Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND KLINTE KYRKOGÅRDEN 3:1 - husnr 1, KLINTE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Klinte 2008-01-03  057.JPG

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
KLINTE KYRKA (akt.), KLINTE KYRKA (akt.)

1046 - 1046

1231 - 1231

1280 - 1320

1300 - 1300

Gotland
Gotland
Gotland
Klinte
Klinte församling
Visby stift
Klinte kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2008

Klinte kyrka är till sin helhet uppförd under medeltiden, förmodligen uppfördes tornets nedre del under den första hälften av 1200-talet. Omkring 1300 ersattes de på 1100- eller 1200-talen byggda koret, sakristian och långhuset med större gotiska byggnadskroppar. I samband med denna ombyggnad eller något senare byggdes tornet på till den höjd det har idag.

Kyrkans exteriör har ändrats mycket lite sedan medeltiden, dock har den genomgått ett antal omfattande restaureringar; 1865 – väggarna i kyrkorummet skrapades rena och gjordes släta, det västra mittfönstret förstorades. Den västra orgelläktaren ändrades, korbänken byggdes om oc...

Läs mer i eget fönster

År 1046 - 1046 Nybyggnad
Årtal enl. Strelow.
År 1200 - 1250 Nybyggnad - Torn
Torn. Kvarstår efter en romansk kyrka.
År 1200 - 1299 Nybyggnad - Torn
Tornets nedre del uppfördes under den första hälften av århundradet (SvK förlägger den första kyrkan som då bestod av kor och långhus till 1000-1100-talet, tornet förläggs till 1231). Sakramentsskåp.
År 1231 - 1231 Nybyggnad
Årtal enl. taxuslistan.
År 1280 - 1320 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia. Samtidigt påbyggdes tornet till sin nuvarande höjd
År 1280 - 1320 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Ornamentala kalkmålningar i korvalvet.
År 1280 - 1320 Fast inredning - glasmålning
Rester av glasmålningar i korets östfönster
År 1280 - 1320 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1280 - 1320 Nybyggnad - Korparti
Kor, rakslutet
År 1280 - 1320 Ändring - påbyggnad
Torn
År 1300 - 1300 Nybyggnad
omkring 1300. Uppfördes kor, sakristia och långhus (SvK anger omkr. 1270), i samband med detta eller något senare påbyggdes tornet, valven slogs och korvalvet bemålades samt målningar kring korfönstren. Glasmålningar (SvK anger omkr. 1270).
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Triumfkrucifix (SvK anger 1430-50).
År 1500 - 1529 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Träskulptur föreställande Madonna, i GF.
År 1600 - 1699 Ändring
Kyrkbänkar. Predikstol.
År 1622 - 1622 Arkitekturbunden utsmyckning
omkring 1622. Epitafium av trä över Catharina Petreiæ m.fl. (SvK anger 1624).
År 1625 - 1625 Fast inredning - bänkinredning
Årtal på ett av de främre bänkkvarteren.
År 1631 - 1631 Fast inredning - bänkinredning
Årtal på korbänken.
År 1643 - 1643 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats i sandsten

Gert van Eghen (Konstnär - Bildhuggare)

År 1643 - 1643 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats av Gert van Eghen, målades av Lars Mattsson Hamel

Gert van Eghen (Konstnär)

Lars Mattson Hamel (Konstnär)

År 1645 - 1656 Fast inredning - bänkinredning
1645 Årtal skuret i korbänken. 1656 Årtal på korbänken.
År 1658 - 1658 Fast inredning - bänkinredning
Årtal skuret i korbänken.
År 1667 - 1667 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal på korportalen som anses avse dopfuntens tillkommelse. Mästare Henrik Hansson Schotte.

Henrik Hansson Schotte (Övrig)

År 1668 - 1668 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium av sandsten över kronobefallningsmannen i S häradet Johannes Strachoum o.h.h. Bodilla (SvK anger 1688).
År 1677 - 1677 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt i sandsten

Henrik Hansson Schotte (Konstnär - Bildhuggare)

År 1677 - 1677 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av mästaren Henrik Hansson Schotte.

Henrik Hansson Schotte (Konstnär)

År 1680 - 1680 Fast inredning - predikstol
Predikstol av ek
År 1700 - 1700 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
omkring 1700 Verkar triumfkrucifixet ha renoverats, svicklarna nymålades.
År 1700 - 1729 Arkitekturbunden utsmyckning
Timglas.
År 1700 - 1799 Ändring
Sakristidörren. Predikstolens baldakin, troligen av snickaren Christian Fedder. Draperimålningar.

Christian Fedder (Hantverkare - Snickare)

År 1720 - 1720 Arkitekturbunden utsmyckning
En 16-armad ljuskrona skänktes.
År 1723 - 1723 Arkitekturbunden utsmyckning
Vindflöjel.
År 1729 - 1729 Ändring - ombyggnad, golv
Lades nya stengolv i kyrkan.
År 1756 - 1756 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts av Gerhard Meyer, Stockholm.

Gerhard Meyer (Klockgjutare)

År 1777 - 1777 Fast inredning - läktare
Byggdes en läktare i V.
År 1792 - 1792 Ändring
Omnämndes ölandssten till sakristians golv.
År 1796 - 1796 Fast inredning - läktare
Byggdes en läktare (även kallad fruntimmersläktaren) vid N långhusväggen, konsolen på väggen slogs i bitar.
År 1797 - 1797 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal på vindflöjel.
År 1800 - 1800 Arkitekturbunden utsmyckning
omkring 1800 Votivskeppet.
År 1800 - 1899 Fast inredning - läktare
Byggdes läktaren i V om.
År 1812 - 1812 Ändring - ombyggnad
Ny tornspira.
År 1828 - 1828 Äldre kulturhistorisk inventering
Fanns två bänkar, två läktare, två korbänkar, en sönderslagen Mariabild, i korfönstret två glasmålningar den ena föreställande Jesus födelse och den andra korsfästelsen.
År 1836 - 1836 Arkitekturbunden utsmyckning
Köptes en 12-armad ljuskrona.
År 1843 - 1843 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts av Fred. Seipel & J. G. Liljendahl, det var den gamla medeltida kyrkklockan som göts om.

Fred. Seipel & J. G. Liljendahl (Klockgjuteri)

År 1859 - 1859 Flyttning
Flyttades dopfunten till korportalen. Flyttades triumfkrucifixet från triumfbågen till N korväggen ovan sakristidörren.
År 1861 - 1861 Ändring - ombyggnad, golv
Lades korgolvet om.
År 1863 - 1863 Fast inredning - glasmålning
Deponerades glasmålningar på SHM.
År 1865 - 1865 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering:  Den V läktaren och orgelfasaden ritades av arkitekt A. T. Gellerstedt. Orgeln finns nu i Domkyrkan.  Årtal på tornrummets S vägg.  ”Brädgolf inlägges i Sacristian och flisgolfvet användes till Kyrkoglolfvets iståndsättande”.  ”Den stora yttre Kyrkodörren göres ny och oljemålas så ut- som invändigt. Så målas äfven Chordörren sedan tjärlämningarna blifvit väl afskrapade”.  Fönstret, ”som upplyser mansbänkrana under tornläktaren skall utvidgas nedåt och ofvantill rundes samt att dylikt fönster, för att bereda ljus åt quinsbänkrana under samma läktare, skulle anbringa, der dörren vid uppgången till tornet nu är och denna dörr flyttas upp i trapporna. På samma vis beslöts att i Sacristian skulle anbringas fönster vestra väggen der kakelugnen nu står och denna sistnämnda försäljas”.  Den V läktaren ändrades.  Korbänken byggdes om till att omfatta tre bänkrum istället för två.  Väggar och valv skrapades rena och gjordes släta.  Bänkarna målades, utvändigt med olja i ekfärg och invändigt med gul oljefärg.  Altarskranket byggdes om, från rakt med fyllningar till dess nuvarande utseende.

Albert Theodor Gellerstedt (Arkitekt)

År 1910 - 1910 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering.
År 1933 - 1933 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning
År 1933 - 1933 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering, efter förslag av Erik Fant. Konserverings- och målningsarbetet utfördes av artisten C. W. Pettersson, byggnadsarbetena leddes av byggmästaren Bergsten, Eksta, värmeledningen drogs in av firman Cedergrens mek. Verkstad, Klintehamn.  Putsades interiören med cementputs. Muralmålningarna togs fram och konserverades av C. W. Pettersson.  Korfönstren lagades och en felande del nygjordes. Den nedre delen av fönstren nygjordes med antikglas i blyspröjs monterat direkt i stenkarmen – glasmästaren G. Ringström, Stockholm.  Bemålningen (ekådring) från 1800-talet på inredningen avlägsnades.  En läktare på N långhusväggen (fruntimmersläktaren) avlägsnades – delar av bröstningen återanvändes i orgelpodiet.  Bänkinredningen byggdes om, den gjordes bekvämare och målades i mörkbrun ådring med grå fyllningar, de var tidigare brungula. Korbänken byggdes om och en bänkrad slopades.  Nytt golv under bänkarna.  Triumfkrucifixet befriades från övermålning, konserverades och hängdes upp i triumfbågen.  Votivskeppet konserverades av kommendörkapten E. Ellsén.  Värmeledning.  Flyttades dopfunten till triumfbågen, den stod tidigare vid korportalen.  Träepitafiet flyttades från den Ö korväggen till den N.  Den V läktaren byggdes om, ett främre parti tillbyggdes och en ny bröstning uppsattes sammanfogad av delar från den N läktarens bröstning. Läktaren skar över ingångs-porten och trappan täckte den igensatta N portalen.

C W Pettersson (Konservator)

E Ellsén (Konservator)

Erik Fant (Arkitekt)

Gustaf Ringström (Hantverkare - Glasmästare)

År 1938 - 1938 Teknisk installation - el
Godkände kungl. byggnadsstyrelsen arkitekt Erik Fants förslag angående att dra in elektrisk belysning i kyrkan.
År 1938 - 1938 Specifika inventarier - kyrkklocka
Mellanklockan göts av K. G. M. Bergholtz, Stockholm.

K G M Bergholtz (Klockgjuteri)

År 1958 - 1958 Nybyggnad - Torn
Ny tornspira och nytt torntak efter förslag av länsarkitekten Olle Karth, Visby.

Olle Karth (Arkitekt)

År 1966 - 1966 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering: taken lades om, hängrännor och stuprör monterades, putsen avlägsnades (medeltida och senare spritputs) och fasaderna fogströks, portalerna sandblästrades.
År 1977 - 1977 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering efter förslag av Leif Olsson som ledde arbetet tillsammans med konstnären Harald Norrby.  Fönsterbågarna målades. Korets S fönster förseddes med rökfärgat glas. Ljusspridande glas monterades i de S och V fönstren.  Tornportalen togs upp och dörrens målning rengjordes. Ingången till kyrkan gjordes mer handikappvänlig.  N gördelbågens konsol lagades av L. Sundin, Slite stenhuggeri.  Väggarna i kyrkorummet vitkalkades. GF Putsristningar och muralmålningar togs fram – dokumenterades och kalkades över.  Nytt golv framför altarrunden.  Trappan till altaret justerades och försågs med ledstänger.  En nisch i koret togs upp.  Sakristian fick nya golv och nya skåp.  Branddörrar, landgångar och elektrisk belysning på vindarna och i tornhuven.  Ljuskronorna elektrifierades.  Ljudanläggning istället för ljudslinga.  Korbänken minskades. GF Bänkarna i tornrummet slopades.  Harald Norrby fick tillstånd att konservera predikstolen med timglas, votivskeppet, tre bänkfronter, samt 1 st. nummertavla med förgylld ram efter program av konservator Göthberg. Även krucifixet samt de båda epitafierna skulle åtgärdas.  En bekännelsepall togs ned från vinden.  Sandstensepitafiet flyttades från korets N vägg till långhusets N vägg.  Flyttades dopfunten till N portalen.  Läktaren i tornrummet revs, där placerades i stället den nyinköpta orgeln (Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad). Den gamla orgeln skänktes till Hall kyrka och hamnade så småningom i Domkyrkan.

Harald Norrby (Konstnär)

Leif Olsson (Okänd)

L Sundin (Hantverkare)

År 1998 - 1998 Fast inredning - orgel
Renoverades orgeln enligt T. Svenskes förslag.

Tomas Svenske (Orgelbyggare)

År 2004 - 2004 Fast inredning - orgel
Digital orgel.