Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	KUNG KARLS KYRKA (akt.), KUNG KARLS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1690 - 1697 1690 - 1691 1695 - 1696
Län	Västmanland
Kommun	Kungsör
Landskap	Södermanland
Socken	Kung Karl
Församling	Kungsörs församling
Stift	Västerås stift
Adress	Kung Karls kyrka
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Centralkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Oktogonal Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Oktogonal
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Oktogonal

Historik
Inventeringsår Ej registrerat År 1538 förvärvade Gustav Vasa Ulvesunds kungsgård invid Mälaren, i norra utkanten av dagens Kungsör. Anläggningen blev snart betydande och på höjden söder om Mälarstranden lät Johan III år 1574 uppföra ett kapell i trä för de anställda. Flera kungar vistades periodvis på kungsgården som framförallt blev Karl XI käraste landresidens. I ett memorial den 19/11- 1688 aviserade han att en ny kyrkobyggnad i sten skulle uppföras på platsen. Arkitekt Nicodemus Tessin den yngre fick uppdraget att utföra ritningar. Sedan byggmaterial införskaffats blev grunden till den nya kyrkan lagd sommaren 1690. Arbetena fortsatte i ojämn takt fram ... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

År 1538 förvärvade Gustav Vasa Ulvesunds kungsgård invid Mälaren, i norra utkanten av dagens Kungsör. Anläggningen blev snart betydande och på höjden söder om Mälarstranden lät Johan III år 1574 uppföra ett kapell i trä för de anställda. Flera kungar vistades periodvis på kungsgården som framförallt blev Karl XI käraste landresidens. I ett memorial den 19/11- 1688 aviserade han att en ny kyrkobyggnad i sten skulle uppföras på platsen. Arkitekt Nicodemus Tessin den yngre fick uppdraget att utföra ritningar.

Sedan byggmaterial införskaffats blev grunden till den nya kyrkan lagd sommaren 1690.
Arbetena fortsatte i ojämn takt fram ...

Läs mer i eget fönster

År 1688 - Okänt Ritning godkänd / bygglov
Åtgärd	Kung Karl XI uppdrog åt Nicodemus Tessin den yngre att utföra ritningar till en kyrka i Kungsör. Dessa förelåg sannolikt på senhösten 1688. Arkitekt Nicodemus Tessin d y Material till kyrkobygget anskaffades vintern 1688-89 av Per Frestare Källa: Rosell, s 32-33
Upphovsman	Nicodemus Tessin d y (Arkitekt)

År 1690 - 1697 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus (oktogonalt) och korsarmar. Koret är inrett i den östra korsarmen, sakristian är sedan 1958 förlagd i ett nedschaktat utrymme under altaret. Vapenhus i västra korsarmen. Dopkapell i södra korsarmen.
Upphovsman	Nicodemus Tessin d y (Arkitekt)

År 1690 - 1697 Nybyggnad - Korsarm/ar
Upphovsman	Nicodemus Tessin d y (Arkitekt)

År 1690 - 1691 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	• År 1690 lades grunden med huggna naturstensblock och kalkbruk. • Den 13 maj 1691 då man skulle påbörja uppförandet av murarna lade kungen en monogramförsedd hörnsten i sydöstra hörnet. • I september 1691 var murarna resta, bestående av 90 cm tjocka 3-stensväggar (tegel i renässansförband.) • Fönstergaller av smidesjärn blev inmurade Sedan låg byggarbetena nere i över ett år, på grund av materialbrist och att kungen ville ha kyrkan välvd med tegel istället för det låga, gipsade trätak som planerats. Ledning: Abraham Svansköld Murarbete: Murmästare Johan David Ludeman Källor: Rosell, s 33-34 Barr, s 7-8, 11
Upphovsman	Abraham Svansköld (Byggmästare)

År 1690 - 1691 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

• År 1690 lades grunden med huggna naturstensblock och kalkbruk. • Den 13 maj 1691 då man skulle påbörja uppförandet av murarna lade kungen en monogramförsedd hörnsten i sydöstra hörnet. • I september 1691 var murarna resta, bestående av 90 cm tjocka 3-stensväggar (tegel i renässansförband.) • Fönstergaller av smidesjärn blev inmurade Sedan låg byggarbetena nere i över ett år, på grund av materialbrist och att kungen ville ha kyrkan välvd med tegel istället för det låga, gipsade trätak som planerats. Ledning: Abraham Svansköld Murarbete: Murmästare Johan David Ludeman Källor: Rosell, s 33-34 Barr, s 7-8, 11

Upphovsman

Abraham Svansköld (Byggmästare)

År 1692 - Okänt Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altaruppsats tillverkades, bestående av oljemålning på duk, infattad i ramverk av snidat, målat och förgyllt trä. Den kröntes av ett grått överstycke med svängda sidor, uppbärande ett eldfat och smyckat av voluter och förgyllda blomstergirlander. Altartavla: David Klöcker Ehrenstrahl Omfattning: Burchard Precht Källa: Rosell, s 55-56
Upphovsman	Burchart Precht (Konstnär - Bildhuggare) David Klöcker Ehrenstrahl (Konstnär)

År 1692 - Okänt Specifika inventarier - altartavla

Åtgärd

Altaruppsats tillverkades, bestående av oljemålning på duk, infattad i ramverk av snidat, målat och förgyllt trä. Den kröntes av ett grått överstycke med svängda sidor, uppbärande ett eldfat och smyckat av voluter och förgyllda blomstergirlander. Altartavla: David Klöcker Ehrenstrahl Omfattning: Burchard Precht Källa: Rosell, s 55-56

Upphovsman

Burchart Precht (Konstnär - Bildhuggare)

David Klöcker Ehrenstrahl (Konstnär)

År 1693 - 1694 Valvslagning
Åtgärd	Över korsarmarna slogs murade tunnvalv. Kupolen murades till en tredjedel av tegel och på denna mur restes ett tvåskaligt brädtak: det yttre klätt med smidd järnplåt och det inre med gips. Kupolens lanternin täcktes med koppar. (Kupolens yttre täckning av järnbleck vållade underhållsproblem redan under byggtiden.) Byggmästarna Matthias Bodin & Hans Konrad Buchegger Bleckslagare Johan Grimsten Källor: Barr, s 10-11 Rosell, s 34-35
Upphovsman	Hans Konrad Buchegger (Byggmästare) Matthias Bodin (Byggmästare)

År 1693 - 1694 Valvslagning

Åtgärd

Över korsarmarna slogs murade tunnvalv. Kupolen murades till en tredjedel av tegel och på denna mur restes ett tvåskaligt brädtak: det yttre klätt med smidd järnplåt och det inre med gips. Kupolens lanternin täcktes med koppar. (Kupolens yttre täckning av järnbleck vållade underhållsproblem redan under byggtiden.) Byggmästarna Matthias Bodin & Hans Konrad Buchegger Bleckslagare Johan Grimsten Källor: Barr, s 10-11 Rosell, s 34-35

Upphovsman

Hans Konrad Buchegger (Byggmästare)

Matthias Bodin (Byggmästare)

År 1695 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	I de sedan tidigare insatta fönstergallren sattes blyinfattade rutor, sannolikt av importerat glasGlasmästare från slottet Källa: Rosell, s 18 & 34

År 1695 - 1696 Nybyggnad
Åtgärd	• Sockeln bekläddes med Roslagssandsten. • Kyrkans fasader putsades och avfärgades i en kraftigt röd ton med ljusare röda hörnlisener; lister och omfattningar i grått. Interiören vitkalkades. • Stuckutsmyckning skedde, bland annat en kraftigt profilerad taklist. • Läktare byggdes, uppburen av snidade konsoler. Barriären målades i grått med gult listverk. • Sluten bänkinredning byggdes • Kupolens nylagda plåttak måste repareras Stuckatör Carlo Carove Slottsbygg-mästare Hans Möller Snickarna Herman Sterke, H H Steyerwald & Georg Haupt Källor: Rosell, s 34-35, 38, 53-57
Upphovsman	Carlo Carove (Konstnär - Stuckatör) Hans D Möller (Byggmästare)

År 1695 - 1696 Nybyggnad

Åtgärd

• Sockeln bekläddes med Roslagssandsten. • Kyrkans fasader putsades och avfärgades i en kraftigt röd ton med ljusare röda hörnlisener; lister och omfattningar i grått. Interiören vitkalkades. • Stuckutsmyckning skedde, bland annat en kraftigt profilerad taklist. • Läktare byggdes, uppburen av snidade konsoler. Barriären målades i grått med gult listverk. • Sluten bänkinredning byggdes • Kupolens nylagda plåttak måste repareras Stuckatör Carlo Carove Slottsbygg-mästare Hans Möller Snickarna Herman Sterke, H H Steyerwald & Georg Haupt Källor: Rosell, s 34-35, 38, 53-57

Upphovsman

Carlo Carove (Konstnär - Stuckatör)

Hans D Möller (Byggmästare)

År 1697 - Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Altarbord utfördes i form av en sarkofag med kraftiga kannelerade voluter i hörnen. Som altarrinng byggdes en rak, panelklädd barriär. Bildhuggare Burchard Precht. Källa: Rosell, s 55-56

År 1698 - Okänt Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Kyrkorummet belades med Öländsk brun kalksten, från början avsedd för Stockholms slott. Källor: Barr, s 16 Rosell, s 38

År 1699 - Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen från den eldhärjade slottskyrkan i Stockholm hämtades till Kung Karls kyrka. Före insättandet där blev den dock tillbyggd på sidorna och fick annan trappa. Den målades och förgylldes, liksom kyrkbänkarna och altaruppsatsen. Simon Bauman & Jeremias Rieger, Stockholm Källa: Rosell, s 59-61
Upphovsman	Jeremias Rieger (Hantverkare) Simon Bauman (Hantverkare)

År 1699 - Okänt Fast inredning - predikstol

Åtgärd

Predikstolen från den eldhärjade slottskyrkan i Stockholm hämtades till Kung Karls kyrka. Före insättandet där blev den dock tillbyggd på sidorna och fick annan trappa. Den målades och förgylldes, liksom kyrkbänkarna och altaruppsatsen. Simon Bauman & Jeremias Rieger, Stockholm Källa: Rosell, s 59-61

Upphovsman

Jeremias Rieger (Hantverkare)

Simon Bauman (Hantverkare)

År 1700 - Okänt Invigning
Åtgärd	Kyrkan invigdes den 9 september 1700 Den 10 november blev den moderkyrka i dåvarande Torpa församling, enligt förordande av Karl XII Källa: Rosell, s 37

År 1702 - Okänt Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	Gravplats under södra korsarmen iordningställdes för Karl XI: s sekreterare C F Guthermuth. Senare begravdes även hans maka och hennes syster där . Källa: Rosell, s 81

År 1703 - Okänt Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten tillkom, förmodligen från Prechts verkstad i Stockholm, efter donation av Elsa Gutermuth. Bildhuggare Burchard Precht Källa: Rosell, s 67
Upphovsman	Burchart Precht (Konstnär - Bildhuggare)

År 1716 - Okänt Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	Gravplats under norra korsarmen iordningställdes för Per Frestare , Karl XI: s livknekt Källa: Rosell, s 81

År 1732 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Södra korsarmens fasader lagades och avfärgades. Invändigt vitlimmades väggarna nedanför fönstren. Källa: RA: Ö I Ä F II aaa: volym 16, 17/10 1732

År 1807 - Okänt Ändring
Åtgärd	Kung Karl blev egen församling, skild från Torpa. Källa: Rosell, s 12

År 1828 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Vid visitation detta år var fasaderna strukna med rödgul kalkfärg. Källa: ATA: Förteckning

År 1860 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans tak ommålades och åskledare blev uppsatt Källa: Barr, s 23

År 1862 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgelverk med 8 stämmor byggdes Osignerad ritning Källa: Rosell, s 64-65

År 1880 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Fasaderna lagades och avfärgades i en gul nyans I västra korsarmen borttogs de två bänkarna närmast ingångsdörren. Därpå avdelades här en förstuga/vapenhus, genom byggande av en restimmervägg som rappades. För att ansluta väl till övriga kyrkorummet försågs väggen med dragna putslister mot taket. En dubbeldörr med mässingsbelag insattes. Murarmästare A Lundgren, Arboga Snickare Anders Lindström Källor: Barr, s 25-26 Rosell, s 50
Upphovsman	Anders Lindström (Hantverkare - Snickare) Murarmästare A Lundgren (Hantverkare - Murare)

År 1880 - Okänt Underhåll - exteriör

Åtgärd

Fasaderna lagades och avfärgades i en gul nyans I västra korsarmen borttogs de två bänkarna närmast ingångsdörren. Därpå avdelades här en förstuga/vapenhus, genom byggande av en restimmervägg som rappades. För att ansluta väl till övriga kyrkorummet försågs väggen med dragna putslister mot taket. En dubbeldörr med mässingsbelag insattes. Murarmästare A Lundgren, Arboga Snickare Anders Lindström Källor: Barr, s 25-26 Rosell, s 50

Upphovsman

Anders Lindström (Hantverkare - Snickare)

Murarmästare A Lundgren (Hantverkare - Murare)

År 1897 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Förgylld kopparkrona på stomme av järn sattes på lanterninen, till 200-årsminnet av Karl XI: s död. Arkitekt Agi Lindegren Källa: Barr, s 31 Rosell, s 18
Upphovsman	Agi Lindegren (Arkitekt)

År 1900 - Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret målades i vitt och förgylldes. Ljuskrona med 40 ljusskänktes till kyrkan av Kapten C.E.Hörlin Källa: Barr, s 30

År 1912 - Okänt Underhåll - interiör
Åtgärd	Kyrkans inre avfärgades i vitt. Källa: Barr, s 33

År 1917 - Okänt Teknisk installation
Åtgärd	Kyrkan försågs första gången med elektrisk belysning, tillfälligt installerad veckorna före julen det året. Källa: Barr, s 33

År 1920 - 1921 Underhåll
Åtgärd	Inre förnyelse: • Valv och väggar kalkavfärgades • Kalkstensgolvet reparerades. • Golvet i kor och sakristia höjdes med 2 steg. Altaruppsatsen flyttades till det höjda golvet. • Bänkinredningen ombyggdes för att få bekvämare sittplatser • Nya läktarbänkar nybyggdes. • Läktarbarriären ommålades • Panel sattes runt norra och södra korsarmarnas kaminer • Två nya spiraltrappor i trä byggdes i södra och norra korsarmen. • Elektrisk belysning installerades. • Lampetter (NK) uppsattes på läktarbarriären. • Valvet till gravkammaren höger om ingången hade delvis rasat. Nytt tegelvalv murades ovanför och det gamla behölls oförändrat. Arkitekt Gustav Holmdahl (förslag 1915) Arbetsledare: Ingenjör O Görtz Källa: VS: E IV b; 55 Ämbets-berättelse 1939-52 Barr, s 33-35 Rosell, s 50-52, 62 Köpingsposten 1921-01-07 VLT 1958-06-12

År 1920 - 1921 Underhåll

Åtgärd

Inre förnyelse: • Valv och väggar kalkavfärgades • Kalkstensgolvet reparerades. • Golvet i kor och sakristia höjdes med 2 steg. Altaruppsatsen flyttades till det höjda golvet. • Bänkinredningen ombyggdes för att få bekvämare sittplatser • Nya läktarbänkar nybyggdes. • Läktarbarriären ommålades • Panel sattes runt norra och södra korsarmarnas kaminer • Två nya spiraltrappor i trä byggdes i södra och norra korsarmen. • Elektrisk belysning installerades. • Lampetter (NK) uppsattes på läktarbarriären. • Valvet till gravkammaren höger om ingången hade delvis rasat. Nytt tegelvalv murades ovanför och det gamla behölls oförändrat. Arkitekt Gustav Holmdahl (förslag 1915) Arbetsledare: Ingenjör O Görtz Källa: VS: E IV b; 55 Ämbets-berättelse 1939-52 Barr, s 33-35 Rosell, s 50-52, 62 Köpingsposten 1921-01-07 VLT 1958-06-12

År 1925 - Okänt Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Ny orgel installerades. Den gamla orgelfasaden från 1862 behölls. Källor: Barr, s 35 Rosell, s 52

År 1952 - Okänt Ändring
Åtgärd	Kung Karl övergick från Strängnäs till Västerås stift

År 1957 - 1958 Ändring
Åtgärd	Stor förnyelse november 1957-juni 1958: • Överbyggnaden över kyrkograven söder om huvudingången revs och graven fylldes med sand. (Minnestext höggs in i kyrkans sockel.) • Fasaderna lagades, varvid befintlig puts till stor del knackades ned. Nyputsning skedde med modernt KC-bruk 14/2½ (1 del kalkbruk+4delar cementbruk) med tillsats av limämne (modocoll E-600) • Avfärgning skedde med cementfärg (Aktivan, från AB Karta och Oaxen) • Av historiska skäl ändrades fasadernas färg från gul till röd. Denna färg hade fastställts vid undersökning av äldre putsskikt. • Taket som då ännu täcktes av järnplåtar målades med svart oljefärg. • De blyinfattade fönstren lagades med gammalt glas. Kyrkans tidigare furudörr byttes mot en dörr i ett högt gallerverk av smidesjärn och glas. • Invändigt blev all gammal puts upp till den stora taklisten avbilad och bakomvarande murytor rengjordes genom sandblästring. • Väggarna nyputsade med KC-bruk, samt fick ett tunt, jämnt ytskikt av gipsbruk. • Istället för tidigare kalkfärg blev väggar och valv målade med emulsionsfärg (”torkomatt”). • Spiraltrapporna av trä ersattes med mindre skrymmande av järn. • Skiljeväggen av resvirke (1880) mot västra korsarmens förhall ersattes med en glasad vägg med trästomme. • Sakristian bakom altaret borttogs. • Ny sakristia byggdes under altaret. • De två främre bänkraderna togs bort, korgolvet höjdes och utökades och en ny trappa byggdes. • Norra korsarmens bänkar togs bort för att få plats med en kororgel. • Södra korsarmens bänkar togs bort för anordnande av en dopplats. Arkitekt Carl Hampus Bergman (biträdd av Sven Axel Söderholm) Byggmästare Nils Skoglund, Leksand Ingångsparti: Smidesmästare Gösta Nilsson, Kungsör Konservator Helge Kristensen Källor: KKS: O I a: 3 Förslag i juli 1954, byggnads-beskrivning 31/1-1956, målnings-beskrivning 14/1-1958 Utlåtande vid slutbesiktning 26/7-1958 Barr, s 35-36 Rosell, s 52 GHT 1958-12-09, VF 1958-06-20
Upphovsman	Carl Hampus Bergman (Arkitekt) Helge Kristensen (Konservator) Nils Skoglund (Byggmästare)

År 1957 - 1958 Ändring

Åtgärd

Stor förnyelse november 1957-juni 1958: • Överbyggnaden över kyrkograven söder om huvudingången revs och graven fylldes med sand. (Minnestext höggs in i kyrkans sockel.) • Fasaderna lagades, varvid befintlig puts till stor del knackades ned. Nyputsning skedde med modernt KC-bruk 14/2½ (1 del kalkbruk+4delar cementbruk) med tillsats av limämne (modocoll E-600) • Avfärgning skedde med cementfärg (Aktivan, från AB Karta och Oaxen) • Av historiska skäl ändrades fasadernas färg från gul till röd. Denna färg hade fastställts vid undersökning av äldre putsskikt. • Taket som då ännu täcktes av järnplåtar målades med svart oljefärg. • De blyinfattade fönstren lagades med gammalt glas. Kyrkans tidigare furudörr byttes mot en dörr i ett högt gallerverk av smidesjärn och glas. • Invändigt blev all gammal puts upp till den stora taklisten avbilad och bakomvarande murytor rengjordes genom sandblästring. • Väggarna nyputsade med KC-bruk, samt fick ett tunt, jämnt ytskikt av gipsbruk. • Istället för tidigare kalkfärg blev väggar och valv målade med emulsionsfärg (”torkomatt”). • Spiraltrapporna av trä ersattes med mindre skrymmande av järn. • Skiljeväggen av resvirke (1880) mot västra korsarmens förhall ersattes med en glasad vägg med trästomme. • Sakristian bakom altaret borttogs. • Ny sakristia byggdes under altaret. • De två främre bänkraderna togs bort, korgolvet höjdes och utökades och en ny trappa byggdes. • Norra korsarmens bänkar togs bort för att få plats med en kororgel. • Södra korsarmens bänkar togs bort för anordnande av en dopplats. Arkitekt Carl Hampus Bergman (biträdd av Sven Axel Söderholm) Byggmästare Nils Skoglund, Leksand Ingångsparti: Smidesmästare Gösta Nilsson, Kungsör Konservator Helge Kristensen Källor: KKS: O I a: 3 Förslag i juli 1954, byggnads-beskrivning 31/1-1956, målnings-beskrivning 14/1-1958 Utlåtande vid slutbesiktning 26/7-1958 Barr, s 35-36 Rosell, s 52 GHT 1958-12-09, VF 1958-06-20

Upphovsman

Carl Hampus Bergman (Arkitekt)

Helge Kristensen (Konservator)

Nils Skoglund (Byggmästare)

År 1963 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	18-stämmig orgel med modern fasad installerades. Grönlunds orgelbyggeri Källa: Barr, s 37
Upphovsman	Grönlunds orgelbyggeri AB (Orgelbyggare)

År 1983 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	På grund av rötskador blev underlagstaken på västra, södra och norra korsarmarna i sin helhet utbytta. Taktäckningen av smidda järnplåtar ersattes med kopparplåt. Kopparplåtarna skars i skivor med samma format som den tidigare täckningen. Lanterninen blev invändigt ommålad med KC-färg, sedan tidigare emulsionsfärg borttagits. Dränering lades runt kyrkan (med undantag för västra korsarmens sydsida, där murverk efter tidigare nedgång till gravkammare finns) Jerk Alton arkitektkontor AB Källa: VLM: Slutrapport Leif Brorsson 1984-01-11 Bärgslagsbladet 1983-11-10
Upphovsman	Jerk Alton (Arkitekt)

År 1983 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak

Åtgärd

På grund av rötskador blev underlagstaken på västra, södra och norra korsarmarna i sin helhet utbytta. Taktäckningen av smidda järnplåtar ersattes med kopparplåt. Kopparplåtarna skars i skivor med samma format som den tidigare täckningen. Lanterninen blev invändigt ommålad med KC-färg, sedan tidigare emulsionsfärg borttagits. Dränering lades runt kyrkan (med undantag för västra korsarmens sydsida, där murverk efter tidigare nedgång till gravkammare finns) Jerk Alton arkitektkontor AB Källa: VLM: Slutrapport Leif Brorsson 1984-01-11 Bärgslagsbladet 1983-11-10

Upphovsman

Jerk Alton (Arkitekt)

År 1986 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Spiraltrappan till orgelläktaren togs bort och ersattes med trappa i trä med två raka trapplopp. Under denna byggdes toalett och förråd. Predikstolen försågs med vinklad järntrappa. Jerk Alton arkitektkontor AB Källor: Barr, s 37 Rosell, s 52 Bärgslags-bladet 1986-05-27
Upphovsman	Jerk Alton (Arkitekt)

År 1999 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Invändig renovering: De nedre väggfälten - upp till list under läktare och i kor upp till list vid valvbas – rengjordes från befintlig emulsionsfärg och gipsbruk. Ytorna blev sedan slätputsade med en blandning av finstockningsbruk och vattrivningsbruk. Putsen avfärgades i vit kulör som bröts mot gult. På väggfälten ovanför läktaren var gipsskiktet i bättre kondition, så där borttogs bara emulsionsfärg följt av ommålning med matt linoljefärg. Taket i lanterninen rengjordes från befintlig KC-färg och ommålning skedde även här med matt linoljefärg. Lanterninens åtta fönsterbågar ommålades med linoljefärg i likadan nyans som förut. Byggledning: Ove Eriksson Projektering: ECS-teknik AB Puts: Mälarputs AB, Eskilstuna Måleri: Eskilstuna Måleriservice Källa: VLM: rapport 1999-11-26, dnr 95: 292-316 Barr, s 37-39
Upphovsman	ECS-teknik AB (Firma) Mälarputs AB (Firma)

År 1999 - Okänt Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Invändig renovering: De nedre väggfälten - upp till list under läktare och i kor upp till list vid valvbas – rengjordes från befintlig emulsionsfärg och gipsbruk. Ytorna blev sedan slätputsade med en blandning av finstockningsbruk och vattrivningsbruk. Putsen avfärgades i vit kulör som bröts mot gult. På väggfälten ovanför läktaren var gipsskiktet i bättre kondition, så där borttogs bara emulsionsfärg följt av ommålning med matt linoljefärg. Taket i lanterninen rengjordes från befintlig KC-färg och ommålning skedde även här med matt linoljefärg. Lanterninens åtta fönsterbågar ommålades med linoljefärg i likadan nyans som förut. Byggledning: Ove Eriksson Projektering: ECS-teknik AB Puts: Mälarputs AB, Eskilstuna Måleri: Eskilstuna Måleriservice Källa: VLM: rapport 1999-11-26, dnr 95: 292-316 Barr, s 37-39

Upphovsman

ECS-teknik AB (Firma)

Mälarputs AB (Firma)

År 2004 - 2005 Underhåll
Åtgärd	Första vårdplanen för Kung Karls kyrka upprättades.

KUNGSÖR KUNGSÖR 5:156 - husnr 2, KUNG KARLS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning