21420000042130http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042130Bebyggelse - byggnadÄLVDALEN IDRE 11:3 - husnr 3Idre kyrkaIdre kyrka utgör Dalarnas och stiftets nordligaste sockenkyrka. Området, som fram till 1644 tillhörde Norge, koloniserades väster ifrån. Förbi Idre och längs Västerdalälven löper den uråldriga vägen mellan Siljansbygden och Norge. Idre utgjorde länge en anhalt längs den gamla Kopparleden som sträckte sig mellan Falun och Röros. Området är en utpräglad fjäll- och skogsbygd med myrmark som även är samekulturens sydligaste utpost. Såväl byn som bygden är dock numera starkt präglade av fjällturismen. Platsen för den nuvarande kyrkan i Idre, är en mycket gammal gudstjänst- och kyrkplats. Redan under medeltiden samlades befolkningen där, kring ett kors, för att hålla gudstjänst i det fria. Det är inte klarlagt när den första kyrkan uppfördes i Idre, men enligt vissa källor skulle en kyrkobyggnad ha förekommit på platsen redan på 1400- eller 1500-talet. Klart är att en liten spånklädd kyrka beskrivs på platsen år 1624. Trots en rad om- och tillbyggnader ansågs, på 1780-talet, det lilla kapellet vara nedslitet och utdömt. Ett planerat nybygge kunde då inte förverkligas. År 1831 beskrevs kapellet som litet, ruttnadt och mossbeväxt med ytterligare brister. Fattigdom och krig omöjliggjorde dock uppförandet av en ny byggnad. Inte förrän 1842 kunde drömmen om en ny kyrka förverkligas. Den nya kyrkan, som uppfördes efter ritningar från 1835 av arkitekt C. Ståhl, hade ett anspråkslöst yttre. Med sina fyrkantiga fönster liknade den, frånsett det lilla tornet, ett vitmålat bostadshus. Byggnationen blev ett hastverk och snart uppstod problem. Tornet var dåligt och kyrkorummet saknade uppvärmning. Åter aktualiserades ett nytt kyrkobygge, i samband med biskop Billings visitation år 1894. Arkitekt G. Améen ritade ett förslag som antogs år 1908. Den 20 september år 1914 invigdes en falurödfärgad korskyrka med ett mäktigt centraltorn, vars spira syntes vida omkring. Kyr-kan var uppförd på bergsluttningen i norr, på en tomt som skänktes av dåvarande kyrkvärden. Glädjen över den nya kyrkan varade bara i elva år, i november 1925 brann byggnaden ned. Efter mycken tvekan beslöt man 1932 att låta uppföra en ny kyrka på den anrika platsen vid Idresjön, där tidigare kyrkor legat. Till arkitekt valdes Knut Nordenskjöld och den 19 novem-ber 1933 kunde den nya kyrkan invigas, Idres fjärde kända kyrka i ordningen. Den fick en utformning och stil som påminner om gamla kyrkan, vilken övergivits 1914 men fått stå kvar tills den revs för att lämna plats åt sin efterföljare. Nuvarande kyrka är tidstypisk och till stor del ett exempel på postklassicismen som dominerade några år tidigare på 1920-talet. År 1651 föreskrevs att Särna skulle utgöra moderkyrkan och Idre ett kapellag. Först 1916 blev Idre egen församling. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Leonardsson, H. 1934. Idre kyrka. Julbok för Västerås stift. 1934/167 Ny kyrka i Idre. Julbok för Västerås stift. 1915/55 Prästgårdsinventering, Västerås stift. 1976 och 1993 Särna-Idre 300 år: En hembygdsbok. 1945Län: Dalarna, Kommun: Älvdalen, Landskap: Dalarna, Socken: Idre , Stift: Västerås stift, Församling: Idre-Särna församlingNybyggnadsår: 1933 - 193312.725905740569644,61.85640671692058http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000042130http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000042130http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000042130RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17