Fornsök Riksantikvarieämbetet

Runristning

Belägenhet: runsten

Runsten (Vg 186), granit, 2 m hög, 1,4 m bred och 0,2 m tjock. Runhöjd 9-13cm. Ristningen vätter mot NNV. Enligt Västergötlands runinskrifter flyttades denna sten av Per Tham 1798 till platsen från Timmele kyrka där den legat i kyrkogårdsmuren. Enligt Västergötlands runinskrifter lyder inskriften: "Seytr satte stenen efter Östen. Gud hjälpe hans själ och Guds moder, helig Krist i himmelriket." Uppmålad: 1979.

Antikvarisk bedömning

Fornlämning

Antikvarisk kommentar

–

Grad av skada

Ej skadad

Undersökningsstatus

Ej undersökt

Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E)

N 6461398, E 411500

Mätmetod

Manuell inprickning, medelfel: 10 meter

Registreringsunderlag

Fastighetskartan/utskrivet ortofoto. Noggrannhet på underlag: Skala 1:10000

Höjd över havet

Min: 130 m, Max: 130 m

Orientering

Står 90 m N om infartsvägen till gården, i närheten av Vg 67 (Bjärka 7:3) och Vg 184 (Bjärka 7:2).

Datum för senaste fältbesök

1984-08-02

Terräng kring lämning

Krön av höjdplatå, park.

Vegetation på lämning

–

Tradition

–

Namn på lämning

• Timmelestenen

Skriftliga källor

• Västergötlands Runinskrifter, Vg 186, sid 332 ff. Fasta fornlämningar i Gudhems härad (nr 14a, b, c) nämner och tyder stenen. H Gustavsson 1978, ATA Dnr 5907, ang björk som fallit på Bjärka 7:3 och mossbelupen minnessten samt åtgärder. Sahlström, 1925. Säve, 1862.
• Extern identitet: Ansvarig organisation: Riksantikvarieämbetet, Externt register: Sveriges runinskrifter, Extern identitet: Vg 186

Kartmaterial

–