<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21420000028680</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028680</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - byggnad</pres:type><pres:idLabel>SKURUP SOLBERGA 22:1 - husnr 1</pres:idLabel><pres:itemLabel>SOLBERGA KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>nullSolbergas medeltida kyrka uppfördes troligen på 1100- eller 1200-talet och följde den romanska kyrkobyggnadstraditionen med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Senare under medeltiden adderades ett västtorn som var bredare än långhuset och sannolikt även ett vapenhus i söder. Under 1700-talet utökades kyrkan med ett gravkapell för ätten Lewenhaupt. Vid tiden för uppförandet utgjorde inte Solberga en egen socken vilket gör det troligt att anta att kyrkan ursprungligen var patronatskyrka till närbelägna Torsjö gård. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrkor kom att byggas om eller rivas till förmån för nybygge. I Solberga fattades beslut om det senare alternativet och ett förslag av arkitekt Peter Boisen daterat 16 januari 1864 antogs. För bygget, som inleddes året därpå, ansvarade byggmästare H.F. Möller från Ystad, och den 14 oktober 1866 kunde den nya helgedomen invigas av biskop Flensburg.

Den nya kyrkan uppfördes på samma plats och med återanvänd sten från den romanska kyrkan. Gestaltningen var typisk för tiden, där fokus låg på ett rymligt och ljust kyrkorum, med långhus och fullbrett kor under gemensamt sadeltak, halvrund absid i öster samt kvadratiskt västtorn. 

1876 införskaffades en så kallad Gurneysk ugn för kyrkans uppvärmning, vars installation krävde förstärkningar av takstolskonstruktionen. 1910 genomfördes en utvändig restaurering av fasader, dörrar och fönster och tornet försågs med nytt tak av galvaniserad plåt. Invändigt kompletterades uppvärmningen med ytterligare en ugn vilket föranledde nya förstärkningar i takstolskonstruktionen. Efter förslag av länsarkitekt Nils A. Blanck ersattes 1934 tornspirans rötskadade kors av ett nytt i något klenare dimensioner. Samtidigt målades exteriöra plåtarbeten om, vilket enligt arbetshandlingarna skulle ske med prima oljefärg, rödbrun eller grå. Under åren 194546 bilades befintlig puts ner och ersattes av kalkcementputs. Samtidigt lades långhustaket om med nytt undertak av spån, ny läkt, nytt enkupigt tegel samt nya fotrännor av galvaniserad plåt.

195253 genomförs en invändig restaurering, även denna under ledning av Nils A. Blanck. Elektrisk värme och belysning installeras. Bänkkvarteren glesas ut och ryggstödens lutning ändras. Bänkkvarterens brädgolv ersätts av rött tegel och troligen är det även nu som vapenhusets ursprungliga golv av äldre gravhällar ersätts av nuvarande kalkstenplattor. 1960 tillkommer textilskåp i sakristian och utvändigt sker dräneringsarbeten samt omputsning av sockeln och ommålning av dörrar och plåtdetaljer. Fyra år senare sker in- och utvändiga ommålningar vars omfattning är oklar.

1972 tillkommer kyrkans lillklocka gjuten av M&amp;E Ohlsson i Ystad genom en donation från Adolf Ohlsson. Under decenniets första år restaureras orgelverket av Anders Perssons orgelbyggeri i Viken och orgelfasaden målas 1973 om enligt tidigare färgställning i vitt och förgyllning. Vid den invändiga restaurering som genomförs året därpå genomgår den fasta inredningen i trä samma behandling och väggar och valv kalkavfärgas. Med medel från Adolf Ohlssons donationsfond omläggs 1979 tornets och absidens avtäckningar i stålplåt med kopparplåt i skivtäckning. Tornet får delvis ny underlagsbrädning och dess takstolskonstruktion förstärks med tryckimpregnerat virke. Galler för ventilation tillkommer i form av galler i spirans topp och vid takfoten. Tre år senare, 1982, utförs målningsarbeten i vapenhuset, troligen avseende väggar och tak.

1988 ersätts direktverkande radiatorer under bänkarna av oljefyllda radiatorer och året därpå installeras automatisk klockringning och lucköppning. 1990 blästras fasadernas kraftigt skadade kalkcementputs och ny ytputs av samma kvalitet påförs. Slätputsade partier som tidigare varit målade med vit akrylatfärg ommålades med färg av samma typ. Dörrar och luckor målas med brun oljefärg medan fönster och solbänkar i gjutjärn målas svarta.

2003 genomförs en invändig restaurering under ledning av arkitekt Hans Ponnert. Nya direktverkande radiatorer under bänkarna tillkommer liksom nytt textilskåp i sakristian. Golven i sakristian och i predikstolen som vid tidigare renoveringar belagts med spånskivor och plast- och heltäckningsmattor förses med nya furugolv. Även innanför altarringen avlägsnas sentida ytskikt men befintligt brädgolv bevaras.

2011 utförs en invändig ombyggnad och restaurering efter handlingar av Jonas Jansson, Arkitekterna Krook &amp; Tjäder. Den befintliga trappan i vapenhuset till tornet och orgelläktaren som dömts ut av brandskyddsmyndigheten rivs, liksom den tidigare skiljeväggen. Ny trappa förläggs under läktarens norra del, där håltagning och förstärkning i bjälklaget sker. Skiljevägg mellan läktarunderbyggnaderna och långhuset tillkommer och befintlig pardörr mellan vapenhus och långhus flyttas österut. Golvet under den tidigare trappan läggs om med kalkstensplattor av samma dimensioner som övriga vapenhuset. I vapenhuset tillkommer även nytt elskåp med manöverpanel för klockringning och belysning, byggt av en återanvänd bänkdörr. Vid koret tas den främre bänkraden på båda sidor mittgången bort och det röda golvteglet ersätts med nytt i samma stil som korets åttkantiga gula golvtegel. Uppgången till koret, som har högre golvnivå än långhuset, tillgänglighetsanpassas genom att golvteglet i mittgångens östra del läggs om i en låg ramp. I altarringen ersätts det troligen ursprungliga kilsågade brädgolvet som var maskätet av nytt, bredare kilsågat golvvirke. I sakristian ersätts den röt- och insektsangripna ytterdörren med karm av en ny dörr, utformad lika den befintliga men med isoleringsskikt och kompletterad med modernt lås invändigt.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Skåne, Kommun: Skurup, Landskap: Skåne, Socken: Solberga                                          , Stift: Lunds stift, Församling: Villie församling</pres:placeLabel><pres:timeLabel>Nybyggnadsår: 1865 - 1866</pres:timeLabel></pres:context><georss:where xmlns:georss="http://www.georss.org/georss"><gml:Point xmlns:gml="http://www.opengis.net/gml" srsName="EPSG:4326"><gml:coordinates cs="," decimal="." ts=" ">13.574993162431166,55.4511104419991</gml:coordinates></gml:Point></georss:where><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000028680</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000028680</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000028680</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-17</pres:buildDate></pres:item>