Fornsök Riksantikvarieämbetet

Runristning

Belägenhet: runsten

Runsten, ljusgrå granit, 1,1 m hög, 0,7 m bred (Ö-V) och 0,2-0,35 m tjock. Runhöjd 5-10 cm. Ristningen vetter mot S. Enligt Östergötlands runinskrifter påträffades runstenen i grunden till kyrktornet vid ombyggnaden 1858-60. Inskriften är delvis svårläst och lyder:"Agute och Ulf de läto resa denna sten efter Bergvid, sin fader."

Uttagen, lagad och rest 1939. Undersökt och uppmålad 1974. Uppmålad 2001.

Antikvarisk bedömning

Fornlämning

Antikvarisk kommentar

Skyltar skall utarbets på kyrkorådets bekostnad.

Grad av skada

Åverkan

Skadebeskrivning: Restaurerad

Undersökningsstatus

Okänd

Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E)

N 6494504, E 585773

Mätmetod

Manuell inprickning, medelfel: 10 meter

Registreringsunderlag

Fastighetskartan/utskrivet ortofoto. Noggrannhet på underlag: Skala 1:10000

Höjd över havet

Min: 20 m, Max: 20 m

Orientering

1 m N om gång gång

Datum för senaste fältbesök

1979-10-17

Terräng kring lämning

V sluttande moränmark. Kyrkogård. (OBS! V=inr 142=V 15cg S).

Vegetation på lämning

–

Tradition

–

Namn på lämning

Skriftliga källor

• Brate, E, Östergötlands runinskrifter, Ög 231-236, s. 214 ff., samt där angiven litteratur.
• Nordén, A, Östergötlands runinskrifter. Supplement till Erik Brates "Östergötlands runinskrifter". Manuskript i ATA.
• Nordenskjöld, C.F 1870-71. Östergötlands minnesmärken. Original ATA.
• Ridderstad, A 1918. Östergötlands beskrivning med dess städer samt landsbygdens socknar och alla egendomar, s.982
• Sveriges bebyggelse, Östergörtlands län, del IX 1952, s.816.
• Helmer Gustavsson, 8141/74, 580/75,503/75, 2035/75, 8114/74, 8101/74.
• Extern identitet: Ansvarig organisation: Riksantikvarieämbetet, Externt register: Sveriges runinskrifter, Extern identitet: Ög 232

Kartmaterial

–