<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21420000029001</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029001</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - byggnad</pres:type><pres:idLabel>ÄLVDALEN SÄRNABYN 3:27 - husnr 1</pres:idLabel><pres:itemLabel>SÄRNA GAMMELKYRKA</pres:itemLabel><pres:description>Den 24 mars 1644 erövrades Särna, Idre och Heden från norrmännen. Den oblodiga erövring-en genomfördes av Älvdalskaplanen Daniel Buscovius, som fått i uppdrag av drottning Kristina att lägga området under Sveriges krona. Vid tidpunkten var området kring Särna en ut-präglad skogsbygd som var ytterst glesbefolkad. På 45 kvadratmil fanns endast 20 gårdar och befolkningen uppgick till omkring 100 personer.

Uppgifter om Särnas första träkyrkan är mycket sparsamma. Kyrkan omnämns 1669. En skriftlig källa från 1680, anger att kyrkan var uppförd av trä och urgammal men spåntaket förnyat år 1666; .hade en liten klockstapel över dörren.., en gammal, låg och oansenlig predikstol. Långhusets yttermått var blygsamma och motsvarade 12 x 8 alnar. 

När socknen år 1651 fick egen kyrkoherde aktualiserades frågan om att bygga en ny och större kyrka. Ännu 1674 sade sig dock särnaborna "icke wara förmögne dertill". År 1682 kom frågan upp på nytt, men inte förrän Karl XI, på nådig begäran, beviljat byn tre års skattefrihet kunde planerna förverkligas. Arbetet med den nya kyrkobyggnaden inleddes den 9 juni 1684, strax innan hade den gamla kyrkan rivits. Arbetet utfördes av timmermän från Mora och Våmhus, som tre dagar senare hade fullbordat väggarna. De avlöstes därefter av särnaborna, varpå kyrkan, i ofärdigt skick, kunde invigas redan den 27 juni. Sedan gick det trögare och inte förrän 1697 blev bygget slutfört. Av 1695-års inventarium får man veta att kyrkan hade tre fönster samt två bänkkvarter med sju bänkrader var. Tornet tillkom inte förrän 1706.

Den nya kyrkan var fortfarande blygsam till storlek. Under året 1766 genomfördes en genom-gripande ombyggnad; långhus och sakristia utvidgades. Kyrkan som tidigare var ca 15 alnar lång förlängdes med 10 alnar mot öster. Samtidigt förhöjdes långhuset och tornet med sex varv av timmer medan taket fick förnyat takspån. Efter ombyggnaden fick kyrkan tre fönster i söder, två i norr samt två i öster. De försågs med järngaller. Utvändigt ersattes spånbeklädnaden med brädfodring, undantaget var tornet som fick behålla sin spåntäckning. I samband med ombyggnaden målades kyrkan utvändigt med gul oljefärg. I samband med ombyggnaden förnyades även kyrkans inredning. Det var denna ombyggnad som till största del gav kyrkan dess nuvarande storlek, form och karaktär. 

Under året 1771 utsmyckades tunnvalvet medan väggytorna över samtliga fönster fick bibliska texter. År 1843 vitlimmades kyrkan invändigt, befintlig utsmyckning övertäcktes till största del. Istället tillkom de alltjämt bevarade apostlamålningarna på väggarna och läktarbröstningen. 

Sedan taket eldhärjats 1856 och reparerats nödtorftigt aktualiserades på allvar uppförandet av en ny kyrka. Slutligen, 1879, invigdes Särna nya kyrka strax ovanför den gamla kyrkplatsen. Gamla kyrkan ansågs nu vara överflödig och två år senare beslöts om auktionsförsäljning av byggnaden med inventarier. Undantagna var få föremål, bl.a. klockorna, altartavlan och tim-glaset. Även ytterligare inventarier överlevde försäljningen och är numera återförda till kyrkan. Själva kyrkobyggnaden fann ingen köpare, övergavs och förföll därefter mer och mer. Kyrkan kom dock tillfälligt till användning när nya kyrkan drabbades av en brand 1893 samt vid en ombyggnad av denna 1914. Tidvis användes även byggnaden som upplagsplats för hembygdsföreningens samlingar. 

Efter många år av ovisshet beslöt 1953 kyrkofullmäktige om en renovering av den gamla kyrkan. Konstnären Jerk Werkmäster och byggnadsrådet Ragnar Hjort upprättade ett förslag som syftade att återställa så mycket som möjligt av kyrkans forna karaktär. För ändamålet rekonstruerades en del av inredningen. Renoveringsarbetet slutfördes under september samma år. Kyrkan används sedan dess som tillfällig gudstjänstlokal.

Källor och litteratur
Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild.
Prästgårdsinventering, Västerås stift. 1976 och 1993
Swan, Olof. 1916. Särna gamla kyrka: Föredrag.
Särna-Idre 300 år: En hembygdsbok. 1945
Välkommen till Särna Gammelkyrka. Kyrkobeskrivning</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Dalarna, Kommun: Älvdalen, Landskap: Dalarna, Socken: Särna                                             , Stift: Västerås stift, Församling: Idre-Särna församling</pres:placeLabel><pres:timeLabel>Nybyggnadsår: 1684 - 1697</pres:timeLabel></pres:context><georss:where xmlns:georss="http://www.georss.org/georss"><gml:Point xmlns:gml="http://www.opengis.net/gml" srsName="EPSG:4326"><gml:coordinates cs="," decimal="." ts=" ">13.142100683255112,61.694926493137146</gml:coordinates></gml:Point></georss:where><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000029001</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000029001</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000029001</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-17</pres:buildDate></pres:item>