Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	UNDERSVIKS KYRKA (akt.), UNDERSVIKS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1200 - 1399 1788 - 1789 1788 - 1789
Län	Gävleborg
Kommun	Bollnäs
Landskap	Hälsingland
Socken	Undersvik
Församling	Arbrå-Undersviks församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Undersvik 8980
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik
Inventeringsår 2006 Mitt på kyrktomten ligger sedan 1789 den nuvarande kyrkan som är en rektangulär byggnad med sakristia i väster, men utan torn. Någon byggmästare är ej känd, men det har diskuterats om Gävlebyggmästarna J. C. Loëll och D. Lundqvist kan ha stått bakom arbetet, då Lundqvist tidigare upprättade ett annat förslag till kyrkobyggnad i Undersvik samt att kyrkan uppvisar likheter med andra kyrkor som byggmästarna gemensamt uppförde i södra Norrland.

Historik

Inventeringsår 2006

Mitt på kyrktomten ligger sedan 1789 den nuvarande kyrkan som är en rektangulär byggnad med sakristia i väster, men utan torn. Någon byggmästare är ej känd, men det har diskuterats om Gävlebyggmästarna J. C. Loëll och D. Lundqvist kan ha stått bakom arbetet, då Lundqvist tidigare upprättade ett annat förslag till kyrkobyggnad i Undersvik samt att kyrkan uppvisar likheter med andra kyrkor som byggmästarna gemensamt uppförde i södra Norrland.

År 1200 - 1399 Nybyggnad
Åtgärd	1200-1300-talet, Den första stenkyrkan uppförs på en plats nära Orsjön, vilken utgör en del av Ljusnan. Kyrkobyggnaden, som är uppförd av gråsten, har rektangulär planform med storleken cirka 14 gånger 8 meter, utan särskilt markerat korparti. Kyrkans ingång ligger mitt på den södra sidan och byggnaden täcks av ett sadeltak.

År 1314 - 1314 Ändring
Åtgärd	Namnet ”Undersvik” omnämns (så vitt vi vet idag) för första gången i skriftliga handlingar. Kyrkan omnämns då som annexförsamling till Arbrå.

År 1400 - 1520 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Kyrkan utvidgas med ungefär en tredjedel av dess längd åt väster och sannolikt tillkommer då även ett vapenhus av trä, i vilket kyrkobyggnadens enda ingång fanns. Sannolikt förses kyrkan vid utvidgningen med två tegelvalv som vilade på mittpelare av tegel. I kyrkorummet fanns ett murat altare av tegel.

År 1632 - 1632 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Prosten Broman uppger sig i början av 1700-talet ha sett detta årtal skrivet på valvet i kyrkorummet, men det är oklart om detta åsyftar valvmålningens ålder.

År 1670 - 1699 Brand
Åtgärd	1600-talets slut Kyrkan eldhärjas.

År 1680 - 1699 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	1680-1690-talet, Kyrkan förvärvar troligen en predikstol från Alfta församling, vilken tillverkats 1657.

År 1691 - 1691 Ändring - restaurering
Åtgärd	Ett kungligt brev upprättas om ”Collect till reparation”. Troligen upprättades detta relativt snart efter branden i kyrkan. Kyrkan renoveras således vid denna tid efter branden.

År 1693 - 1693 Ändring - restaurering
Åtgärd	Kyrkans skruvas ihop med järn som tillverkats i Njutånger.

År 1696 - 1696 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Reparation av valven i kyrkorummet. Kyrkan uppges ha många brister. Ett vapenhus byggs.

År 1700 - 1729 Ändring
Åtgärd	1700-talets början, ”Wapn-huset är nu bygdt af trä på södra wäggene, mit uppå then nyare tilökningen i wästern.” Av en 1700-talsakvarell av O. Rehn att döma tycks vapenhuset vara uppfört av grovt timmer på en cirka meterhög stensockel. I kyrkorummet finns enligt Broman en läktare i väster, målad med gammal målning. Predikstolen flyttas och placeras i koret och förses samtidigt med åtskilliga prydnader på sidorna. På ett av ornamenten står årtalet 1724 skrivet vilket möjligen skulle kunna tyda på att predikstolen redan detta år omvandlades till en s.k. altarpredikstol.

År 1700 - 1729 Ändring

Åtgärd

1700-talets början, ”Wapn-huset är nu bygdt af trä på södra wäggene, mit uppå then nyare tilökningen i wästern.” Av en 1700-talsakvarell av O. Rehn att döma tycks vapenhuset vara uppfört av grovt timmer på en cirka meterhög stensockel. I kyrkorummet finns enligt Broman en läktare i väster, målad med gammal målning. Predikstolen flyttas och placeras i koret och förses samtidigt med åtskilliga prydnader på sidorna. På ett av ornamenten står årtalet 1724 skrivet vilket möjligen skulle kunna tyda på att predikstolen redan detta år omvandlades till en s.k. altarpredikstol.

År 1700 - 1700 Ändring
Åtgärd	Två fönster till kyrkans västra gavel införskaffas.

År 1704 - 1704 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Nytt golv läggs i kyrkan. Altaret förses med ett nytt skrank och kyrkbänkarna byts ut mot nya.

År 1705 - 1706 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	De tre fönsteröppningarna på södra sidan utvidgas och förses med nya fönsterbågar. Nya fönster med galler sätts in i sakristian. Kyrkans väggar vitkalkas både ”utan som innan” av murmästaren Lars Jille. 1706 är Kyrkans väggar är vitkalkade.
Upphovsman	Lars Jille (Hantverkare - Murare)

År 1718 - 1718 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	En ny altartavla tillverkad av mäster Petter Blom sätts in i kyrkan.
Upphovsman	Petter Blom (Konstnär - Bildhuggare)

År 1724 - 1724 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavlan målas.

År 1788 - 1789 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus, kor och sakristia

År 1788 - 1789 Nybyggnad - Sakristia

År 1788 - 1789 Nybyggnad - Korparti

År 1788 - 1789 Nybyggnad
Åtgärd	Undersviks nuvarande kyrka uppförs sedan den gamla blivit ”dels förfallen, dels för en tilltagande folkmängd otillräcklig.” Den nya kyrkan uppförs några hundra meter längre från Ljusnan, möjligen pga denna plats ansågs bättre ur kommunikationssynpunkt då den låg intill den nyanlagda landsvägen. Den slutliga ritningen till kyrkan är osignerad och odaterad, men enligt Cornell är det möjligt att gävlebyggmästaren Loëll står bakom förslaget då kyrkobyggnaden påminner om några av de kyrkor han uppförde i Ångermanland och Medelpad. Undersviks kyrka uppförs med rektangulär plan och sakristia placerad bakom koret i en smalare och lägre del. Fasaderna är vitputsade med stora rundbågiga fönsteröppningar och byggnaden täcks, i likhet med sakristian, av ett brant valmat spåntäckt tak. Sten tas från den gamla kyrkan som rivs. Inredningen i den nya kyrkan går i tidstypiska ljusa färger och innertaket utgörs av ett långsträckt tunnvalv av trä med dubbla gördelbågar som vilar på kopplade pilastrar längs innerväggarna. Innertaket av trä talar dock för att arkitekten varit någon annan än Loëll, då han hade för vana att förse de kyrkor han var med om att uppföra med tegelvalv.

År 1788 - 1789 Nybyggnad

Åtgärd

Undersviks nuvarande kyrka uppförs sedan den gamla blivit ”dels förfallen, dels för en tilltagande folkmängd otillräcklig.” Den nya kyrkan uppförs några hundra meter längre från Ljusnan, möjligen pga denna plats ansågs bättre ur kommunikationssynpunkt då den låg intill den nyanlagda landsvägen. Den slutliga ritningen till kyrkan är osignerad och odaterad, men enligt Cornell är det möjligt att gävlebyggmästaren Loëll står bakom förslaget då kyrkobyggnaden påminner om några av de kyrkor han uppförde i Ångermanland och Medelpad. Undersviks kyrka uppförs med rektangulär plan och sakristia placerad bakom koret i en smalare och lägre del. Fasaderna är vitputsade med stora rundbågiga fönsteröppningar och byggnaden täcks, i likhet med sakristian, av ett brant valmat spåntäckt tak. Sten tas från den gamla kyrkan som rivs. Inredningen i den nya kyrkan går i tidstypiska ljusa färger och innertaket utgörs av ett långsträckt tunnvalv av trä med dubbla gördelbågar som vilar på kopplade pilastrar längs innerväggarna. Innertaket av trä talar dock för att arkitekten varit någon annan än Loëll, då han hade för vana att förse de kyrkor han var med om att uppföra med tegelvalv.

År 1840 - 1859 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	1800-talets mitt Kyrkans interiör genomgår en ”tämligen omfattande restaurering”. Vid denna tid tillkommer konstnären Albert Blombergssons stora altarmålning som är en kopia av altarmålningen i Kungsholms kyrka från 1823, ett motiv som även förekommer i flera Hälsingekyrkor. Kyrkorummets nuvarande predikstol tillkommer även vid samma restaurering.
Upphovsman	Svante Albert Blombergsson (Konstnär)

År 1873 - 1873 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kyrkans första orgel, byggd av orgelbyggarfirman E. A. Setterquist, Örebro, placeras i kyrkorummet.
Upphovsman	Erik Adolf Setterquist (Orgelbyggeri)

År 1922 - 1922 Teknisk installation - värme
Åtgärd	En ny kamin tillverkad vid Norra hammars bruk sätts in i Undersviks kyrka.

År 1928 - 1928 Ändring - restaurering
Åtgärd	Kyrkan restaureras efter ett förslag framtaget av bollnäsarkitekten Carl Bååth. Fasadernas puts lagas och avfärgas i samma färgton som tidigare. Nya ventiler på sockeln för att förhindra svamp och dylikt. Ny ingång till sakristian via en trappa och dörr i sakristians västra fasad. Golven och bjälklagen rivs ur och läggs tillbaka efter omläggning av bjälklag mm. Samtliga invändiga murytor och valv rengörs, lagas och vitkalkas. Bänkinredningen byggs om, men de gamla bänkskärmarna, dörrarna och ryggarna behålls. Altarskranket byggs om så att ingång erhålls även på södra sidan. Nymålning och omförgyllning av läktarornament, altarbord mm. Innerdörrar, trappbarriärer och bänkinredning oljemålas i blågrå och pärlgrå kulör. Nytt tegelstensgolv i sakristians vindfång. Under sakristian anläggs en källare med arkivrum och värmecentral. Den gamla predikstolstrappan rivs och ersätts med en betongtrappa till källaren. Kyrkan förses med ny elektrisk belysning istället för den tidigare provisoriska elbelysningen.
Upphovsman	Carl Bååth (Arkitekt)

År 1928 - 1928 Ändring - restaurering

Åtgärd

Kyrkan restaureras efter ett förslag framtaget av bollnäsarkitekten Carl Bååth. Fasadernas puts lagas och avfärgas i samma färgton som tidigare. Nya ventiler på sockeln för att förhindra svamp och dylikt. Ny ingång till sakristian via en trappa och dörr i sakristians västra fasad. Golven och bjälklagen rivs ur och läggs tillbaka efter omläggning av bjälklag mm. Samtliga invändiga murytor och valv rengörs, lagas och vitkalkas. Bänkinredningen byggs om, men de gamla bänkskärmarna, dörrarna och ryggarna behålls. Altarskranket byggs om så att ingång erhålls även på södra sidan. Nymålning och omförgyllning av läktarornament, altarbord mm. Innerdörrar, trappbarriärer och bänkinredning oljemålas i blågrå och pärlgrå kulör. Nytt tegelstensgolv i sakristians vindfång. Under sakristian anläggs en källare med arkivrum och värmecentral. Den gamla predikstolstrappan rivs och ersätts med en betongtrappa till källaren. Kyrkan förses med ny elektrisk belysning istället för den tidigare provisoriska elbelysningen.

Upphovsman

Carl Bååth (Arkitekt)

År 1950 - 1959 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Delar av kyrkans spåntak läggs om med spån sågade ur plankor med liggande årsringar.

År 1955 - 1956 Ändring - restaurering
Åtgärd	Kyrkan restaureras efter ett förslag av ingenjör Wilhelm Bååth varvid några förändringar görs i interiören, bl a förminskning av läktaren (cirka 2,5 meter) samt ny färgsättning. Nya innerdörrar sätts in som nytillverkas efter 1700-talsoriginal. En ny orgel byggd av den danska firman Marcusson & Son, Aabernraa, tillkommer som ersättning för orgeln från 1873. Isolering av valvet med kutterspån. Fasaderna putslagas och avfärgas. Troligen får hörnpelare och lisener nu avvikande grå kulör. Taket tjäras om. Fyra lyktstolpar sätts upp på kyrkotomten väster om kyrkan.
Upphovsman	Wilhelm Bååth (Konstruktör)

År 1955 - 1956 Ändring - restaurering

Åtgärd

Kyrkan restaureras efter ett förslag av ingenjör Wilhelm Bååth varvid några förändringar görs i interiören, bl a förminskning av läktaren (cirka 2,5 meter) samt ny färgsättning. Nya innerdörrar sätts in som nytillverkas efter 1700-talsoriginal. En ny orgel byggd av den danska firman Marcusson & Son, Aabernraa, tillkommer som ersättning för orgeln från 1873. Isolering av valvet med kutterspån. Fasaderna putslagas och avfärgas. Troligen får hörnpelare och lisener nu avvikande grå kulör. Taket tjäras om. Fyra lyktstolpar sätts upp på kyrkotomten väster om kyrkan.

Upphovsman

Wilhelm Bååth (Konstruktör)

År 1980 - 1989 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Lagningar av kyrkans spåntak görs med tryckimpregnerade och sågade spån av en lokal entreprenör.

År 1983 - 1983 Underhåll
Åtgärd	Kyrktaket tjäras om.

År 1984 - 1984 Ändring
Åtgärd	Exteriör och interiör renovering av kyrkan. Hela kyrkan tvättas och målas om. På fasader ersätts cementlagningar med kalkputs. Fasaderna avfärgas med kalkfärg. Nytillverkning av stuprör och hängrännor. Ommålning av fönster, dörrar och järndetaljer. Väggar och valv i kyrkorummet kalkavfärgas. Bänkkvarter, pelare, fönster etc. ommålade med linoljefärg. Korgolv och golv i sakristia slipade och behandlade med golvolja. En läktarunderbyggnad, bl a innehållande toalett och städskåp, uppförs i kyrkorummet. Kyrkan förses även med ny uppvärmning genom vattenburen elvärme via panelradiatorer under bänkarna.

År 1984 - 1984 Ändring

Åtgärd

Exteriör och interiör renovering av kyrkan. Hela kyrkan tvättas och målas om. På fasader ersätts cementlagningar med kalkputs. Fasaderna avfärgas med kalkfärg. Nytillverkning av stuprör och hängrännor. Ommålning av fönster, dörrar och järndetaljer. Väggar och valv i kyrkorummet kalkavfärgas. Bänkkvarter, pelare, fönster etc. ommålade med linoljefärg. Korgolv och golv i sakristia slipade och behandlade med golvolja. En läktarunderbyggnad, bl a innehållande toalett och städskåp, uppförs i kyrkorummet. Kyrkan förses även med ny uppvärmning genom vattenburen elvärme via panelradiatorer under bänkarna.

År 1989 - 1989 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konservator Per Mattsson, Gävle utför konserveringsarbeten på predikstol, altaruppsats, altarring, orgelfasad samt några lösa inventarier.
Upphovsman	Per Mattson (Konservator)

År 1992 - 1992 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Hälsinge takspån gör lagningar på kyrkans spåntak.

År 1997 - 1997 Specifika inventarier - textilskåp
Åtgärd	Församlingen får tillstånd att bygga ett nytt textilskåp i sakristian.

År 1999 - 1999 Underhåll
Åtgärd	Alla kyrkans takfall utom de båda södra (långhus och sakristia) tjärstryks med ren furutjära av Skogens kols fabrikat. De södra takfallen bedöms vara så dåliga att de måste bytas ut i sin helhet.

År 2004 - 2004 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Reparation och omtjärning av kyrktaket.

År 2005 - 2005 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Jordvärmeanläggning installeras i kyrkan.

BOLLNÄS UNDERSVIKS KYRKBY 26:1 - husnr 2, UNDERSVIKS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning