Fornsök Riksantikvarieämbetet

Runristning

Belägenhet: runsten

Runsten, rektangulär, 1,75 m h, 0,65 m br vid basen, 0,6 m br vid toppen och 0,1 m tj. Ornerad med djurornamentik i relief. Längs kanterna en slinga, 4,1 m lång, med runskrift. Runhöjd är 9-12 cm. Enligt Östegötlands runinskrifter återfanns stenen 1729-03-22 vid öppnandet av en grav på kyrkogården.

Enligt Östergötlands runinskrifter lyder inskriften:"Stenlög lät lägga denna sten över Alver, sin son. Gud hjälpe hans själ och Guds moder!"

Antikvarisk bedömning

Fornlämning

Antikvarisk kommentar

–

Grad av skada

Åverkan

Skadebeskrivning: Runstenen är avslagen men lagad och förstärkt med järnband längs sidorna.

Undersökningsstatus

Ej undersökt

Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E)

N 6475671, E 520271

Mätmetod

Manuell inprickning, medelfel: 10 meter

Registreringsunderlag

Fastighetskartan/utskrivet ortofoto. Noggrannhet på underlag: Skala 1:10000

Höjd över havet

Min: 75 m, Max: 75 m

Orientering

I kyrkans vapenhus.

Datum för senaste fältbesök

1980-06-11

Terräng kring lämning

–

Vegetation på lämning

–

Tradition

–

Namn på lämning

Skriftliga källor

• Brate, E. Östergötlands runinskrifter, Ög 213, s.201f., samt där angiven litteratur.
• Nordenskjöld, C.F. 1880 Östergötlands minnesmärken
• Ridderstad, A. 1917 Östergötlands Beskrivning
• Säve, I. Ant. Tidskrift
• Tham, W. Beskrifning över Sveriges rike.
• Widegren, P.D. 1817 Ny beskifning öfver Östergötland, del I
• Raä:s inv 1945, nr 13.
• Extern identitet: Ansvarig organisation: Riksantikvarieämbetet, Externt register: Sveriges runinskrifter, Extern identitet: Ög 213

Kartmaterial

–