Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	BYGDEÅ KYRKA (akt.), BYGDEÅ KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1350 - 1549 1496 - 1539
Län	Västerbotten
Kommun	Robertsfors
Landskap	Västerbotten
Socken	Bygdeå
Församling	Bygdeå församling
Stift	Luleå stift
Adress	Kyrkvägen 2A
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik
Inventeringsår 2010 Som tidigare nämnts påbörjades grundläggningen av Bygdeå kyrka troligen i slutet av 1400-talet. Eventuellt kan kyrkan under sin första tid ha haft ett plant innertak av trä. Valven färdigställdes 1539, och det räknas av tradition som det år kyrkan stod färdig. Byggmästare är okänd. Som de flesta övriga av övre Norrlands kvarvarande senmedeltida kyrkor byggdes den som en salkyrka av gråsten med tegelornerade gavelrösten. Från det rektangulära långhuset med rak koravslutning i öster var ett utskjutande vapenhus med huvudingång förlagt i sydväst och en timrad sakristia i nordväst. På södra långsidan fanns två små fönster och på östra g... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2010

Som tidigare nämnts påbörjades grundläggningen av Bygdeå kyrka troligen i slutet av 1400-talet. Eventuellt kan kyrkan under sin första tid ha haft ett plant innertak av trä. Valven färdigställdes 1539, och det räknas av tradition som det år kyrkan stod färdig. Byggmästare är okänd. Som de flesta övriga av övre Norrlands kvarvarande senmedeltida kyrkor byggdes den som en salkyrka av gråsten med tegelornerade gavelrösten. Från det rektangulära långhuset med rak koravslutning i öster var ett utskjutande vapenhus med huvudingång förlagt i sydväst och en timrad sakristia i nordväst. På södra långsidan fanns två små fönster och på östra g...

Läs mer i eget fönster

År 1314 - 2004 Ändring
Åtgärd	Läs gärna hela händelselistan som finns under Dokument!

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och kor

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Korparti

År 1496 - 1539 Nybyggnad
Åtgärd	Gråstenskyrkan uppfördes med tegelornerade gavelrösten. Kyrkan stod under tak 1496, enligt nyligen gjord dendrokronologiska undersökningar. Ett vapenhus av sten uppfördes i sydväst (huvudingång, ornerad ingång med stavformat tegel, liknande den i Lövånger och Gammelstad, Luleå). Troligen fanns redan under denna tid en korportal i sydost. Sakristia av timmer i nordost. Två små fönster på södra sidan samt ett mindre fönster i öster. Möjligen kalkades kyrkan efter uppförandet, men detta kan också ha skett något senare (vid arkeologisk undersökning 2002 hittades vitgul puts, vilket troligen knackades bort 1756. Även en uppgift från 1747 styrker att kyrkan varit putsad. En omständighet som upptäcktes vid putslagning av kyrkan år 2003, är en murskarv, ca en meter till höger om det mellersta fönstret på södra sidan. Denna skarv undersöktes dock inte ytterliggare (foto Vb-museum).

År 1496 - 1539 Nybyggnad

Åtgärd

Gråstenskyrkan uppfördes med tegelornerade gavelrösten. Kyrkan stod under tak 1496, enligt nyligen gjord dendrokronologiska undersökningar. Ett vapenhus av sten uppfördes i sydväst (huvudingång, ornerad ingång med stavformat tegel, liknande den i Lövånger och Gammelstad, Luleå). Troligen fanns redan under denna tid en korportal i sydost. Sakristia av timmer i nordost. Två små fönster på södra sidan samt ett mindre fönster i öster. Möjligen kalkades kyrkan efter uppförandet, men detta kan också ha skett något senare (vid arkeologisk undersökning 2002 hittades vitgul puts, vilket troligen knackades bort 1756. Även en uppgift från 1747 styrker att kyrkan varit putsad. En omständighet som upptäcktes vid putslagning av kyrkan år 2003, är en murskarv, ca en meter till höger om det mellersta fönstret på södra sidan. Denna skarv undersöktes dock inte ytterliggare (foto Vb-museum).

År 1539 - 1539 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Valven färdigställdes?, i vart fall pågick byggnadsarbeten detta år. Vid restaurering 1929, konstaterades ”…vissa uthuggningar på sidomurarna, för bjälkar, som man nu upptäckt, vill det nästan synas som om åsarna ursprungligen varit lagda över kyrkoskeppet, på vilka trätak varit anbragt, som sedermera utbytts mot valv av tegel”.

År 1548 - 1548 Ändring
Åtgärd	En förgylld monstrans skänktes till stadskassan.

År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Stödpelarna på östra gaveln tillkom troligen under denna tid. Den ena pelaren var i behov av lagning 1747. Tavla föreställande ”Frälsaren” med inskription ”Jesus filius dei”, anskaffad (skall numera förvaras på Skellefteå museum). Gravhällar tillkom. Henrik von Walthers gravsten, från ca 1690, placerad t h om altaret. Kyrkoherde Burmans gravsten, från ca 1685, placerad mellan altaret och stora gången samt bonden Pehr Ohlsson och hans hustru Elsas gravsten, från ca 1670, placerad mitt i stora gången (efter 1928 placerade på fel ställen). Bänkskärmar mot koret, med målade trastar, troligen tillkomna under denna tid.

År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning

Åtgärd

*Stödpelarna på östra gaveln tillkom troligen under denna tid. Den ena pelaren var i behov av lagning 1747. *Tavla föreställande ”Frälsaren” med inskription ”Jesus filius dei”, anskaffad (skall numera förvaras på Skellefteå museum). *Gravhällar tillkom. Henrik von Walthers gravsten, från ca 1690, placerad t h om altaret. Kyrkoherde Burmans gravsten, från ca 1685, placerad mellan altaret och stora gången samt bonden Pehr Ohlsson och hans hustru Elsas gravsten, från ca 1670, placerad mitt i stora gången (efter 1928 placerade på fel ställen). *Bänkskärmar mot koret, med målade trastar, troligen tillkomna under denna tid.

År 1648 - 1648 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	1648? Tavla med motivet ”Korsfästelsen”, anskaffades, enligt tradition krigsbyte från Prag.

År 1658 - 1658 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol skänkt av änkeprostinnan Karin Trast, Bygdeå, till minne av hennes far prästen N. Turdinus. Figurer föreställande Jesus och apostlarna Petrus, Johannes och Paulus.

År 1685 - 1685 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona anskaffad (den närmast altaret, skänkt av kyrkoherde Lars Burman).

År 1690 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Begravningsvapen (epitafium), efter överstelöjtnant Henrik von Walther, skänkt av kung Karl XI och tillverkad i Stockholm av Precht eller hans verkstad. Detta p g a att den befintliga vapenskölden ansågs för simpel.

År 1713 - 1713 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel med sex stämmor, skänkt av kyrkoherde Jacob Burman. Möjligen byggdes läktaren i väster under denna tid ? (läktaren omnämnd vid visitation 1724).

År 1724 - Okänt Ändring
Åtgärd	Ca 1724 Upptagande av ett litet fönster i väster för ljusinsläpp till läktaren. Planerade åtgärder 1724: Reparation av golven till vinkällaren, golven i koret och vapenhuset. (nya) bänkar skulle byggas i kyrksalen och på läktaren. Ett stenhus skulle uppsättas för att samla de dödas ben. En materialbod planerades för att rymma tjära, kalk, spadar. Planerade åtgärder på kyrkans, sakristians och vapenhusets tak (åtgärderna skulle dock genomföras längre fram i tiden).

År 1724 - Okänt Ändring

Åtgärd

Ca 1724 *Upptagande av ett litet fönster i väster för ljusinsläpp till läktaren. Planerade åtgärder 1724: *Reparation av golven till vinkällaren, golven i koret och vapenhuset. *(nya) bänkar skulle byggas i kyrksalen och på läktaren. *Ett stenhus skulle uppsättas för att samla de dödas ben. *En materialbod planerades för att rymma tjära, kalk, spadar. *Planerade åtgärder på kyrkans, sakristians och vapenhusets tak (åtgärderna skulle dock genomföras längre fram i tiden).

År 1730 - 1730 Ändring
Åtgärd	Valvet putsades (kalkslogs av mäster Strauch, från Vasa). Möjligen renknackades valven vid detta tillfälle och e v medeltida måleri förstördes (en målad krans under korvalvets slutsten kunde dock framtas 1929). (Fönster planerades att upptas mot norr. Ej genomfört).

År 1756 - 1757 Nybyggnad - Sakristia
Upphovsman	Daniel Petersson Hagman (Arkitekt)

År 1756 - 1757 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering av byggmästare Daniel Hagman, Stockholm (senare Sundsvall). Rivning av vapenhuset i sydväst. Ingången i väggen, tidigare gestaltad som portal, liknande den i Lövånger, igenmurad och förstörd (formtegel från densamma konstaterades vid arkeologisk undersökning 2002). Ny sakristia av sten i nordost (8,25 alnar på båda sidor eller 4,90 x 4,90 meter), istället för den gamla av trä. Tegel från det gamla vapenhuset användes. De tre befintliga fönsterna, två små och trånga fönster i söder samt ett i öster, förstorades. Det sydöstra fönstret gjordes något kortare med hänsyn till (en troligen äldre) korportal på platsen. Två nya stora fönster upptogs i muren, ett i sydväst där tidigare vapenhusingången funnits, samt ett fönster mitt på norra långväggen. Huvudingång i väster, upptogs i muren med ornerad portal. Ett litet befintligt fönster (som upptogs ca 1724) omgjordes till rundfönster och integrerades i portalen. Sidoingång på nordvästra sidan, upptogs i muren (omgjord till fönster 1813). För att åtgärda sprickorna i muren och valven skulle ett järnband dras runt kyrkan och förslutas med järnankare på gaveln. Bandet skulle gå längst taklisten, som skulle muras upp av tegel (omnämnt i 1751 års restaureringsförslag, utfördes sannolikt). Den sydöstra stödpelaren lagades troligen (behov av lagning omnämnt 1747). Ny puts på fasaderna. Den gamla vitgula putsen knackades bort (angavs vara mycket bristfällig 1747). Ny röd puts med kalkbruk blandat med tegel samt vita listverk och rundlar på gavelspetsarna. Yttertaket planerades att förses med nytt spån (omnämnt 1751, utfördes sannolikt). *Kyrkogården skulle fyllas ut med 1000 lass sand.
Upphovsman	Daniel Hagman (Byggmästare)

År 1756 - 1757 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering av byggmästare Daniel Hagman, Stockholm (senare Sundsvall). *Rivning av vapenhuset i sydväst. Ingången i väggen, tidigare gestaltad som portal, liknande den i Lövånger, igenmurad och förstörd (formtegel från densamma konstaterades vid arkeologisk undersökning 2002). *Ny sakristia av sten i nordost (8,25 alnar på båda sidor eller 4,90 x 4,90 meter), istället för den gamla av trä. Tegel från det gamla vapenhuset användes. *De tre befintliga fönsterna, två små och trånga fönster i söder samt ett i öster, förstorades. Det sydöstra fönstret gjordes något kortare med hänsyn till (en troligen äldre) korportal på platsen. *Två nya stora fönster upptogs i muren, ett i sydväst där tidigare vapenhusingången funnits, samt ett fönster mitt på norra långväggen. *Huvudingång i väster, upptogs i muren med ornerad portal. Ett litet befintligt fönster (som upptogs ca 1724) omgjordes till rundfönster och integrerades i portalen. *Sidoingång på nordvästra sidan, upptogs i muren (omgjord till fönster 1813). *För att åtgärda sprickorna i muren och valven skulle ett järnband dras runt kyrkan och förslutas med järnankare på gaveln. Bandet skulle gå längst taklisten, som skulle muras upp av tegel (omnämnt i 1751 års restaureringsförslag, utfördes sannolikt). *Den sydöstra stödpelaren lagades troligen (behov av lagning omnämnt 1747). *Ny puts på fasaderna. Den gamla vitgula putsen knackades bort (angavs vara mycket bristfällig 1747). Ny röd puts med kalkbruk blandat med tegel samt vita listverk och rundlar på gavelspetsarna. *Yttertaket planerades att förses med nytt spån (omnämnt 1751, utfördes sannolikt). *Kyrkogården skulle fyllas ut med 1000 lass sand.

Upphovsman

Daniel Hagman (Byggmästare)

År 1758 - 1768 Ändring - restaurering
Åtgärd	Vindflöjel, flagga och tupp av bleckslagaren Isak Herman, Röbäck, 1761 (ersatt ca 19701990 av en kopia. De skadade käkdelarna till drakhuvudet bevarat). Bogårdsmur av sten runt kyrkogården lagd åren 17631764. Brädtak planerades på bogårdsmuren samt rappning av densamma, 1765 (en äldre bogårdsmur fanns tidigare, möjligen av timmer?, vilken var i behov av restaurering 1747). Bogårdsporten skulle placeras mitt emot ingången, troligen den idag försvunna nordvästra ingången (omgjort till fönster 1813). Invändig restaurering. Bänkinredning av snickaren Olof Forsberg, Umeå samt sockensnickaren Jon Persson, 1758. Fönsterbågar av snickaren Olof Forsberg, 1758. Ny kyrkport och dörr till sakristian, 1758 Lås till kyrkdörr och sakristiedörr samt gångjärn till bänkdörrarna av sockensmed Jonas Simonsson, 1758. Predikstolen kompletterad med pulpet, 1760 och en snidad krans på undersidan, 1766. Två pyramider och korskrank (gallerverk), fram mot koret, snidat av sockensnickare Johan Boberg (17271765), Bygdeå 17611762. Samtidigt gjorde han ett klädskåp och ett bord i sakristian och ett ”contoire att lägga mynt uti”. Altaruppsättning av Johan Boberg, 1765. Målning och förgyllning av altaruppsatsen och predikstolen av Erik Roström (17341774), Umeå 1767. Altartavla av Erik Roström, 1767, föreställande ”Nattvarden”. Måleri på korväggen, den s k ”Heliga staden”, av målaren Erik Roström Umeå, 1768.

År 1758 - 1768 Ändring - restaurering

Åtgärd

*Vindflöjel, flagga och tupp av bleckslagaren Isak Herman, Röbäck, 1761 (ersatt ca 19701990 av en kopia. De skadade käkdelarna till drakhuvudet bevarat). *Bogårdsmur av sten runt kyrkogården lagd åren 17631764. Brädtak planerades på bogårdsmuren samt rappning av densamma, 1765 (en äldre bogårdsmur fanns tidigare, möjligen av timmer?, vilken var i behov av restaurering 1747). Bogårdsporten skulle placeras mitt emot ingången, troligen den idag försvunna nordvästra ingången (omgjort till fönster 1813). Invändig restaurering. *Bänkinredning av snickaren Olof Forsberg, Umeå samt sockensnickaren Jon Persson, 1758. *Fönsterbågar av snickaren Olof Forsberg, 1758. *Ny kyrkport och dörr till sakristian, 1758 *Lås till kyrkdörr och sakristiedörr samt gångjärn till bänkdörrarna av sockensmed Jonas Simonsson, 1758. *Predikstolen kompletterad med pulpet, 1760 och en snidad krans på undersidan, 1766. *Två pyramider och korskrank (gallerverk), fram mot koret, snidat av sockensnickare Johan Boberg (17271765), Bygdeå 17611762. Samtidigt gjorde han ett klädskåp och ett bord i sakristian och ett ”contoire att lägga mynt uti”. *Altaruppsättning av Johan Boberg, 1765. *Målning och förgyllning av altaruppsatsen och predikstolen av Erik Roström (17341774), Umeå 1767. *Altartavla av Erik Roström, 1767, föreställande ”Nattvarden”. *Måleri på korväggen, den s k ”Heliga staden”, av målaren Erik Roström Umeå, 1768.

År 1772 - 1772 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona anskaffad med 30 pipor och med förgyllt klot.

År 1776 - 1776 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Trägolv inlagt i sakristian.

År 1785 - 1785 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Trägolv lades i kyrksalen, men ej i koret som hade kvar sitt tegel och stengolv (t o m 1852).

År 1786 - 1786 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktaren restaurerad av bondebyggmästaren Olof Samuelsson från Flarken.
Upphovsman	Olof Samuelsson (Byggmästare)

År 1788 - 1788 Ändring
Åtgärd	Tre nya kyrkstegar av trä.

År 1790 - 1799 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Epitafium över kyrkoherde anskaffat.

År 1795 - 1795 Underhåll - fönster
Åtgärd	Utbyte av några söndriga glasrutor. 17 nya rutor insattes.

År 1813 - 1813 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Nordvästra ingången omgjord till ett fönster, då 300 tegelstenar anskaffades (ingången är emellertid avbildad på N. J Ekdahls teckning över kyrkan, från 1827, vilket möjligen kan bero på att teckningen var uppgjord efter minnet? Ingången omnämns ej vid 1831 års inventering).

År 1852 - 1854 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering. Trägolv i koret, som tidigare var av tegel. De tre gravstenshällarna från 1600-talet ställdes utanför kyrkan (möjligen bortställdes en av gravstenarna, som fanns i mittgången, redan 1785). Ommålning i kyrkorummet. Med stor sannolikhet överkalkades muralmåleriet på korväggen, ”den heliga staden”. Bänkar, predikstol och läktare vitmålades. Träskulptur av Kristoffer under predikstolen borttagen, liksom även triumfkrucifixet. Annan 1700-tals inredning , som t ex pyramider och korskrank tycks ha tagits bort före 1831. Ett enkelt stödben med profilerad överdel tillverkades till predikstolen. Schablonmåleriet i korvalvet, tillkom troligen under denna tid (överkalkat 1929). En baldakin över den s k prästbänken framme vid koret, förstördes vid denna tid eller e v tidigare. Spår av denna kunde iakttas under korgolvet vid 1928 års restaurering. Bakre delen av kvinnoläktaren (norra delen av läktaren) upphöjdes på samma sätt som karlläktaren. (dörren till sakristian skulle förändras så att den ej gick att lyfta bort vid inbrott). (Reparation av orgeln från år 1800, planerades).

År 1852 - 1854 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering. *Trägolv i koret, som tidigare var av tegel. De tre gravstenshällarna från 1600-talet ställdes utanför kyrkan (möjligen bortställdes en av gravstenarna, som fanns i mittgången, redan 1785). *Ommålning i kyrkorummet. Med stor sannolikhet överkalkades muralmåleriet på korväggen, ”den heliga staden”. Bänkar, predikstol och läktare vitmålades. *Träskulptur av Kristoffer under predikstolen borttagen, liksom även triumfkrucifixet. Annan 1700-tals inredning , som t ex pyramider och korskrank tycks ha tagits bort före 1831. *Ett enkelt stödben med profilerad överdel tillverkades till predikstolen. *Schablonmåleriet i korvalvet, tillkom troligen under denna tid (överkalkat 1929). *En baldakin över den s k prästbänken framme vid koret, förstördes vid denna tid eller e v tidigare. Spår av denna kunde iakttas under korgolvet vid 1928 års restaurering. *Bakre delen av kvinnoläktaren (norra delen av läktaren) upphöjdes på samma sätt som karlläktaren. (dörren till sakristian skulle förändras så att den ej gick att lyfta bort vid inbrott). (*Reparation av orgeln från år 1800, planerades).

År 1885 - 1885 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering. Nytt altarbord. Altarprydnad, kors med mantel, av J. Hedenlöf, Umeå. Ny altarring. Ny öppen bänkinredning av Anders Andersson i Bäckfäboda. Järnkamin med plåtskorsten insattes vid sydväggen och en i sakristian. Valven kalkstrukna. *Ommålning av fasta inventarier. Predikstolen blev brunmålad med fernissad ekådring och lister i guld. Skulpturerna på predikstolen vitmålades och ljudtakets undersida målades i slät grå färg. Bänkar, läktare, läktartrappor (det fanns två trappor fram till 1960-talet), orgelfasad och altarring ådrades i likhet med predikstolen i brunt och gulbrunt. Korfönsteromfattningen var ”antikmarmorerad” i en grågrön färgton fram till 1929. Denna färgsättning kan emellertid ha tillkommit 1854 eller tidigare.

År 1885 - 1885 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering. *Nytt altarbord. *Altarprydnad, kors med mantel, av J. Hedenlöf, Umeå. *Ny altarring. *Ny öppen bänkinredning av Anders Andersson i Bäckfäboda. *Järnkamin med plåtskorsten insattes vid sydväggen och en i sakristian. *Valven kalkstrukna. *Ommålning av fasta inventarier. Predikstolen blev brunmålad med fernissad ekådring och lister i guld. Skulpturerna på predikstolen vitmålades och ljudtakets undersida målades i slät grå färg. Bänkar, läktare, läktartrappor (det fanns två trappor fram till 1960-talet), orgelfasad och altarring ådrades i likhet med predikstolen i brunt och gulbrunt. Korfönsteromfattningen var ”antikmarmorerad” i en grågrön färgton fram till 1929. Denna färgsättning kan emellertid ha tillkommit 1854 eller tidigare.

År 1902 - 1903 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel med 10 stämmor samt ny orgelfasad.

År 1928 - 1929 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering av arkitekt Knut Nordenskjöld (18821950), Stockholm. Arbetsledare Otto Isberg (18901964), Bygdeå. Koringången, med en trapphäll av slaggtegel, under det sydöstra fönstret igenmurades och fönstret förlängdes nedåt. Detta p g a att Nordenskjöld trodde att den var upptagen i sen tid. I själva verket hade den troligen ett senmedeltida ursprung (Nordenskjöld lät inmura ett skrin, innehållande tidstypiska föremål). Upptagande av en ingång till sakristian (det befintliga fönstret omgjordes till ingång). En trappa med steg av granit tillkom. Fasadlagningar av cement avlägsnades och ersattes med nytt kalkbruk (väl släkt och piskad syrkalk av bästa kvalitet, sand, fri från jord och lera, organiskt material och för kalken skadliga salter ”….De färgstoffer vilka behöva sättas på putsbruket får ej angripas av kalken. Cement får ej blandas i kalkbruket…”. Arbetsbeskrivning av K. Nordenskjöld). Trapplanet av cement utanför huvudingången, ersattes med en häll av granit från orten. Taket genomgicks och en del trasiga spån utbyttes mot nya. Takkrönet riktades och allt inklusive vind- och takfotsbräder ströks med dalbränd trätjära. Ytterdörren, en s k pardörr skulle restaureras. Interiör. Trägolvet i salen bröts upp. Golvplankorna restaurerades och i blindbotten lades isolering. Genom denna åtgärd höjdes golvet med 10 cm. Borttagande av trägolvet i koret. En betongplatta göts varpå lades mörkgråa kalkstensplattor. De tre gravstenshällarna, som sedan 1854 stått på kyrkogården (uppställda mot kyrkväggen, enligt visitation 1916), lades in i korgolvet, men ej på rätt platser (se 1600-talet). Kyrkoherde Burmans gravsten lades t v om altaret. Gravstenen efter bonden Pehr ohlsson och hustru Elsa lades t h om altaret. Överstelöjtnant von Walters gravsten lades framför altaret. Korgolvet höjdes efter åtgärderna med två låga steg över golvet i salen. I sakristian bröts golvet upp. Ett bjälklag göts av betong, varefter lades nytt trägolv. En restaurering av sakristians källare var planerad, men blev ej av utan göts igen. Nederdelen av korfönsteromfattningen (altaruppsättningen), togs bort, vilket var ännu ett misstag av Nordenskjöld, då han ansåg att den var i ett annat utförande än den övre delen och var tillskarvad 1885. Av allt att döma var detta ett löst antagande. En ny nederdel med nytt utseende (insvängd, avslutad med blomma), ritades av honom (en del av den gamla inramningen finns dock bevarad i klockstapeln). Snidade pyramider (obelisker), på vardera sida mittgången, ritade av Nordenskjöld och utförda av familjen Wretling, Umeå. Altarringen gjordes ca 10 cm lägre och dess överdel försågs med stoppning, något som inte fanns tidigare. Träkorset med manteln borttogs från altaret och istället placerades ett litet krucifix från 1600-talet, med elfenbensdetaljer. Dopfunt av trä av David Wretling, Umeå. Dopskål av mässing med liknande gestaltning som den i Skellefteå stadskyrka. Nummertavlor, ritade av Nordenskjöld, snidade av Emil Sandberg, Umeå. Korbänkarna från 16-1700-talet restaurerade, en bänkrad borttogs på vardera sida. Ny sluten bänkinredning, byggd med material från de gamla bänkarna (från 1885?). Emellertid hade en del av de gamla bänkdörrarna från 1758 bevarats. Dessa skulle genom pålimning breddas efter de nya kraven med ökat bänkavstånd. Ryggarna fick även ökad lutning. Antagligen nytillverkades en stor del av bänkdörrarna, i överensstämmelse med de dörrar som fanns bevarade. På läktaren gjordes helt nya bänkar med raka gavlar, utan dörrar. Samtliga fönster restaurerades med insättande av nya innerbågar och nytt glas. Ytterbågarna med blyspröjs behölls med de gamla glasen. Eventuellt omlades några av solbänkarnas plåtar. Korfönster med motiv ur passionshistorien, ritat av konstnären Gunnar Torhamn (utfört av glasmålerifirman N. P, Ringström, Stockholm). Dörren till sakristian omgjordes helt. Den tycks ha varit gestaltad som en pardörr, enligt uppmätningsritning, med speglar och profilerade spegellister. Dörrbladen tycks ha fogats samman, speglarna borttogs och förseddes med kopparplåt. Dörrens insida förseddes med speglar och spegellisterna fick helfranska profiler. I sakristian tillkom dessutom en ny ytterdörr och en vindfångsdörr med överljusfönster. Altarbord snidat och placerat i sakristians västra vägg Orgelverk från Åkerman & Lund med 16 stämmor, insatt i den gamla orgelfasaden från 1903. Framtagande av äldre måleri, av konstnären Yngve Lundström, Stockholm. Måleriet på korväggen från 1768, den s k ”Heliga staden” togs fram. Då måleriet t v om korfönstret var förstört, kompletterades ”Staden”, även där av Lundström för att få en helhetsverkan. Nedre partier nymålades nedåt p g a att en lämplig avslutning saknades. De nymålade partierna målades med ”skrapningar” för att markera deras senare datum. Lundström återfann även konturer i grått och svart efter en draperimålning vid korfönstrets högra sida. Denna målning täckte så liten bit av väggen, så den överkalkades för att inte störa övrigt måleri. En målad krans med bladteckning kring korvalvets slutsten togs fram (troligen målad på 1500-talet, vilket gör det troligt att fler medeltida målningar funnits. Dessa förstördes sannolikt vid kalkslagningen 1730). I övrigt återfanns inget måleri, så hela valvet vitkalkades. Därmed försvann det målade schablonmåleriet från valvkapporna, troligen tillkomna under 1800-talet). På bänkskärmarna, fram mot koret, framskrapades stora dekorativa fåglar (trastar, vilka förekommer i sockenvapnet. Måleriet är antingen från 1600-talet eller 1760-talet?). Lundström tog fram originalfärgskalan i mörk blågrönt samt målade detaljer i rött, svart, gult och guld. På ljudtaket togs stjärnor och molnformationer frampå predikstolen. Predikstolens figurer förgylldes, då Lundström inte kunde konstatera några äldre färglager under. Marmoreringen på altaruppsättningen borttogs och under detta lager framtogs en blågrön färgton. Den nytillkomna nederdelen målades i överensstämmelse med denna ton. På läktarbarriären hittades under senare färglager, från 1854 och 1885, en grågrön nyans som överensstämde med korbänkarnas färg. Rengöring och konservering av von Walters epitafium och altartavlan ”Kristus på korset”. Altartavlan ”Nattvarden” förminskades då den ansågs ha skarvats till för att fylla ett visst utrymme (enligt äldre foto från ATA är skarven förvisso synlig). Vedkaminerna borttogs. Nytt värmesystem med centraluppvärmning. Radiatorer placerade i nischer i väggarna, täckta med järngaller. Bänkelement tillkom även. Elektriskt ljus, elcentral placerad under läktartrappan. Restaurering av ljuskronorna av Nils M. Lövgrens konstsmedja, Ursviken. Nya lampetter anskaffade därifrån, ritade av Nordenskjöld.
Upphovsman	David Wretling (Konstnär) Gunnar Torhamn (Konstnär) Knut Nordenskjöld (Arkitekt) Yngve Lundström (Konstnär) Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1928 - 1929 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering av arkitekt Knut Nordenskjöld (18821950), Stockholm. Arbetsledare Otto Isberg (18901964), Bygdeå. *Koringången, med en trapphäll av slaggtegel, under det sydöstra fönstret igenmurades och fönstret förlängdes nedåt. Detta p g a att Nordenskjöld trodde att den var upptagen i sen tid. I själva verket hade den troligen ett senmedeltida ursprung (Nordenskjöld lät inmura ett skrin, innehållande tidstypiska föremål). *Upptagande av en ingång till sakristian (det befintliga fönstret omgjordes till ingång). En trappa med steg av granit tillkom. *Fasadlagningar av cement avlägsnades och ersattes med nytt kalkbruk (väl släkt och piskad syrkalk av bästa kvalitet, sand, fri från jord och lera, organiskt material och för kalken skadliga salter ”….De färgstoffer vilka behöva sättas på putsbruket får ej angripas av kalken. Cement får ej blandas i kalkbruket…”. Arbetsbeskrivning av K. Nordenskjöld). *Trapplanet av cement utanför huvudingången, ersattes med en häll av granit från orten. *Taket genomgicks och en del trasiga spån utbyttes mot nya. Takkrönet riktades och allt inklusive vind- och takfotsbräder ströks med dalbränd trätjära. *Ytterdörren, en s k pardörr skulle restaureras. Interiör. *Trägolvet i salen bröts upp. Golvplankorna restaurerades och i blindbotten lades isolering. Genom denna åtgärd höjdes golvet med 10 cm. *Borttagande av trägolvet i koret. En betongplatta göts varpå lades mörkgråa kalkstensplattor. De tre gravstenshällarna, som sedan 1854 stått på kyrkogården (uppställda mot kyrkväggen, enligt visitation 1916), lades in i korgolvet, men ej på rätt platser (se 1600-talet). Kyrkoherde Burmans gravsten lades t v om altaret. Gravstenen efter bonden Pehr ohlsson och hustru Elsa lades t h om altaret. Överstelöjtnant von Walters gravsten lades framför altaret. Korgolvet höjdes efter åtgärderna med två låga steg över golvet i salen. *I sakristian bröts golvet upp. Ett bjälklag göts av betong, varefter lades nytt trägolv. En restaurering av sakristians källare var planerad, men blev ej av utan göts igen. *Nederdelen av korfönsteromfattningen (altaruppsättningen), togs bort, vilket var ännu ett misstag av Nordenskjöld, då han ansåg att den var i ett annat utförande än den övre delen och var tillskarvad 1885. Av allt att döma var detta ett löst antagande. En ny nederdel med nytt utseende (insvängd, avslutad med blomma), ritades av honom (en del av den gamla inramningen finns dock bevarad i klockstapeln). *Snidade pyramider (obelisker), på vardera sida mittgången, ritade av Nordenskjöld och utförda av familjen Wretling, Umeå. *Altarringen gjordes ca 10 cm lägre och dess överdel försågs med stoppning, något som inte fanns tidigare. *Träkorset med manteln borttogs från altaret och istället placerades ett litet krucifix från 1600-talet, med elfenbensdetaljer. *Dopfunt av trä av David Wretling, Umeå. Dopskål av mässing med liknande gestaltning som den i Skellefteå stadskyrka. *Nummertavlor, ritade av Nordenskjöld, snidade av Emil Sandberg, Umeå. *Korbänkarna från 16-1700-talet restaurerade, en bänkrad borttogs på vardera sida. *Ny sluten bänkinredning, byggd med material från de gamla bänkarna (från 1885?). Emellertid hade en del av de gamla bänkdörrarna från 1758 bevarats. Dessa skulle genom pålimning breddas efter de nya kraven med ökat bänkavstånd. Ryggarna fick även ökad lutning. Antagligen nytillverkades en stor del av bänkdörrarna, i överensstämmelse med de dörrar som fanns bevarade. På läktaren gjordes helt nya bänkar med raka gavlar, utan dörrar. *Samtliga fönster restaurerades med insättande av nya innerbågar och nytt glas. Ytterbågarna med blyspröjs behölls med de gamla glasen. *Eventuellt omlades några av solbänkarnas plåtar. *Korfönster med motiv ur passionshistorien, ritat av konstnären Gunnar Torhamn (utfört av glasmålerifirman N. P, Ringström, Stockholm). *Dörren till sakristian omgjordes helt. Den tycks ha varit gestaltad som en pardörr, enligt uppmätningsritning, med speglar och profilerade spegellister. Dörrbladen tycks ha fogats samman, speglarna borttogs och förseddes med kopparplåt. Dörrens insida förseddes med speglar och spegellisterna fick helfranska profiler. I sakristian tillkom dessutom en ny ytterdörr och en vindfångsdörr med överljusfönster. *Altarbord snidat och placerat i sakristians västra vägg *Orgelverk från Åkerman & Lund med 16 stämmor, insatt i den gamla orgelfasaden från 1903. *Framtagande av äldre måleri, av konstnären Yngve Lundström, Stockholm. Måleriet på korväggen från 1768, den s k ”Heliga staden” togs fram. Då måleriet t v om korfönstret var förstört, kompletterades ”Staden”, även där av Lundström för att få en helhetsverkan. Nedre partier nymålades nedåt p g a att en lämplig avslutning saknades. De nymålade partierna målades med ”skrapningar” för att markera deras senare datum. Lundström återfann även konturer i grått och svart efter en draperimålning vid korfönstrets högra sida. Denna målning täckte så liten bit av väggen, så den överkalkades för att inte störa övrigt måleri. En målad krans med bladteckning kring korvalvets slutsten togs fram (troligen målad på 1500-talet, vilket gör det troligt att fler medeltida målningar funnits. Dessa förstördes sannolikt vid kalkslagningen 1730). I övrigt återfanns inget måleri, så hela valvet vitkalkades. Därmed försvann det målade schablonmåleriet från valvkapporna, troligen tillkomna under 1800-talet). På bänkskärmarna, fram mot koret, framskrapades stora dekorativa fåglar (trastar, vilka förekommer i sockenvapnet. Måleriet är antingen från 1600-talet eller 1760-talet?). Lundström tog fram originalfärgskalan i mörk blågrönt samt målade detaljer i rött, svart, gult och guld. På ljudtaket togs stjärnor och molnformationer frampå predikstolen. Predikstolens figurer förgylldes, då Lundström inte kunde konstatera några äldre färglager under. Marmoreringen på altaruppsättningen borttogs och under detta lager framtogs en blågrön färgton. Den nytillkomna nederdelen målades i överensstämmelse med denna ton. På läktarbarriären hittades under senare färglager, från 1854 och 1885, en grågrön nyans som överensstämde med korbänkarnas färg. *Rengöring och konservering av von Walters epitafium och altartavlan ”Kristus på korset”. Altartavlan ”Nattvarden” förminskades då den ansågs ha skarvats till för att fylla ett visst utrymme (enligt äldre foto från ATA är skarven förvisso synlig). *Vedkaminerna borttogs. Nytt värmesystem med centraluppvärmning. Radiatorer placerade i nischer i väggarna, täckta med järngaller. Bänkelement tillkom även. *Elektriskt ljus, elcentral placerad under läktartrappan. *Restaurering av ljuskronorna av Nils M. Lövgrens konstsmedja, Ursviken. Nya lampetter anskaffade därifrån, ritade av Nordenskjöld.

Upphovsman

David Wretling (Konstnär)

Gunnar Torhamn (Konstnär)

Knut Nordenskjöld (Arkitekt)

Yngve Lundström (Konstnär)

Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1938 - 1939 Ändring
Åtgärd	Stuprör av koppar, hängrännor av trä, tillverkade av plåtslagare/ smed Nils Asplund, Bygdeå.
Upphovsman	Nils Asplund (Hantverkare - Smed)

År 1960 - 1969 Ändring
Åtgärd	Nya takstegar av trä. De gamla takstegarna bevarade i klockstapeln (troligen från 1895).

År 1965 - 1966 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering, Bengt Lidström, VAB, Umeå. Arbetsbeskrivning upprättad 1963. Träskulptur av Kristoffer (kan även vara Aron som hållit i en stav?), återbördades till kyrkan, från Museet i Umeå. Den var snidad på 1500-talet och var menad som postament till predikstol. Denna funktion återfick skulpturen till 1658 års predikstol. Rengöring och sedan kalkning av valv och väggar (56 tunna strykningar med pensel. Ljusare kalkfärgs nyans än tidigare). Konservering av Albert Eriksson, Arlöv. I arbetsbeskrivning skriver Bengt Lidström, att uppmärksamhet skulle ägnas åt sprickan mellan södra korväggen och valvbågen (den hade ökat med 15 mm sedan 1928, enligt Otto Isbergs observation). Rengöring av korväggens måleri, den s k ”Heliga staden” (konservator Albert Eriksson). Borttagande av tre bänkrader under läktaren. Borttagande av ena läktartrappan. Kyrkorummet kortas därmed 1,5 meter. Läktarunderbyggnad med brudkammare och elcentral på södra sidan och toalett och städskrubb på den norra sidan. Ett större utrymme skapades vid entrén. Restaurering av fönstersnickeri. En del bågunderstycken var murkna och byttes. Bänkbelysning. Ny färgsättning i ljusare grå toner, av bänkar och altarring, istället för den befintliga mörkblå färgen. Bänkfasaderna (bänkgavlarna?) fick en ny mera tilltalande dekor. Konservering av måleri (Albert Eriksson). Rengöring av tavlor och ljuskronor. Epitafiet konserverat. Korset med manteln togs bort från kyrkorummet. Altaret fick en mindre utrymmeskrävande utformning. Altarringen försedd med ny stoppning och ny klädsel. Strålkastare monterad ovanför altaret, osynlig från kyrkorummet. Vatten och avlopp indraget i kyrkan. Åskledare. Fyra silverljusstakar till altaret. *Ny altarbrun.
Upphovsman	Albert Eriksson (Konservator) Bengt Lidström (Arkitekt)

År 1965 - 1966 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering, Bengt Lidström, VAB, Umeå. Arbetsbeskrivning upprättad 1963. *Träskulptur av Kristoffer (kan även vara Aron som hållit i en stav?), återbördades till kyrkan, från Museet i Umeå. Den var snidad på 1500-talet och var menad som postament till predikstol. Denna funktion återfick skulpturen till 1658 års predikstol. *Rengöring och sedan kalkning av valv och väggar (56 tunna strykningar med pensel. Ljusare kalkfärgs nyans än tidigare). Konservering av Albert Eriksson, Arlöv. *I arbetsbeskrivning skriver Bengt Lidström, att uppmärksamhet skulle ägnas åt sprickan mellan södra korväggen och valvbågen (den hade ökat med 15 mm sedan 1928, enligt Otto Isbergs observation). *Rengöring av korväggens måleri, den s k ”Heliga staden” (konservator Albert Eriksson). *Borttagande av tre bänkrader under läktaren. Borttagande av ena läktartrappan. Kyrkorummet kortas därmed 1,5 meter. Läktarunderbyggnad med brudkammare och elcentral på södra sidan och toalett och städskrubb på den norra sidan. Ett större utrymme skapades vid entrén. *Restaurering av fönstersnickeri. En del bågunderstycken var murkna och byttes. *Bänkbelysning. *Ny färgsättning i ljusare grå toner, av bänkar och altarring, istället för den befintliga mörkblå färgen. Bänkfasaderna (bänkgavlarna?) fick en ny mera tilltalande dekor. *Konservering av måleri (Albert Eriksson). Rengöring av tavlor och ljuskronor. Epitafiet konserverat. *Korset med manteln togs bort från kyrkorummet. *Altaret fick en mindre utrymmeskrävande utformning. *Altarringen försedd med ny stoppning och ny klädsel. *Strålkastare monterad ovanför altaret, osynlig från kyrkorummet. *Vatten och avlopp indraget i kyrkan. *Åskledare. *Fyra silverljusstakar till altaret. *Ny altarbrun.

Upphovsman

Albert Eriksson (Konservator)

Bengt Lidström (Arkitekt)

År 1971 - 1971 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Nytt orgelverk anskaffat med 20 stämmor, vilken insattes i den gamla orgelfasaden. Enstaka stämmor från gamla orgeln behölls.

År 1977 - 1977 Ändring
Åtgärd	Uppstädning i klockstapeln. I en golvlös del hittades ett Kristushuvud och sedan en tillhörande kropp. En kistplåt från 1700-talet hittades även (tillhörande prästen Norins kista). Sådana plåtar borttogs i samband med gravsättningen (Idag finns en inhägnad runt Norins och hans svärsons grav. Ursprungligen var detta kyrkogårdens enda gravkammare, placerad nära östfasaden. Gravkammaren har igenfyllts under senare tid vid flera tillfällen eftersom jorden ständigt sjunker undan). I klockstapeln förvaras även: Nederdelen av korfönsteromfattningen, som borttogs 1929. Skampallen eller botbänken. Gamla kordörren. Ett skåp som stått i sakristian (enligt Egil Johansson, möjligen till förvaring av husförhörsböcker. Avståndet mellan hyllorna talar för detta). En stor kista med tre lås och två myntinkast. Nummertavlor och gamla altarkorset En pinjekotte som suttit på predikstolen (från 1929?)

År 1977 - 1977 Ändring

Åtgärd

Uppstädning i klockstapeln. I en golvlös del hittades ett Kristushuvud och sedan en tillhörande kropp. En kistplåt från 1700-talet hittades även (tillhörande prästen Norins kista). Sådana plåtar borttogs i samband med gravsättningen (Idag finns en inhägnad runt Norins och hans svärsons grav. Ursprungligen var detta kyrkogårdens enda gravkammare, placerad nära östfasaden. Gravkammaren har igenfyllts under senare tid vid flera tillfällen eftersom jorden ständigt sjunker undan). I klockstapeln förvaras även: Nederdelen av korfönsteromfattningen, som borttogs 1929. *Skampallen eller botbänken. *Gamla kordörren. *Ett skåp som stått i sakristian (enligt Egil Johansson, möjligen till förvaring av husförhörsböcker. Avståndet mellan hyllorna talar för detta). *En stor kista med tre lås och två myntinkast. *Nummertavlor och gamla altarkorset *En pinjekotte som suttit på predikstolen (från 1929?)

År 1984 - 1984 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Uppsättande av skyddsräcke på läktarbarriären, så att höjden ökades från 70 till 90 cm.

År 1992 - 1992 Underhåll
Åtgärd	Underhållsarbeten. Putsskador lagade på portalen vid entrén. Nytt avrinningsbleck från krön uppsatt (järn eller blyplåt skulle användas). Borttagande av bakre bänkrader för ett s k kyrktorg med bokbord och lekutrymme. Bänkdörrarna behölls. Kapphylla i brudkammaren uppsattes. Blå oljelasyrmålning utförs i brudkammaren Rengöring av kyrkan invändigt (ingen kalkning skulle ske invändigt p g a att kontrasten mot kalkmåleriet på korväggen skulle bli alltför stor). Konservator Per Mattsson, Gävle. Målning av fönster. Fönsterna nedtogs för målning in. Och utvändigt. Ett stort antal glas byttes. Konservering av predikstolen, altaret, fondväggen och begravningsvapnet (konservator Per Mattsson, Gävle). Borttagande av bänkbelysningen. Nytt skrudskåp för textilier av snickaren Uno Isberg, Bygdeå. Målning och lackning av bänkarna. Uppsättande av små vitmålade högtalare i kyrkorummet. Utrymningsväg från läktare ordnat. Takarmatur kompletterad med halogenbelysning (från EKAB). Isolering av takvalv med mineralull. Ny vattenledning drogs till kyrkan. *Utvändig målning av likboden.

År 1992 - 1992 Underhåll

Åtgärd

Underhållsarbeten. *Putsskador lagade på portalen vid entrén. Nytt avrinningsbleck från krön uppsatt (järn eller blyplåt skulle användas). *Borttagande av bakre bänkrader för ett s k kyrktorg med bokbord och lekutrymme. Bänkdörrarna behölls. *Kapphylla i brudkammaren uppsattes. Blå oljelasyrmålning utförs i brudkammaren *Rengöring av kyrkan invändigt (ingen kalkning skulle ske invändigt p g a att kontrasten mot kalkmåleriet på korväggen skulle bli alltför stor). Konservator Per Mattsson, Gävle. *Målning av fönster. Fönsterna nedtogs för målning in. Och utvändigt. Ett stort antal glas byttes. *Konservering av predikstolen, altaret, fondväggen och begravningsvapnet (konservator Per Mattsson, Gävle). *Borttagande av bänkbelysningen. *Nytt skrudskåp för textilier av snickaren Uno Isberg, Bygdeå. *Målning och lackning av bänkarna. *Uppsättande av små vitmålade högtalare i kyrkorummet. *Utrymningsväg från läktare ordnat. *Takarmatur kompletterad med halogenbelysning (från EKAB). *Isolering av takvalv med mineralull. *Ny vattenledning drogs till kyrkan. *Utvändig målning av likboden.

ROBERTSFORS BYGDEÅ KYRKOBORD 1:35 - husnr 2, BYGDEÅ KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning