Fornsök Riksantikvarieämbetet

Runristning

Belägenhet: runsten

Runsten, av rödaktig granit, 1,45 m h, 0,6 m br vid basen, 0,4 m br vid toppen (N-S) och 0,3 m tj. På den mot N vettande kanten finns en 0,9 m l runristning med 8-12 cm h runor. Stenen är flyttad till denna plats, jfr RAÄ-nr Väse 264:1 (fyndplatsen). Vid 1962 års inventering var runstenen uppställd 200 m längre Ö ut.

Antikvarisk bedömning

Fornlämning

Antikvarisk kommentar

–

Grad av skada

Ej skadad

Undersökningsstatus

Ej undersökt

Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E)

N 6587321, E 432525

Mätmetod

Manuell inprickning, medelfel: 10 meter

Registreringsunderlag

Fastighetskartan/utskrivet ortofoto. Noggrannhet på underlag: Skala 1:10000

Höjd över havet

Min: 50 m, Max: 50 m

Orientering

2 m S om aslfalterad parkeringsficka vid landsväg.

Datum för senaste fältbesök

1988-07-15

Terräng kring lämning

Avsats i ÖSÖ-sluttning av moränrygg. Invid vägkant.

Vegetation på lämning

–

Tradition

–

Namn på lämning

Skriftliga källor

• ATA dnr 2041/26, 3036/34, 3791/34, 4577/34, 5450/61 och 3933/65.
• Carlsson, F M: Manus.
• Carlsson, F, s. 22. 1908.
• Nygren, E, s. 168. 1917.
• SGU Ser. Aa No 151, Väse, s. 194. 1922.
• Värmlandsposten. 3/7 1931.
• Furuskog, J (ed), s. 97. 1941.
• Djurclou, N G, s. 91, 137, 138. 1954.
• Karlsson, K J, s. 19. 1958.
• Edberg, R, s. 121. 1980.
• Sjölin, E, s. 6. 1981.
• Jansson, S B F: Värmlands runinskrifter, nr 2, s. 56 ff. 1978.

Kartmaterial

• Kartarkiv: Övrigt
  Karttyp: Övrig karta
  Kartakt: 10D 8h (10387), SV, FMR registerkarta
  Kommentar: ATA