Fornsök Riksantikvarieämbetet

Runristning

Belägenhet: runsten

Runsten, fragment av. SIGNUM: U 1136. Gråsten, 0,95 m hög, 0,4 m bred (Ö-V) och 0,2 m tjock. Ristning på stenens mot norr vända sida. Stenen, vilken omtalas som gränssten redan på 1600-talet, återfanns nersjunken i mossa och vatten och restes på platsen 1933.
Enligt Upplands runinskrifter finns spår av 13 runor.
Stenens markförankring stärkt 2020.

Antikvarisk bedömning

Fornlämning

Antikvarisk kommentar

Tidigare RAÄ nr 260 i Valö sn ingår.

Grad av skada

Åverkan

Skadebeskrivning: Fragment. Runorna delvis bortslagna. Enligt Upplands runinskrifter har skadegörelsen på stenen varit avsiktlig och stenen har omformats för att få en lämplig form för en gränssten.

Undersökningsstatus

Okänd

Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E)

N 6678655, E 665165

Mätmetod

Manuell inprickning, medelfel: 10 meter

Registreringsunderlag

Fastighetskartan/utskrivet ortofoto. Noggrannhet på underlag: Skala 1:10000

Höjd över havet

Min: 35 m, Max: 35 m

Orientering

I sockengränsmöte.

Datum för senaste fältbesök

2020-06-08

Terräng kring lämning

Mindre kulle invid myrmark. Skogsmark (blandskog).

Vegetation på lämning

–

Tradition

–

Namn på lämning

Skriftliga källor

• Wessén och Jansson, 1953-58, Upplands runinskrifter 4, U 1136, s. 530 f., samt där angiven litteratur.
• Lucas, R. 2020. Runstensvård 2020. En redogörelse av årets insatser. Upplandsmuseets rapporter 2020:11.
• Extern identitet: Ansvarig organisation: Riksantikvarieämbetet, Externt register: Sveriges runinskrifter, Extern identitet: U 1136

Kartmaterial

–