Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	NYSÄTRA KYRKA (akt.), NYSÄTRA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1707 - 1707 1707 - 1710
Län	Västerbotten
Kommun	Robertsfors
Landskap	Västerbotten
Socken	Nysätra
Församling	Bygdeå församling
Stift	Luleå stift
Ungefärlig adress	Kyrkogatan 14
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Centralkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Centralkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan

Historik
Inventeringsår 2010 Kyrkan är uppförd i trä åren 1707-1710. Byggmästare var Olof Andersson Vogel. Kyrkans yttre har förändrats en del sedan byggnadstiden. Ursprungligen var den troligen brädfodrad och rödfärgad. Enligt en teckning och uppgifter från början av 1830-talet, samt foto från 1870- eller 1880-talet, var kyrkan försedd med rödmålad stående lockpanel. Taket täcktes av små avrundade brädspån i mönsterläggning. Fönsterbågar och taklist var vitmålad. Teckningen från 1830-talet antyder att södra ingångsdörren hade en rektangulär dubbelport med fiskbensmönstrad panel och däröver ett rundbågat överljusfönster.

Historik

Inventeringsår 2010

Kyrkan är uppförd i trä åren 1707-1710. Byggmästare var Olof Andersson Vogel. Kyrkans yttre har förändrats en del sedan byggnadstiden. Ursprungligen var den troligen brädfodrad och rödfärgad. Enligt en teckning och uppgifter från början av 1830-talet, samt foto från 1870- eller 1880-talet, var kyrkan försedd med rödmålad stående lockpanel. Taket täcktes av små avrundade brädspån i mönsterläggning. Fönsterbågar och taklist var vitmålad. Teckningen från 1830-talet antyder att södra ingångsdörren hade en rektangulär dubbelport med fiskbensmönstrad panel och däröver ett rundbågat överljusfönster.

År 1624 - 2003 Ändring
Åtgärd	Läs gärna hela händelselistan som finns under dokument

År 1707 - 1707 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, korsarmar, vapenhus och sakristia
Upphovsman	Olof Jonsson-Vogel (Arkitekt)

År 1707 - 1707 Nybyggnad - Sakristia
Upphovsman	Olof Jonsson-Vogel (Arkitekt)

År 1707 - 1707 Nybyggnad - Vapenhus
Upphovsman	Olof Jonsson-Vogel (Arkitekt)

År 1707 - 1707 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	Olof Jonsson-Vogel (Arkitekt)

År 1707 - 1707 Nybyggnad - Korsarm/ar
Upphovsman	Olof Jonsson-Vogel (Arkitekt)

År 1707 - 1710 Nybyggnad
Åtgärd	Klockans lagande hos Olof Göransson i Gubböle, Umeå. Ny kyrka uppfördes av byggmästare Oluf Andersson fogel/Vogel (ej Olof Jonsson Vogel, enligt litteratur). Korskyrka med två kortare korsarmar i norr och söder, liknande Piteå stadskyrka, men med valmat tak (långskeppets längd ca 20 x 9 meter, tvärskeppet ca 15 x 8,5 meter). Kyrkan och klockstapeln var ursprungligen rödmålad och täckt med tjärat spåntak. Ingångar i väster och i söder (e v kan huvudingången ha varit på södra sidan?). Det gamla kapellet på samma plats, från 1624 revs troligen samtidigt. Läktare uppförd av Olof Andersson, Olof Ersson, Jon Ersson från Flarken samt Lars Anderson, Skäran och Daniel Andersson, Gumboda. Dessa personer snidade även kyrkdörrarna. Fönster upphugget på läktaren. Kyrkan brädfodrad 1710. Arbetsledare Olof Vogel (inköp av 400 stycken stockholmsspik). *Ram till Hedengrans religionstavla (kopparstick) av Olof Vogel.
Upphovsman	Oluf Andersson Fogel (Byggmästare)

År 1707 - 1710 Nybyggnad

Åtgärd

*Klockans lagande hos Olof Göransson i Gubböle, Umeå. Ny kyrka uppfördes av byggmästare Oluf Andersson fogel/Vogel (ej Olof Jonsson Vogel, enligt litteratur). Korskyrka med två kortare korsarmar i norr och söder, liknande Piteå stadskyrka, men med valmat tak (långskeppets längd ca 20 x 9 meter, tvärskeppet ca 15 x 8,5 meter). Kyrkan och klockstapeln var ursprungligen rödmålad och täckt med tjärat spåntak. Ingångar i väster och i söder (e v kan huvudingången ha varit på södra sidan?). Det gamla kapellet på samma plats, från 1624 revs troligen samtidigt. *Läktare uppförd av Olof Andersson, Olof Ersson, Jon Ersson från Flarken samt Lars Anderson, Skäran och Daniel Andersson, Gumboda. Dessa personer snidade även kyrkdörrarna. *Fönster upphugget på läktaren. *Kyrkan brädfodrad 1710. Arbetsledare Olof Vogel (inköp av 400 stycken stockholmsspik). *Ram till Hedengrans religionstavla (kopparstick) av Olof Vogel.

Upphovsman

Oluf Andersson Fogel (Byggmästare)

År 1752 - 1752 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	(1752) *Bänkarna restaurerade av snickaren Lars Nilsson och soldaten Per Viol.

År 1767 - 1767 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Ny läktare uppförd (antagligen uppfördes ytterliggare en läktare, utöver den som fanns 1710. År 1832 fanns i vart fall tre läktare)

År 1792 - 1792 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering. Kyrkan var vid denna tid i förfallet skick. *Trävalvet troligen ombyggt till nuvarande utseende. Möjligen tillkom, den alltjämt bevarade innerpanelen vid detta tillfälle.

År 1832 - 1832 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Kyrkans utseende 1832: Utvändigt målad röd (anm. Kyrkan hade stående panel, enligt avbildning), med åtta stora fönster. Invändigt målad med vit vattenfärg. En snygg predikstol med ett ur med slagverk. Altare utan altartavla. Tre stycken läktare och vanliga bänkar. Tre större och en mindre ljuskrona, varav en av dem med fästad plåt: M. L. S (Mårten Larsson, Gumboda)S. O. D år 1693. Sakristian hade tre fönster med järngaller (omnämnt redan 1725). Under golvet, en liten välvd källare av sten (i sakristian hängde fyra tavlor med svarta ramar (kopparstick från 1707, 1721, 1697, 1700 samt två värjor med sorgflor). I klockstapelns bottenvåning fanns en utgrävd källare för likförvaring (”hvarest liken nedsättas under vintermånaderna”). Lilla klockan gjuten 1657 och den stora omgjuten och tillökad i vikt 1776 (Johan Mårtensson, Stockholm).

År 1832 - 1832 Äldre kulturhistorisk inventering

Åtgärd

Kyrkans utseende 1832: Utvändigt målad röd (anm. Kyrkan hade stående panel, enligt avbildning), med åtta stora fönster. Invändigt målad med vit vattenfärg. En snygg predikstol med ett ur med slagverk. Altare utan altartavla. Tre stycken läktare och vanliga bänkar. Tre större och en mindre ljuskrona, varav en av dem med fästad plåt: M. L. S (Mårten Larsson, Gumboda)S. O. D år 1693. Sakristian hade tre fönster med järngaller (omnämnt redan 1725). Under golvet, en liten välvd källare av sten (i sakristian hängde fyra tavlor med svarta ramar (kopparstick från 1707, 1721, 1697, 1700 samt två värjor med sorgflor). I klockstapelns bottenvåning fanns en utgrävd källare för likförvaring (”hvarest liken nedsättas under vintermånaderna”). Lilla klockan gjuten 1657 och den stora omgjuten och tillökad i vikt 1776 (Johan Mårtensson, Stockholm).

År 1857 - 1857 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel och orgelfasad efter ritningar från Överintendentsämbetets arkitekt J. F Åbom
Upphovsman	Johan Fredrik Åbom (Arkitekt)

År 1890 - 1899 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen målad i brun färg.

År 1892 - 1892 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Inköp av orgel från Uppsala domkyrkoförsamling, vilken skrotades åtta år senare?

År 1892 - 1893 Ändring
Åtgärd	Kyrkans taktäckning med spån (enligt uppgift av handkluvna ekspån? Högst tveksamt om uppgiften stämmer) ersatt med svart plåttak. Ny liggande ytterpanel istället för stående lockpanel. Troligen tillkom även de profilerade fönsteröverstyckena (den inre liggande panelen är spikad direkt på timret och uppfattades vara äldre, enligt arkitekt Holmdahl 1919). Byte av utvändig färgsättning från röd till vit. ”Altaruppsatsen” tillkom? D v s korfönstrets pilasteromramning (Tveksamt om uppgiften stämmer. Uppgift från arkitekt Holmdahl 1919). Färgade glas i korfönstret. Uppvärmning av kyrkan. En större kamin i kyrkan och en mindre i sakristian. Möjligen ommålades kyrkan, interiört. Uppgift från arkitekt Holmdahl 1919. Kyrkorummet tycks, med reservation, ha varit målad med vit limfärg tidigare. Troligen fick kyrkan nu den pärlgråa färgsättningen (oljefärg) vid detta tillfälle (anm. Problemet kvarstår dock hur gammalt det blågråa färglagret som konstaterades på valvet och väggarnas mörkare gråaktiga ton, som konstaterades 1933?? Dörren till sakristian tillkom troligen? Den omnämndes ej 1832, men väl tre stycken fönster med järngaller.

År 1892 - 1893 Ändring

Åtgärd

*Kyrkans taktäckning med spån (enligt uppgift av handkluvna ekspån? Högst tveksamt om uppgiften stämmer) ersatt med svart plåttak. *Ny liggande ytterpanel istället för stående lockpanel. Troligen tillkom även de profilerade fönsteröverstyckena (den inre liggande panelen är spikad direkt på timret och uppfattades vara äldre, enligt arkitekt Holmdahl 1919). *Byte av utvändig färgsättning från röd till vit. *”Altaruppsatsen” tillkom? D v s korfönstrets pilasteromramning (Tveksamt om uppgiften stämmer. Uppgift från arkitekt Holmdahl 1919). *Färgade glas i korfönstret. *Uppvärmning av kyrkan. En större kamin i kyrkan och en mindre i sakristian. *Möjligen ommålades kyrkan, interiört. Uppgift från arkitekt Holmdahl 1919. Kyrkorummet tycks, med reservation, ha varit målad med vit limfärg tidigare. Troligen fick kyrkan nu den pärlgråa färgsättningen (oljefärg) vid detta tillfälle (anm. Problemet kvarstår dock hur gammalt det blågråa färglagret som konstaterades på valvet och väggarnas mörkare gråaktiga ton, som konstaterades 1933?? *Dörren till sakristian tillkom troligen? Den omnämndes ej 1832, men väl tre stycken fönster med järngaller.

År 1905 - 1905 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel och orgelfasad, efter ritningar från 1904 (församlingens ritning omarbetad av A. J? Johansson vid Överintendentsämbetet som därmed upprättade ny ritning). Orgelverket och fasad tillverkat av N. O. Alm, Boden.
Upphovsman	Nils Oskar Alm (Orgelbyggare)

År 1921 - 1922 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering av arkitekt Gustav Holmdahl, efter program upprättat 1919. Yttertak och takryttare skulle överses och ommålas. Östra fönstret igensatt (det färgade glaset insattes i södra fönstret i koret). Pilasterverket och bågen kring fönstret borttaget (saknade allt konstnärligt och kulturhistoriskt värde enligt Holmdahl). Altaret framflyttades och förseddes med sidopartier. Ny altaruppsats (av ek?) efter ritningar av Gustaf Holmdahl, Stockholm från 1919. Altaruppsatsen snidad och målad av Otto Wretling, Umeå. Altartavla av Gerda Höglund (motivet Simon, Jonas son, älskar du mig”). Enligt utlåtande från chefen för Nationalmuseum, ägde den inte den dekorativa stilhållning som för kyrkan vore önskvärd. Byggnadsstyrelsen godkände ett uppsättande av tavlan som ett provisorium till dess församlingen kunde anskaffa en lämpligare altartavla (utbytt 1960). Elektrisk belysning. Den befintliga provisoriska elbelysningen skulle bytas ut mot en permanent belysning. Elbelysning inmonterad i de gamla ljuskronor (vilka bestod av tre mässingskronor samt två av trä, de sistnämnda hängande över sidoläktarna) och lampetterna med s k imitationsljus. Enstaka ny armatur ritad av Gustaf Holmdahl. En ”modern” ljuskrona med garnityr av glasbitar, närmast koret ansågs vara av ”okyrklig stil” och skulle ersättas av en ny, med lämpligare form (förslagsvis av mässing från Gusums metallfabrik). Kaminnischerna skulle kalkas. Den befintliga färgsättningen var utvändigt vit. Invändiga väggytor målade i en pärlgrå ton. Innertaket målat i en något ljusare grå ton, än väggarna, men med mörkare ton på listerna med slingornamentik på de undre konkava listerna. Predikstol med ljudtak och orgelfasaderna målade i ljus ton med viss förgyllning. Läktarbarriärer och läktarkolonner också i ljus ton, men utan förgyllning. Bänkarna, innerdörrarna och panelen till läktartrapporna målade i ekimitation (anm. Predikstolen brunmålad sedan 1890-talet). En undersökning företogs om äldre målning fanns kvar under den befintliga och konstaterades att en blåaktig färgton fanns på läktarbarriärer, på dörrarna på ömse sidor av altaret samt på bänkinredningen. Invändig rengöring av väggarna. Innertaket skulle skrapas och ommålas i samma kulör som tidigare. Listerna i taket målades i något mörkare ton. Slingorneringen i de konkava listerna (hålkälarna) övermålades. Äldre underliggande målning på äldre dörrar, läktarbarriär, och läktarkolonner samt inredning skulle framtagas om möjligt. Pärlspontspanelen på trapphusen igenspacklades och målades i väggens ton. Innerdörrar målade i samma ton som frilagts på äldre dörrar. Bänkarnas äldre målning skulle framtas ”om möjligt”. Sakristians väggar ommålade i samma kulör som tidigare. (Ommålning av predikstolen planerades, men utfördes först 1933).
Upphovsman	Gerda Höglund (Konstnär) Gustav Holmdahl (Arkitekt)

År 1921 - 1922 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering av arkitekt Gustav Holmdahl, efter program upprättat 1919. *Yttertak och takryttare skulle överses och ommålas. *Östra fönstret igensatt (det färgade glaset insattes i södra fönstret i koret). Pilasterverket och bågen kring fönstret borttaget (saknade allt konstnärligt och kulturhistoriskt värde enligt Holmdahl). *Altaret framflyttades och förseddes med sidopartier. *Ny altaruppsats (av ek?) efter ritningar av Gustaf Holmdahl, Stockholm från 1919. Altaruppsatsen snidad och målad av Otto Wretling, Umeå. *Altartavla av Gerda Höglund (motivet Simon, Jonas son, älskar du mig”). Enligt utlåtande från chefen för Nationalmuseum, ägde den inte den dekorativa stilhållning som för kyrkan vore önskvärd. Byggnadsstyrelsen godkände ett uppsättande av tavlan som ett provisorium till dess församlingen kunde anskaffa en lämpligare altartavla (utbytt 1960). *Elektrisk belysning. Den befintliga provisoriska elbelysningen skulle bytas ut mot en permanent belysning. Elbelysning inmonterad i de gamla ljuskronor (vilka bestod av tre mässingskronor samt två av trä, de sistnämnda hängande över sidoläktarna) och lampetterna med s k imitationsljus. Enstaka ny armatur ritad av Gustaf Holmdahl. *En ”modern” ljuskrona med garnityr av glasbitar, närmast koret ansågs vara av ”okyrklig stil” och skulle ersättas av en ny, med lämpligare form (förslagsvis av mässing från Gusums metallfabrik). *Kaminnischerna skulle kalkas. Den befintliga färgsättningen var utvändigt vit. Invändiga väggytor målade i en pärlgrå ton. Innertaket målat i en något ljusare grå ton, än väggarna, men med mörkare ton på listerna med slingornamentik på de undre konkava listerna. Predikstol med ljudtak och orgelfasaderna målade i ljus ton med viss förgyllning. Läktarbarriärer och läktarkolonner också i ljus ton, men utan förgyllning. Bänkarna, innerdörrarna och panelen till läktartrapporna målade i ekimitation (anm. Predikstolen brunmålad sedan 1890-talet). En undersökning företogs om äldre målning fanns kvar under den befintliga och konstaterades att en blåaktig färgton fanns på läktarbarriärer, på dörrarna på ömse sidor av altaret samt på bänkinredningen. *Invändig rengöring av väggarna. Innertaket skulle skrapas och ommålas i samma kulör som tidigare. Listerna i taket målades i något mörkare ton. Slingorneringen i de konkava listerna (hålkälarna) övermålades. Äldre underliggande målning på äldre dörrar, läktarbarriär, och läktarkolonner samt inredning skulle framtagas om möjligt. Pärlspontspanelen på trapphusen igenspacklades och målades i väggens ton. Innerdörrar målade i samma ton som frilagts på äldre dörrar. Bänkarnas äldre målning skulle framtas ”om möjligt”. Sakristians väggar ommålade i samma kulör som tidigare. (*Ommålning av predikstolen planerades, men utfördes först 1933).

Upphovsman

Gerda Höglund (Konstnär)

Gustav Holmdahl (Arkitekt)

År 1930 - 1932 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering efter förslag av länsarkitekt Edvard Lundqvist, Härnösand, från 1929 och 1930. Utvändig ommålning av kyrkan och klockstapeln. Lösa flagor bortskrapade och sedan skedde ommålning i godkänd färgton. Plåttaken översedda och reparerade. Åskledare planerades. Taklisten var på sina ställen nedfuktad. Den skulle överses och murkna delar ersättas med nya. Sockeln översedd. Där cementen bortfallit anbringades ny. Stuprören lagade. Ommålning av trästaketet runt kyrkan. Interiör. Förstärkning av takstol. Listverket i valvet justerat. Det färgade glasfönstret, som 1922 flyttades till södra korfönstret, planerades att flyttas till norra korfönstret. Emellertid borttogs det och ersattes av antikglas. Altarringen förminskad för att öka utrymmet mot bänkarna (borttagen och ersatt med en större, 1959). Altarringen försågs även med nytt kläde i rött. Vindfång i väster, efter förslag av Otto Isberg, Bygdeå som omarbetades av Byggnadsstyrelsen. De svängda väggarna vid trapporna skulle bibehållas. Glasad vindfångsdörr i väster mot kyrkorummet. Vissa förändringar på läktaren. Utglesning av bänkarna från nio till sju på vardera sida orgeln. Bänkarna bakom orgeln kortades ned och blev i liv med övriga bänkar. Orgeln flyttad ett stycke bakåt (förslag av Otto Isberg, 1931) Utglesning av bänkarna i kyrkorummet, som tidigare satt för tätt (en bänkrad borttogs på vardera sida, på bänkkvarteren längst fram. Borttagande av bänkrader längst i väster). Breddning av sittbrädorna till kyrkbänkarna samt på läktarbänkarna. Större lutning på ryggbräderna. Vid fönsterna förkortades bänkarna, så att radiatorerna rymdes. Golvbjälklaget översett. Blindbotten gjord med isolering med spån. Det gamla golvet återinlagt, men skulle kompletteras där det behövdes. Restaurering av orgelverket av Åkerman & Lund. Kaminerna i kyrkorummet och i sakristian avlägsnades. Pannrum utgrävt under kyrkans norra sida. Grundmurar av betong. Därmed kunde man vinna en grundförstärkning på kyrkans norra sida, där tidigare sättningar i marken skett. Skorsten uppförd vid norra korsarmens västra vägg. Kraftiga betongfundament gjordes under skorstensstock och värmeledningspanna. Grunden förbättrad runt hela kyrkan. Nedgång till pannrum med utvändig trappa. Värmeanläggning installerad med lågtrycksånga (Sixten Larssons konstruktionsbyrå, Umeå). Radiatorer installerade i kyrkorummet, avskärmade med galler. Nytt antependium med lamm och kors från Wretlings ateljé i Umeå. Krucifix till altarbordet, skänkt av anonym givare. Delvis ommöblering i sakristian.
Upphovsman	Edvard Lundqvist (Arkitekt)

År 1930 - 1932 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering efter förslag av länsarkitekt Edvard Lundqvist, Härnösand, från 1929 och 1930. *Utvändig ommålning av kyrkan och klockstapeln. Lösa flagor bortskrapade och sedan skedde ommålning i godkänd färgton. *Plåttaken översedda och reparerade. Åskledare planerades. Taklisten var på sina ställen nedfuktad. Den skulle överses och murkna delar ersättas med nya. *Sockeln översedd. Där cementen bortfallit anbringades ny. Stuprören lagade. *Ommålning av trästaketet runt kyrkan. Interiör. *Förstärkning av takstol. *Listverket i valvet justerat. *Det färgade glasfönstret, som 1922 flyttades till södra korfönstret, planerades att flyttas till norra korfönstret. Emellertid borttogs det och ersattes av antikglas. *Altarringen förminskad för att öka utrymmet mot bänkarna (borttagen och ersatt med en större, 1959). Altarringen försågs även med nytt kläde i rött. *Vindfång i väster, efter förslag av Otto Isberg, Bygdeå som omarbetades av Byggnadsstyrelsen. De svängda väggarna vid trapporna skulle bibehållas. Glasad vindfångsdörr i väster mot kyrkorummet. *Vissa förändringar på läktaren. Utglesning av bänkarna från nio till sju på vardera sida orgeln. Bänkarna bakom orgeln kortades ned och blev i liv med övriga bänkar. Orgeln flyttad ett stycke bakåt (förslag av Otto Isberg, 1931) *Utglesning av bänkarna i kyrkorummet, som tidigare satt för tätt (en bänkrad borttogs på vardera sida, på bänkkvarteren längst fram. Borttagande av bänkrader längst i väster). Breddning av sittbrädorna till kyrkbänkarna samt på läktarbänkarna. Större lutning på ryggbräderna. Vid fönsterna förkortades bänkarna, så att radiatorerna rymdes. *Golvbjälklaget översett. Blindbotten gjord med isolering med spån. Det gamla golvet återinlagt, men skulle kompletteras där det behövdes. *Restaurering av orgelverket av Åkerman & Lund. *Kaminerna i kyrkorummet och i sakristian avlägsnades. *Pannrum utgrävt under kyrkans norra sida. Grundmurar av betong. Därmed kunde man vinna en grundförstärkning på kyrkans norra sida, där tidigare sättningar i marken skett. Skorsten uppförd vid norra korsarmens västra vägg. Kraftiga betongfundament gjordes under skorstensstock och värmeledningspanna. Grunden förbättrad runt hela kyrkan. *Nedgång till pannrum med utvändig trappa. *Värmeanläggning installerad med lågtrycksånga (Sixten Larssons konstruktionsbyrå, Umeå). Radiatorer installerade i kyrkorummet, avskärmade med galler. *Nytt antependium med lamm och kors från Wretlings ateljé i Umeå. *Krucifix till altarbordet, skänkt av anonym givare. *Delvis ommöblering i sakristian.

Upphovsman

Edvard Lundqvist (Arkitekt)

År 1933 - 1933 Underhåll - målningsarbete, interiör
Åtgärd	Invändig ommålning av kyrkan efter förslag av arkitekt Kjell Wretling. En undersökning av underliggande äldre färglager gjordes. Vid denna tid fanns ett tjockt färglager av oljefärg. Taket var under befintlig färg, målat i en blågrå färgton och väggar i en grå färgton (den befintliga färgsättningen var att väggarna hade en mörkare gråaktig färgton än taket). Bänkar, läktarbarriär och andra snickerier var målat i en grågrön färgton ”och synes tidigare varit målat i ek” (den befintliga färgen på bänkarna var i en blågrön färgton. Jämför utlåtande 1922). Wretling bestämde att taket skulle målas i en blågrå färgton med en diskret uppläggning av listerna mellan de svängda ytorna. Väggarna skulle målas i en grågul färgton. (p g a att den befintliga färgen ansågs dyster) Läktarbarriären skulle hållas i en ljus färgskala för att inte markeras för mycket samt förses med diskret marmorering av fyllningar samt någon uppläggning på listerna. Bänkarna ommålades i en grågrön färgton, mildare och mörkare än den gamla och förseddes med diskret marmorering på bänkgavlarna. Inga antikvariska skäl hindrade en ommålning. Riksantikvarie Curman tyckte dock att ”föreliggande förslag vara aven tämligen fadd och för kyrkorummets art mindre lycklig karaktär”. Taket och väggar skrapades, fastsittande färg luttvättades, grundades, spacklades, slipstryktes och färdigstryktes med oljefärg samt stryktes till full täckning med matt oljefärg. Sakristia och vindfång behandlat på samma sätt. Bänkar behandlade på i stort sätt samma sätt, men sits-, rygg, bokbräder och gavlar blankfernissades en gång före mattfernissningen. Dörrar, fönster, läktarbarriär, orgelfasad, altarring luttvättades, uppskrapades där så erfordrades, grundades, spacklades, slipstryktes och färdig ströks med oljefärg. Anmärkning. Den färgsättning som gjordes 1922 var i stort samma som 1893 års färgsättning. Wretling återgick till kyrkans äldre färgsättning vad gäller taket, men inte väggarna. Predikstolen konserverad av Otto Wretling, Umeå. Den befintliga färgen var i brun ton med mörkare pilastrar i brungrönt. Den gamla färgen framtogs i benvitt och guld och någon kompletteringsmålning behövde inte göras (den befintliga förgyllningen skulle behållas, men bättras). Ljusstaken på predikstolsbarriären skulle borttagas och placeras i sakristian (anm. Den av järn från 1600-talet?). Ledstången på trappens högra sidan ansågs förfulande och skulle utbytas mot en barriär med stolpe, i likhet med den vänstra sidan. En ”ledstång” av silke på metallstöd anbringades på norra sidan. *Mindre ändring av bänkinredningen, för ett par år sedan (19301932), dess olyckligt omgjorda överliggarlister, nämnt.
Upphovsman	Kjell Wretling (Arkitekt)

År 1933 - 1933 Underhåll - målningsarbete, interiör

Åtgärd

*Invändig ommålning av kyrkan efter förslag av arkitekt Kjell Wretling. En undersökning av underliggande äldre färglager gjordes. Vid denna tid fanns ett tjockt färglager av oljefärg. Taket var under befintlig färg, målat i en blågrå färgton och väggar i en grå färgton (den befintliga färgsättningen var att väggarna hade en mörkare gråaktig färgton än taket). Bänkar, läktarbarriär och andra snickerier var målat i en grågrön färgton ”och synes tidigare varit målat i ek” (den befintliga färgen på bänkarna var i en blågrön färgton. Jämför utlåtande 1922). Wretling bestämde att taket skulle målas i en blågrå färgton med en diskret uppläggning av listerna mellan de svängda ytorna. Väggarna skulle målas i en grågul färgton. (p g a att den befintliga färgen ansågs dyster) Läktarbarriären skulle hållas i en ljus färgskala för att inte markeras för mycket samt förses med diskret marmorering av fyllningar samt någon uppläggning på listerna. Bänkarna ommålades i en grågrön färgton, mildare och mörkare än den gamla och förseddes med diskret marmorering på bänkgavlarna. Inga antikvariska skäl hindrade en ommålning. Riksantikvarie Curman tyckte dock att ”föreliggande förslag vara aven tämligen fadd och för kyrkorummets art mindre lycklig karaktär”. Taket och väggar skrapades, fastsittande färg luttvättades, grundades, spacklades, slipstryktes och färdigstryktes med oljefärg samt stryktes till full täckning med matt oljefärg. Sakristia och vindfång behandlat på samma sätt. Bänkar behandlade på i stort sätt samma sätt, men sits-, rygg, bokbräder och gavlar blankfernissades en gång före mattfernissningen. Dörrar, fönster, läktarbarriär, orgelfasad, altarring luttvättades, uppskrapades där så erfordrades, grundades, spacklades, slipstryktes och färdig ströks med oljefärg. Anmärkning. Den färgsättning som gjordes 1922 var i stort samma som 1893 års färgsättning. Wretling återgick till kyrkans äldre färgsättning vad gäller taket, men inte väggarna. *Predikstolen konserverad av Otto Wretling, Umeå. Den befintliga färgen var i brun ton med mörkare pilastrar i brungrönt. Den gamla färgen framtogs i benvitt och guld och någon kompletteringsmålning behövde inte göras (den befintliga förgyllningen skulle behållas, men bättras). Ljusstaken på predikstolsbarriären skulle borttagas och placeras i sakristian (anm. Den av järn från 1600-talet?). Ledstången på trappens högra sidan ansågs förfulande och skulle utbytas mot en barriär med stolpe, i likhet med den vänstra sidan. En ”ledstång” av silke på metallstöd anbringades på norra sidan. *Mindre ändring av bänkinredningen, för ett par år sedan (19301932), dess olyckligt omgjorda överliggarlister, nämnt.

Upphovsman

Kjell Wretling (Arkitekt)

År 1959 - 1960 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering av arkitekt Kjell Wretling, Umeå. Förändringar i sakristian. Sakristians södra ingång flyttad till östra sidan. Det befintliga fönstret på den östra sidan flyttat till södra sidan. Sakristians östra del inredd med wc och kapprum med vindfångsdörr samt skrudkammare. Korpartiet i kyrkorummet skulle höjas med ett trappsteg (15 cm). Ny större altarring. Den gamla med balusterdockor, från 1800-talet?, Ombyggd? Flyttning utåt, av de båda dörrarna, på vardera sidan altaret pga. den vidgade altarringen. Borttagande av de främsta bänkraderna. Läktarunderbyggnad med vapenhus. Väggen avdelades vid läktartrapporna. Dörr till vapenhuset mot kyrkorummet. Källartrappa av tegel anordnad i vapenhuset Utgrävning av källaren med kapprum, wc och städskrubb (utgrävningen skulle dock göras 20 kvadratmeter mindre, jämfört med ursprunglig plan). Yttermurar och bärande mellanväggar, murade av 20 cm betongblock. Yttermurar isolerade med 10 cm lättbetong. Tak av profilhyvlad panel. Golv i kapprum av tegel på asfalterat undergolv av betong. Plattgolv lades i wc-rum och städskrubb. Nytt värmesystem med varmluftspanna (Veloterm, AB Svenska fläktfabriken, Skellefteå). Fyra inblåsningslådor i kyrkorummet och en i sakristian med galler, skulle utformas i samarbete med arkitekt Wretling. Returluften från kyrkorummet skulle anordnas från galler i golvet. I den utgrävda källaren ordnades uppvärmningen på elektrisk väg (p g a att pannan var otillräcklig). Elcentralens placering i skrudkammaren ansågs mindre lämplig, men en flyttning av densamma till källaren skulle bli alltför kostsam. Ny altartavla av Torsten Norberg godkänd av byggnadsstyrelsen, då den gamla tavlan, av Gerda Höglund från 1922, ansågs som ett provisorium. Altaruppsatsen från 1921 skulle eventuellt ommålas av konstnären Torsten Norberg och anpassas till altartavlan. Färgsättningen skulle hållas i vitt, guld och rött. Ej utfört. Förslag av Torsten Norberg till färgsättning av interiören, men enligt Byggnadsstyrelsen skulle förslaget omarbetas och givas en friskare färg. Interiören tycks ha målats om med alkydoljefärg. Väggarna blev målade i en grå färgton, taket i en blå färgton *Nytt orgelverk och orgelfasad, ritat av Åkerman & Lund. Den befintliga orgelfasaden från 1905, skulle magasineras på säker plats och införas i inventarieförteckningen.
Upphovsman	Kjell Wretling (Arkitekt) Torsten Norberg (Konstnär) Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1959 - 1960 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering av arkitekt Kjell Wretling, Umeå. *Förändringar i sakristian. Sakristians södra ingång flyttad till östra sidan. Det befintliga fönstret på den östra sidan flyttat till södra sidan. Sakristians östra del inredd med wc och kapprum med vindfångsdörr samt skrudkammare. *Korpartiet i kyrkorummet skulle höjas med ett trappsteg (15 cm). *Ny större altarring. Den gamla med balusterdockor, från 1800-talet?, Ombyggd? *Flyttning utåt, av de båda dörrarna, på vardera sidan altaret pga. den vidgade altarringen. *Borttagande av de främsta bänkraderna. *Läktarunderbyggnad med vapenhus. Väggen avdelades vid läktartrapporna. Dörr till vapenhuset mot kyrkorummet. Källartrappa av tegel anordnad i vapenhuset *Utgrävning av källaren med kapprum, wc och städskrubb (utgrävningen skulle dock göras 20 kvadratmeter mindre, jämfört med ursprunglig plan). Yttermurar och bärande mellanväggar, murade av 20 cm betongblock. Yttermurar isolerade med 10 cm lättbetong. Tak av profilhyvlad panel. Golv i kapprum av tegel på asfalterat undergolv av betong. Plattgolv lades i wc-rum och städskrubb. *Nytt värmesystem med varmluftspanna (Veloterm, AB Svenska fläktfabriken, Skellefteå). Fyra inblåsningslådor i kyrkorummet och en i sakristian med galler, skulle utformas i samarbete med arkitekt Wretling. Returluften från kyrkorummet skulle anordnas från galler i golvet. I den utgrävda källaren ordnades uppvärmningen på elektrisk väg (p g a att pannan var otillräcklig). *Elcentralens placering i skrudkammaren ansågs mindre lämplig, men en flyttning av densamma till källaren skulle bli alltför kostsam. *Ny altartavla av Torsten Norberg godkänd av byggnadsstyrelsen, då den gamla tavlan, av Gerda Höglund från 1922, ansågs som ett provisorium. *Altaruppsatsen från 1921 skulle eventuellt ommålas av konstnären Torsten Norberg och anpassas till altartavlan. Färgsättningen skulle hållas i vitt, guld och rött. Ej utfört. *Förslag av Torsten Norberg till färgsättning av interiören, men enligt Byggnadsstyrelsen skulle förslaget omarbetas och givas en friskare färg. Interiören tycks ha målats om med alkydoljefärg. Väggarna blev målade i en grå färgton, taket i en blå färgton *Nytt orgelverk och orgelfasad, ritat av Åkerman & Lund. Den befintliga orgelfasaden från 1905, skulle magasineras på säker plats och införas i inventarieförteckningen.

Upphovsman

Kjell Wretling (Arkitekt)

Torsten Norberg (Konstnär)

Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1986 - 1986 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Byte av taktäckning p g a isbildning i falsarna m m. Den gamla svartmålade enkelfalsade plåten från 1893 byttes mot koppartak (skivtäckt, dubbelfalsad med slättäckning på sidoskeppens lodräta takfall. Stor vikt lades på att ej byta utseende. Underlagspapp lades under plåten). RAÄ ville helst att taket skulle utbytas lika det befintliga, men trodde att det gamla hade bytts ut på 1930-talet, vilket inte behöver ha varit fallet. Spåntak övervägdes även, men skulle bli för dyrt att underhålla). Plåttäckning lagd på sockel och midjelister. Befintliga ”schabranglister” ovanför fönster och dörrar skulle bytas. Förgyllning av kors och flöjel. Utvändig ommålning i befintlig vit ton (1892- års färgton skulle tas fram via skrapprov och därefter diskutera färghållningen). De befintliga fotrännorna var lagda på rännkrokar av smide. Entreprenören rekommenderade istället att lägga in en trekantslist, 5 x 5 tum som rännkant och klä i densamma i plåt. Koppartak, även på klockstapel och gravkapellet. Nytt värmesystem. Värmepump med två djupborrade hål kopplat till luftsystem. Reglerande utrustning till det befintliga värmesystemet, med automatisk sänkning av temperaturen, då kyrkan ej användes. Byte av stuprör på övre delen av klockstapeln.

År 1986 - 1986 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Byte av taktäckning p g a isbildning i falsarna m m. Den gamla svartmålade enkelfalsade plåten från 1893 byttes mot koppartak (skivtäckt, dubbelfalsad med slättäckning på sidoskeppens lodräta takfall. Stor vikt lades på att ej byta utseende. Underlagspapp lades under plåten). RAÄ ville helst att taket skulle utbytas lika det befintliga, men trodde att det gamla hade bytts ut på 1930-talet, vilket inte behöver ha varit fallet. Spåntak övervägdes även, men skulle bli för dyrt att underhålla). *Plåttäckning lagd på sockel och midjelister. Befintliga ”schabranglister” ovanför fönster och dörrar skulle bytas. *Förgyllning av kors och flöjel. *Utvändig ommålning i befintlig vit ton (1892- års färgton skulle tas fram via skrapprov och därefter diskutera färghållningen). De befintliga fotrännorna var lagda på rännkrokar av smide. Entreprenören rekommenderade istället att lägga in en trekantslist, 5 x 5 tum som rännkant och klä i densamma i plåt. *Koppartak, även på klockstapel och gravkapellet. *Nytt värmesystem. Värmepump med två djupborrade hål kopplat till luftsystem. Reglerande utrustning till det befintliga värmesystemet, med automatisk sänkning av temperaturen, då kyrkan ej användes. *Byte av stuprör på övre delen av klockstapeln.

År 1995 - 1996 Underhåll
Åtgärd	Invändig ommålning. Planerad borttagning av flagad färg på tak, väggar och bänkar. Enligt arbetsbeskrivning skulle all färg borttagas genom infravärme eller slipning. Denna radikala åtgärd tycks ha genomförts p g a återkommande problem med flagad färg (p g a blandningen av olika färgtyper; oljefärg, limfärg, krita, spackel och alkydoljefärg). Vid en färgdokumentation påträffades dekorativa slingor i takkupolen. Slingorneringen i de konkava taklisterna som övermålades 1922 framtogs och ommålades. Ommålning med ny marmorering av bänkkvarterens utsidor, läktarbarriär och pelare i ljusare ton p g a församlingens önskemål att kyrkorummet var för mörkt (den gamla färglagret finns kvar under. Måleriarbetet och det dekorativa arbetet utfördes av Evald Johansson, Robertsfors). Rengöring av altaruppsats, predikstol, orgelfasad, (konservator Per Mattsson, Gävle). Ommålning av bänkar. Slipning och omlackning av golv planerades. Istället skulle golven behandlas med ”Faxelut”, som bättre bevarade träkaraktären. Planer på ombyggnad för hk-wc och städutrymme. Befintligt altarskåp för automatiskt brandlarm flyttat till andra sidan entréport. Vatten och avlopp indraget. (EJ UTFÖRT) (Förslag till anordnande av kapputrymme med skärmvägg mot kyrkorummet, genomfördes ej (om behov av detta skulle finnas i framtiden, kunde en bänkrad plockas bort och klädkrokar fästas direkt mot vägg). Förbättring av utrymmesväg från läktarna med utvikbara stegar (en ombyggnad av orgelläktaren planerades men genomfördes ej då ingreppen i kyrkorummet skulle bli för stort). (*Flyttning av pastorsexpeditionen från prästgården till församlingshemmet).

År 1995 - 1996 Underhåll

Åtgärd

*Invändig ommålning. Planerad borttagning av flagad färg på tak, väggar och bänkar. Enligt arbetsbeskrivning skulle all färg borttagas genom infravärme eller slipning. Denna radikala åtgärd tycks ha genomförts p g a återkommande problem med flagad färg (p g a blandningen av olika färgtyper; oljefärg, limfärg, krita, spackel och alkydoljefärg). Vid en färgdokumentation påträffades dekorativa slingor i takkupolen. Slingorneringen i de konkava taklisterna som övermålades 1922 framtogs och ommålades. *Ommålning med ny marmorering av bänkkvarterens utsidor, läktarbarriär och pelare i ljusare ton p g a församlingens önskemål att kyrkorummet var för mörkt (den gamla färglagret finns kvar under. Måleriarbetet och det dekorativa arbetet utfördes av Evald Johansson, Robertsfors). *Rengöring av altaruppsats, predikstol, orgelfasad, (konservator Per Mattsson, Gävle). *Ommålning av bänkar. *Slipning och omlackning av golv planerades. Istället skulle golven behandlas med ”Faxelut”, som bättre bevarade träkaraktären. *Planer på ombyggnad för hk-wc och städutrymme. Befintligt altarskåp för automatiskt brandlarm flyttat till andra sidan entréport. Vatten och avlopp indraget. (EJ UTFÖRT) (*Förslag till anordnande av kapputrymme med skärmvägg mot kyrkorummet, genomfördes ej (om behov av detta skulle finnas i framtiden, kunde en bänkrad plockas bort och klädkrokar fästas direkt mot vägg). *Förbättring av utrymmesväg från läktarna med utvikbara stegar (en ombyggnad av orgelläktaren planerades men genomfördes ej då ingreppen i kyrkorummet skulle bli för stort). (*Flyttning av pastorsexpeditionen från prästgården till församlingshemmet).

ROBERTSFORS NYBYN 28:1 - husnr 5, NYSÄTRA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning