Fornsök Riksantikvarieämbetet

Runristning

Belägenhet: runsten

Runsten, Sö 212, granit, 1,8 m h, 1 m br (Ö-V) och 0,2-0,4 m tj. Runhöjd 7-11 cm. Ristningen vetter mot Ö. Stenen skadad i partiet närmast marken, där ristningen saknas på grund av att ett ytskikt bortfallit.

"Sven lät resa denna sten efter Faste, sin broder. Gud hjälpe hans själ bättre än han kunde göra därtill".

' suain ' let ' ra-- ' -t-n ' þina * at * fasta ' brouþur ' sen ' kuþ ' hielbi ' sal ' hans ' betr ' þan ' (h)an ' kuni ' til ' gerua
Sveinn lét re[isa s]t[ei]n þenna at Fasta, bróður sinn. Guð hjalpi sál hans betr en hann kunni til gera.
Svæinn let ræ[isa s]t[æi]n þenna at Fasta, broður senn. Guð hialpi sal hans bætr þæn hann kunni til gærva.

Antikvarisk bedömning

Fornlämning

Antikvarisk kommentar

–

Grad av skada

Åverkan

Skadebeskrivning: Stenen skadad i partiet närmast marken, där ristningen saknas på grund av att ett ytskikt bortfallit.

Undersökningsstatus

Ej undersökt

Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E)

N 6584955, E 623446

Mätmetod

Manuell inprickning, medelfel: 10 meter

Registreringsunderlag

Fastighetskartan/utskrivet ortofoto. Noggrannhet på underlag: Skala 1:10000

Höjd över havet

Min: 10 m, Max: 15 m

Orientering

2 m V om väg.

Datum för senaste fältbesök

2005-04-11

Terräng kring lämning

Åkerkant.

Vegetation på lämning

–

Tradition

–

Namn på lämning

Skriftliga källor

• Erik Brate & Elias Wessén, Södermanlands runinskrifter, fjärde bandet 1924-36, sid 187.
• Extern identitet: Ansvarig organisation: Riksantikvarieämbetet, Externt register: Sveriges runinskrifter, Extern identitet: Sö 212

Kartmaterial

–