Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

STRÖMSUND HAMMERDALS PRÄSTBORD 1:4 - husnr 1, HAMMERDALS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Fasad V.JPG

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
HAMMERDALS KYRKA (akt.), HAMMERDALS KYRKA (akt.)

1100 - 1550

1778 - 1782

Jämtland
Strömsund
Jämtland
Hammerdal
Hammerdals församling
Härnösands stift
Kyrkgatan 25

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Hammerdal var en av Jämtlands medeltida storsocknar med vidsträckt yta och en kraftigt växande befolkning under 1700-och 1800-talen. Med anledning av de långa avstånden till kyrkan låg här länets största kyrkstad, idag i det närmaste utraderad med endast få sporadiskt bevarade kyrkstugor. Den medeltida kyrkobyggnaden var under de svåra första decennierna på 1700-talet i behov av utvidgning. Den första utbyggnaden på 1720-talet visade sig emellertid fort otillräcklig. Pehr Hagmansson uppförde 1778-82 en ny tornlös långhuskyrka med tidstypiskt brutet valmat tak, rokokons främsta signum i den svenska arkitekturen. Delar av medeltida mu...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Nybyggnad
Hammerdal var en av Jämtlands medeltida storsocknar med vidsträckt yta och en kraftigt växande befolkning under 1700-och 1800-talen. Med anledning av de långa avstånden till kyrkan låg här länets största kyrkstad, idag i det närmaste utraderad med endast få sporadiskt bevarade kyrkstugor. Den medeltida kyrkobyggnaden var under de svåra första decennierna på 1700-talet i behov av utvidgning.
År 1720 - 1729 Ändring - tillbyggnad
Den första utbyggnaden på 1720-talet visade sig emellertid fort otillräcklig.
År 1778 - 1782 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och sakristia

Pehr Hagmansson (Byggmästare)

År 1778 - 1782 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia

Pehr Hagmansson (Byggmästare)

År 1778 - 1782 Ändring - tillbyggnad
Pehr Hagmansson uppförde 1778-82 en ny tornlös långhuskyrka med tidstypiskt brutet valmat tak, rokokons främsta signum i den svenska arkitekturen. Delar av medeltida murpartier ingår i kyrkan. Den nya kyrkan var en av landskapets första riktigt stora kyrkobyggnader.
År 1788 - 1788 Fast inredning - predikstol

Johan Edler d.ä. (Konstnär - Bildhuggare)

År 1798 - 1798 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Skenperspektiv på altarväggen

Jöns Asplund (Konstnär - Dekormålare)

År 1816 - 1817 Nybyggnad - Torn
Torn

Jonas Åhlström (Byggmästare)

År 1817 - 1817 Nybyggnad - Torn
1817 försågs den med sitt kraftiga västtorn, ritat vid Överintendentsämbetet i Stockholm. För att följa tidens stränga regler på symmetri var det självklart att entrén placerades på tornets gavel.
År 1827 - 1827 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgel.

Pehr Zacharias Strand (Orgelbyggare)

År 1841 - 1841 Fast inredning - läktare
Orgelläktaren
År 1858 - 1859 Fast inredning - altaruppsats

Johan Edler d.y. (Konstnär - Bildhuggare)

År 1858 - 1859 Fast inredning - läktare
Lilla läktaren
År 1858 - 1859 Ändring - restaurering
Det plana innertaket ersatt med ett tunnvalv med plafond.

Ludwig Hawerman (Arkitekt)

År 1858 - 1859 Ändring - ombyggnad
1858-59 genomfördes en genomgripande restaurering av Överintendentsämbetets arkitekt Ludvig Hawerman med resultatet att rokokokaraktären fick lämna plats för ett mer renodlat nyklassicistiskt uttryck. Detta åstadkom Hawerman genom att bygga om yttertaket till ett flackt sadeltak som valmades mot öster.

Ludwig Hawerman (Arkitekt)

År 1923 - 1923 Ändring - ombyggnad
Sydportalens omfattning

Ivar Stål (Arkitekt)

År 1923 - 1923 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör

Gunnar Torhamn (Konstnär)

År 1923 - 1923 Ändring - ombyggnad
1923 fick Ivar Stål, arkitekt vid Byggnadsstyrelsen involverad i flera restaureringar i Jämtland, i uppdrag att förändra kyrkan. Att förse kyrkorna med vindfång ingick i så gott som alla restaureringar vid tiden och Stål lät mot det gängse mönstret bygga till ett på utsidan vid södra portalen. Kyrkans sydportal kom därvid att få en 1920-talsklassicistisk karaktär med pilastrar som bär en fronton över kyrkans taklist. Porten i vindfånget och ingångsdörren i tornet beslogs liksom den nyupptagna dörren till sakristian med koppar som pryddes med tidstypiskt lätta ornament. Ett pannrum byggdes under sakristian med en separat byggnadsdel för trappan ned på sakristigaveln. Fasaderna putsades om och dess indelning i väggfält förenklades.

Ivar Stål (Arkitekt)

År 1965 - 1965 Ändring - restaurering

Otar Hökerberg (Arkitekt)

År 1965 - 1965 Ändring - ombyggnad, interiör
Genomgripande restaurering

Otar Hökerberg (Arkitekt)