franz Josef Fjord
30/8 lämnar Grönland
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: www.ub.gu.se

Svenska Expeditionen till Magellansländerna (1895-1897)

Beskrivning: Under Eldslandsexpeditionen (1895 - april 1897) hann Otto Nordenskjöld och hans tre svenska kamrater (Per Carl Hjalmar Dusén var en av dem) besöka såväl de ödsliga stäpperna på östra Eldslandet, som de av sydbokskogar närmast ogenomträngliga centrala och västra delarna. Dessutom gjorde man färder i den sydpatagoniska skärgården och företog därifrån turer upp i dittills helt okända partier av Anderna. Under det södra halvklotets vinter, då förhållandena i Eldslandet är synnerligen bistra, reste man norrut i Chile till Santiago och Atacamaöknen.
Naturvetenskapligt arbete med kartografi och geologiska och biologiska undersökningar stod i centrum, vilket inte hindrade Otto Nordenskjöld från att försöka komma i kontakt med områdets indianer som under hundratals år utgjort jordens sydligaste befolkning. Detta var emellertid inte så enkelt eftersom kolonisationen av europeiska fårfarmare lett till blodiga sammanstötningar som självklart gjort indianerna misstänksamma.
Övergreppen på främst ona-, yaghan- och tehuelc-indianerna var enorma, och det var inte sällan fråga om regelrätta slakter. Prispengar skall ha satts på indianerna, och betalningen utgick per öra. Utlagt kött strykninbehandlades, och varje får som indianerna lyckades döda ledde till hänsynslösa hämndaktioner. Gissningsvis saknar utrotningen motstycke; folkmord har skett både förr och senare, men knappast på så kort tid.
Indianernas enda möjlighet till fysisk överlevnad var att ge upp sin kultur och söka skydd hos missionärerna. Livet på missionsstationerna var dock fjärran från det fria liv som indianerna varit vana vid. De katolska patrarna satte indianbarnen i blåsorkestrar och påbjöd bibelläsning, men det hjälpte föga. En efter en dog indianerna i de sjukdomar som de vita fört med sig.
Utanför byn Rio Grande fanns en katolsk missionsstation med en relativt stor grupp onaindianer. Dem besökte Nordenskjöld, och hans vittnesbörd och anteckningar om deras språk och sedvänjor är idag en viktig grund för vår kunskap om detta numera utrotade folk.
Otto Nordenskjöld reagerade starkt emot de övergrepp som indianerna utsattes för, och han skrev under sin vistelse i Eldslandet åtskilliga brev till presidenten, regeringen, till guvernörerna i de olika distrikten, och till diverse tidningar. Han ansåg att som läget nu var, så borde allt göras för att ge missionärerna resurser att skydda indianernas liv. Eftersom det saknades vilja att avsätta områden där indianerna skulle få vara ifred, så ställdes allt hopp trots allt till missionerna. (ur ”Otto Nordenskjöld och forskningen vid Världens ände” av Anna Larsdotter, Torgny Nordin i Populär historia 14 mars 2001)
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: collections.smvk.se

Referens - källa

Slocum, Joshua (1900). Sailing alone around the world

Källor - http: archive.org, libris.kb.se

Källor - http

libris.kb.se

Källor, Wikipedia - beskr. av

sv.wikipedia.org

Källor, Kulturnav - samma

kulturnav.org

Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.

Comments (2)

Magnus Johansson (National Museums of World Culture)2020-05-25 19:04
Tack Johan, jag lade till boken som en referens. Mvh/Magnus
Johan F2020-05-07 19:04
Denna kommentar har lämnats av Joshua Slocum i hans bok "Sailing alone around the World" i samband med hans äventyrliga passage från Atlanten till Stilla Havet, det hela inträffar i april 1896 i en naturhamn där han inväntar rätt väder och hämtar vatten och ved för att kunna anträda sin segling över Stilla Havet: "At Port Augosto I met Professor Dusen of the Swedish scientific expedition to South America and the Pacific Islands. The Professor was camped by the side of a brook at the head of the harbor, where there were many varieties of moss, in which he was interested, and where the water was, as his Argentine cook said 'muy rico,' The professor had three well-armed Argentines along in his camp to fight savages. They seemed disgusted when I filled water at a small stream near the vessel, slighting their advice to go farther up to the greater brook where it was 'muy rico'. But they were all fine fellows, though it was a wonder that they did not all die of rheumatic pains from living on wet ground."

Important to know about the information in the online collection database

Users of the database are warned that some records may include language or terminology dating from the 19th and 20th centuries which depicted people in ways that are obsolete and/or offensive. We are conscious that the inclusion of such terminology is problematic. As an institution, we have chosen to include this historic information in our database because it is part of the documentation for the object, photograph, or archival item. Where known, objects associated with, or photographs depicting, ritual or ceremonial activity have been hidden in the publicly accessible database as there may be restrictions relating to the age, gender, initiation and ceremonial status or clan of the person who may see them. The database may also include the names of deceased persons, which could cause sadness or distress, particularly to relatives of these people.

Click here for more information.

Dusén, Per Carl Hjalmar :: ingenjör

Leave a comment

Comments (2)

Magnus Johansson (National Museums of World Culture)2020-05-25 19:04

Johan F2020-05-07 19:04

Important to know about the information in the online collection database