<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21200000002066</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbrm/21200000002066</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - miljö</pres:type><pres:idLabel>RÄMMENS KYRKA OCH LESJÖFORS KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN</pres:idLabel><pres:itemLabel>RÄMMENS KYRKA OCH LESJÖFORS KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN</pres:itemLabel><pres:description>Rämmens socken ligger i östra Värmland och utgör en del av Bergslagen. Sockennamnet kan komma av finskans "räme" vilket betyder myrmark, men är troligen efter Näsrämshyttan, som i dagligt tal kallas Rämmen. Den kuperade skogs- och sjörika trakten expanderade i samband med att ett antal hyttprivilegier gavs hit under 1640-talet. I området mellan sjöarna Näsrämen och Bosjön anlades år 1646 Näsrämshyttan. Produktionen, och området, expanderade men likt så många andra upphörde verksamheten i slutet av 1800-talet. Vid den gamla hyttan i Rämmen finns fortfarande rester av bergslagsbyn som växte fram här kring 1700-talets första hälft med hyttruin, arbetarbostäder och bruksherrgård. Esaias Tegnér kom till Rämmens herrgård som informant 1797. Han gifte sig senare med dottern i huset och kom på så sätt att bli delägare av bruket. 

År 1675 utfärdades privilegier även för ett hammarbruk vilket kom att ligga i Lesjöfors, några kilometer söder om Rämmens kyrka. Bruket i Lesjöfors kom att bli ett av de mer betydande i landet, med bland annat en av landets tidigaste lancashiresmedjor. Mora -Vänerns järnväg, en del av Inlandsbanan, öppnades för trafik genom samhället 1889. Bruket inköptes 1923 av Gerhard de Geer, en färgstark och dominerande person som i många avseenden satte sin prägel på samhällslivet i Lesjöfors, och orten kom sedan att expandera främst under 1950- och 60-talen. I Lesjöfors finns ännu idag industriell verksamhet, driven av en utländsk koncern.

Rämmens kapellförsamling bildades genom utbrytning från Gåsborn socken år 1786. Brukspatron Christopher Myhrman dy skänkte en udde i sjön Näsrämmen där kyrka och prästgård uppfördes 1787. Detta innebar att det gamla sockencentrat försköts från hyttområdet till området kring kyrkan där bland annat skola och sockenstuga uppfördes. I slutet av 1800-talet försköts sockencentrat igen sedan Inlandsbanan drogs söder om kyrkcentrat och järnvägsstationen uppfördes i Lesjöfors. Rämmen blev eget pastorat 1879 och Gåsborn blev dess annexförsamling 1962. En ny kyrka uppfördes i Lesjöfors 1971.

Lesjöfors kyrka är belägen i den västra delen av LESJÖFORS samhälle, ca 6 km söder om moderkyrkan, Rämmen. Bebyggelsen kring kyrkan utmed Parkgatan och Piltorpsgatan är varierande med bl a villor från egnahemsepoken. Nord och nordväst om kyrkobyggnaden breder begravningsplatsen ut sig. Längre västerut tar en stigande skogsbevuxen terräng vid.

ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv, Rämmens kyrka.  / ATA Stockholm, Rämmens kyrka. Rämmens kyrka, L Tham, 1969.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Värmland, Kommun: Filipstad</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbrm/rdf/21200000002066</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbrm/xml/21200000002066</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbrm/html/21200000002066</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - miljö</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-17</pres:buildDate></pres:item>