MÖRBYLÅNGA SANDBY 1:16 - husnr 1, SANDBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| SANDBY KYRKA (akt.), SANDBY KYRKA (akt.) | |
|
1860 - 1860 1860 - 1860 |
|
| Kalmar | |
| Mörbylånga | |
| Öland | |
| Sandby | |
| Norra Möckleby, Sandby och Gårdby församling | |
| Växjö stift | |
| Sandby 207 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår Ej registrerat
I Sanby stenkyrka började byggas under 1100-talet. Då uppfördes långhus och torn i öster. |
| År 1200 - 1250 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunt av gotländsk kalksten | |
| År 1794 - 1794 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
|
Jonas Berggren (Konstnär - Bildhuggare) |
|
| År 1860 - 1860 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Den nuvarande kyrkan byggs efter ritningar av arkitekten Johan Åbom i Stockholm. Förslag fanns om att Sandby och Gårdby församlingar skulle bygga en gemensam kyrka. Detta genomfördes aldrig utan församlingarna byggde sig var sin kyrka. Byggmästare P. Isberg och hans son Isak från Algutsrum stod för kyrkbygget i Sandby. Mycket av arbetet genomfördes av sockenborna. Kyrkan byggdes av sten från trakten. Votivskeppet uppges vara skänkt till kyrkan ungefär vid denna tid. | |
| År 1860 - 1860 Fast inredning - läktare |
|---|
| År 1860 - 1860 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
|
Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) Peter Isberg (Byggmästare) |
|
| År 1860 - 1860 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
|
Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) Peter Isberg (Byggmästare) |
|
| År 1860 - 1860 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
| Polygonalt | |
|
Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) Peter Isberg (Byggmästare) |
|
| År 1860 - 1860 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, sakristia och torn | |
|
Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) Peter Isberg (Byggmästare) |
|
| År 1865 - 1865 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
|
Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) |
|
| År 1876 - 2009 Ändring | |
|---|---|
| 1876 Orgeln byggdes 1876 av Åkerman. 1894 Ommålning av interiören. Bänkinredningen målades i ljusa färger. Troligen tillkom de målade takrosetterna. Ny altarmålning av östgötaprosten G.L. Lundqvist, föreställande Jesus välsignande barnen. Altaruppsatsen tillverkades på Norrgård i Kalmar och målades av målarmästaren A.Th. Lindeman från Söderåkra. 1926 Gravhällen som använts som trappflisa framför södra ingången sedan kyrkan byggdes 1860 flyttades in i vapenhuset. 1920-talet Kaminerna byttes ut mot varmluftssystem. Källaren och varmluftskanaler grävdes ut under kyrkorummet. Utvändiga ventilationsöppningar med järnluckor och galler tillkom i sockeln. 1928 Dopfunten flyttades in från kyrkogården, där den stod som fundament för en solursskiva, och ställdes i vapenhuset. Flytten av dopfunten skedde efter upprepade påstötningar från Riksantikvarien. Församlingen hade tidigare uttryckligen motsatt sig att flytta in den. Riksantikvarien hade tidigare överlämnat förslag på ny fotställning till soluret. 1932 Exteriör och interiör renovering efter arkitekt Malte Erichs anvisningar, vilka upprättades 1928. Fullständigt restaurerings-program upprättades av entreprenören Bröderna Olsson i Färjestaden 1930. Anvisningar för invändiga arbeten och färgsättningsprogram gjordes av arkitekten Sven Rosman i Kalmar 1933. Entreprenör för målningsarbetena var målarmästare Gustaf Gustafsson i S:t Sigfrid. Landsantikvarie Manne Hofrén ger följande synpunkter inför renoveringen: Den äldre altaruppsatsen (från 1794) bedöms vara intressant och ”icke bör restaureras” eller ”uppsnyggas”. ”Övriga inventarier sakna intresse.” Gravhällen (kyrkoh. Cygraeus) bör flyttas inomhus, likaså dopfunten. ”…detta som kyrkan är ytterst fattig på äldre inventarier.” Invändiga arbeten: Rosmans ändringsförslag rörde till största delen konstnärliga och gestaltningsmässiga förändringar i interiören. Innertaken i kyrkorum, vapenhus och sakristia målades i ljus, nästan vit kulör. Befintliga rosettornament vid ljuskronornas fästen bättringsmålades i grått och blått. Taklisten marmorerades. Bänkinredningen målades i ljusgrå kulör med enklare marmorering i fyllningarna. Målarmästare G. Gustafsson från St. Sigfrid gjorde målningsarbeten på altaruppställning och predikstol, under kontroll av arkitekt Sven Rosman, Kalmar. Behandlingen av den äldre altaruppställningen gjordes av konservator. Alla murade väggytor kalkmålades i varm ljusgrå kulör. Putslagningar gjordes med kalkbruk. Innerbågar sattes i kyrkorummets samtliga fönster. Takvalvet rengjordes. Södra portens dörrblad sattes i karm och gjordes utåtgående. Innerdörrar monterades i södra porten, som på så vis fick ett vindfång. Utvändiga arbeten: Östra och södra fasaderna putsades om. Hela kyrkan vitkalkades och snickerierna målades. Taket lades om och takstolarna förstärktes. Troligtvis hade långhuset och sakristian haft understrukna tegeltak fram till dess. De ursprungliga pannorna återanvändes. 1939 Dopfunten renoverades och flyttades till koret. Förslag på restaurering av dopfunt upprättat av konservator Sven Wahlgren, Kalmar. Funten beskrivs som utförd i sandsten. Cuppans ena halva sönderslagen i vertikal riktning och den yttre halvan belagd med mossa. Restaureringsåtgärder: Funten rengörs från mossa. Sönderfallna delar fogas ihop med Meyers stenkitt nr 3. Arbetena rapporteras ha utförts i enlighet med förslaget. 1944 Enligt brev till från en församlingsbo till Riksantikvarien hade gravhällen som flyttades in i vapenhuset 1926 åter flyttats utomhus i samband med att ett nytt golv lagts in vapenhuset. När uppges ej. Hällen stod lutad mot tornets norra sida och befarades skadas av takdropp. Manne Hofrén besiktigade på plats, och såg ingen skada på stenen och meddelade att nuvarande läge var bättre än ett liggande läge utomhus. Inga åtgärder ansågs nödvändiga. 1947-48 Orgelverket byggdes om, men den gamla fasaden behölls. Sandby församling fick tillstånd att bygga om orgelverket enligt förslag från Fredriksborgs Orgelbyggeri, Hilleröd. Elektrisk orgelfläkt och två lampetter enligt förslag från Kalmar Elektriska AB. 1952 Elektrifiering av ljuskronor, sakristia och källare. 1957 En korsformig stensättningen av kalksten på kyrkogården hittas och undersöktes av K.G. Pettersson, Kalmar läns museum. 1958 Kyrkans fasader putslagades och avfärgades. På alla fasader påfördes en tunnputs, ca 2 mm. Enligt uppgift var tunnputsen på tornet av märket Peducem, vilken har stort inslag av cement. Osäkert om även tunnputsen på långhuset innehåller cement. Troligen byttes solbänkarna av kalksten mot nya på södra sidan av långhus och kor. Förmodligen lades tegelpannorna på långhustaket närmast tornet om. 1960 En privatperson tillskriver RAÄ inför den förestående renoveringen av kyrkan. Han återger det han fått berättat för sig år 1905 av äldre personer i trakten. Kyrkan sades vara grundlagd så att det under murarna lagts stora flisor. Av dessa flisor skulle en del varit ”gravflisor”, och en del ”runflisor”. Med reservation för sanningshalten i det han hört ville han uppmärksamma myndigheten på vad som kunde påverkas av grävningen för det planerade nya värmesystemet. I ett PS nämner han att han påträffat altarbordet till det gamla altaruppsättningen i ett uthus i Åby i Sandby socken år 1920. Han beskriver det som i ”svällande rokoko och på framsidan två korslagda palmkvistar målade i mörkgrå färg.” Ingen i församlingen hade dock visat intresse för att ta det tillvara. 1961 Interiör renovering efter arkitekt Carl Hampus Bergmans, Stockholm, ritningar och beskrivning. Enligt stämmobeslutet från 1959 utfördes arbetet efter följande riktlinjer: Bänkarna under läktarna togs bort och sidogångar utmed väggarna skapades. Bänkinredningen gjordes ny med undantag för bänkskärmarna med träfyllningar. På läktarens norra sida togs bänkarna bort, men på södra sidan behölls de befintliga. Nytt golv med erforderlig isolering lades in både i kyrkorummet och sakristian. Ett nytt värmesystem installerades. Ommålning av allt trävirke samt rengörning och nyputsning av alla murytor. Troligen gjordes endast målning av putsen i kyrkorummet, i vapenhus gjordes putslagningar och målning, enligt C H Bergmans beskrivning fr 1960. Nytt stengolv lades in, bekostat genom frivillig gåva från församlingen. Denna bekostade även sakristians interiör. I sakristian murades två nya väggar upp på södra och västra sidan. Skåp och utrymmen kunde därigenom inrymmas mellan yttervägg och innervägg. I kyrkorummet flyttades den gamla altartavlan av Berggren från norra till södra sidan av koret. Delar av grundmurar från den medeltida kyrkan påträffades under kyrkgolvet i samband med arbetena med att byta golv och utöka varmluftsanläggningens kanaler och värmekammare. (Se skiss av Ragnhild Boström i bildbilaga.) Målarmästarna Harry Alfredsson och Sven Bramstedt med sina medhjälpare utförde alla målningsarbeten. De elektriska arbetena utfördes av bröderna Löfgren, Färjestaden. Värmeanläggningen av märket Bacho utfördes av firman Värme & Sanitet, Kalmar, plåtslageriarbetet av plåtslagarmästaren Olle Engdahl, Kalmar. Stenmontören Stig Sundqvist, Persnäs, svarade för stenläggningen i koret och sakristian. Byggnadskommiténs damer vävde knäfallstyget till altarrunden, likaså tyget till de nya kollekthåvarna. SKLF skänkte korstolarna. Sanering mot skadeinsekter av bjälkar och träsvall på vind över långhus och sakristia samt i tornet. Utfördes av Firma Stig Nabo i Ljungbyholm. 1984 Orgelhuset samt läktarrens golv behandlades mot strimmig trägnagare. 1987 Tillståndsansökan för textilförvaringen i sakristian. 1987 Utvändig renovering. Samtliga fasader rengjordes och lös puts knackades bort. Putslagning och avfärgning. Lanterninens panel kapades i nederkant och försågs med ett nytt droppbleck. Stommen i spirans kors och glob kontrollerades. Samtliga utvändiga plåtarbeten sågs över och åtgärdades. Spåntäckning på spiran sågs över och tjärades. Samtliga fönster sågs över och reparerades. Dörr reparerades, varvid dropplister nertill byttes till lika befintliga men av tryckimpregnerat virke. Ommålning av panel på lanternin, tornluckor, samtliga utvändiga plåtarebeten, utsida fönster och utsida dörrar. Glob och kors omförgylldes. 1990 Vid arkeologisk förundersökning norr om den norra kyrkogårdsmuren påträffades en stenrad som tolkades som en syll till ett järnåldershus. Inne på kyrkogården var marken omrörd, utom på norra sidan som bestod av steril flygsand, vilket tyder på att det inte har skett några begravningar på norrsidan. 1991 JLM besiktigade fasta och lösa inventarier. Sammanställt i rapport. 1991-1992 Kyrkan renoverades invändigt. Detta år var Sandby tillsammans med Gårdby de enda kyrkorna på Öland med manuell klockringning. Läktarunderbyggnad tillkommer, väntrum, kapprum, toalett, städutrymme, förråd. Ändringsarbeten i sakristian avsedda att ge bättre disposition. Invändig rengöring och ommålning av hela kyrkan. BA Bengtsson upprättade handlingar för byggande av läktarunderbyggnad. Margit Westerlund ansvarar för renovering och ommålning av resten av kyrkan. Konservering av fasta inventarier utfördes av JLM. En ny matta till koret vävdes av två damer i församlingen. Kyrkorummet röktes mot insektsangrepp. 1997 Sanering mot insektsangrepp på långhusvind. 1998 Den gamla altaruppsatsen konserveras av JLM. 2003 Automatisk klockringning och lucköppning installeras. 2003 Omläggning och komplettering av taktegel på långhus och kor. Skadade delar av brädsvallet lades om. Därpå spikades masonite och läkt. De ursprungliga pannorna lades tillbaka på takfallet mot söder samt över koret. Till övriga takytor användes nytt lertegel från Vittinge. 2006 Brandförstärkande åtgärder på dörr mellan torn och långhusvind utfördes. Befintlig dörr kläddes med brandhämmande skiva, Pyroc. 2009 Tillgänglighetsramp byggdes vid trappan vid södra porten. Ritningar gjordes av Outside landskapsarkitekter och ingenjörer AB i Kalmar. | |
| År 1892 - 1892 Specifika inventarier - altartavla | |
|---|---|
|
Gustaf Lundqvist (Konstnär - Dekormålare) |
|
| År 1961 - 1961 Fast inredning - bänkinredning |
|---|