<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21320000039856</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/21320000039856</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Oskarshamn                     kn, OSKARSHAMN 3:54 VÄSTRA BEGRAVNINGSPLATSEN</pres:idLabel><pres:itemLabel>Västra Begravningsplatsen</pres:itemLabel><pres:description>Oskarshamns äldsta kyrkogård invigdes 1875 straxt väster om kyrkan. Efter 25 år var området
fullbelagt. Ett markområde väster om staden, en åker som kallades Gärdet, inköptes av
Kikebo gård och 1906 kunde den Västra begravningsplatsen invigas av biskop Henry William
Tottie. På den nya begravningsplatsen byggdes också ett gravkapell. Byggnaden är en
hexagonal och är exteriört i det närmaste identisk med Oskarshamns kyrkas kor med dess
särpräglade tak, spetsbågiga fönster och stävpelare. Kapellet ritades av stadsingenjör Hugo
Ljungquist. Själva begravningsplatsen gavs en typiskt klassicistisk karaktär med en bred
huvudgång i öst-västlig riktning vilken rätvinkligt korsas av gångar i nord-sydlig riktning.
Huvudgången anlades så att kapellet utgör blickfång i gångens slut. För att betona
huvudgången planterades en allé. Kvarteren är noggrant ordnade och avgränsas av gångar.
Traditionellt placeras de förnämsta gravplatserna utmed gångsystemet. Här avviker dock
Oskarshamns nya kyrkogård. Den kuperade terrängen har inbjudit till att förlägga de mest
utmärkande gravplatserna på kullarna i norra och södra kanten av området.
Den första utvidgningen av Västra begravningsplatsen gjordes på 1930-talet. År 1932 låg ett
förslag färdigt som utarbetats av trädgårdskonsulent Gunnar Ander. Utvidgningen skedde
väster och söder om kapellet. Arbetet gjordes som nödhjälpsarbete. Den nya delen knöt an till
den äldre delens klassicistiska drag. Den markerade huvudgången förlängdes västerut, dock
utan allé, och kvarteren fick tydliga gränser. Gångsystemet gjordes i huvudsak rätvinkligt men
bröts av genom att man skapade en centralt placerad samlingspunkt dit gångarna strålade
samman. Den nya delen av begravningsplatsen invigdes av domprosten Gunnar Brundin.
Redan år 1945 låg ritningarna till en urnlund klara. Ritningarna gjordes av konstnären Arvid
Källström. Urnlunden skulle anläggas i den skogsbacke som idag utgör kvarter 9. Arbetet
skulle utföras i etapper och stå klart i sin helhet 1950. Beslutet om att bygga urnlunden var
taget men planerna realiserades aldrig. Varför är inte känt.
Nästa stora utvidgning av begravningsplatsen gjordes 1960 efter förslag av
kyrkogårdsföreståndare R. Ekstedt, Växjö. Arbetet var klart 1965. Denna del av
begravningsplatsen fick en annorlunda och för tiden modern utformning. Sydväst om 1932 års
utvidgning anlades en gång i en slinga som återvände till utgångspunkten. I anslutning till
denna iordningställdes gravkvarteren. Gångsystemet är mjukt böljande och kvarteren är här
friare i sina avgränsningar. På den nya delen anlades ett område för urngravar  Kv U25.
Ritningarna till urnlunden gjordes av stadsträdgårdsmästare Bengt Johansson. Under den här
utbyggnadsfasen tillkom också Skogskapellet beläget på sydöstra delen av kyrkgården. Det
ritades av de båda arkitekterna Arne Strömdahl och Per Magnus Österberg. Stilen är
modernism med kvadratiska former och gul tegelfasad. I anslutning till kapellet byggdes ett
krematorium. Invigningen av kapellet och krematoriet gjordes av biskop David Lindqvist i
mars 1963
År 1978 byggdes minneslunden söder om kv 8. Minneslunden ritades av landskapsarkitekt
Lennart Lundqvist, Uppsala.
Ytterligare en utvidgning av begravningsplatsen gjordes 1984. Denna del utformades som en
skogskyrkogård och ritades av nuvarande kyrkogårdsföreståndaren Lennart Holmqvist. Från
en huvudgång som binder samman begravningsplatsens olika delar i en slinga löper gångar ut
till de olika kvarteren. Liksom vid utvidgningen på 1960-talet anpassades området efter
landskapet och naturförhållandena men här tog man i ännu högra utsträckning tillvara på de
naturliga förutsättnignarna. På lämpliga platser iordningställdes områden med gravplatser.
Den befintliga växtligheten utnyttjades men kompletterades med planterade buskar och träd.
Under 1980- och 1990-talen har personalutrymmen byggts i anslutning till
begravningsplatsen. År 1987 stod administrationslokaler och bisättningsutrymmen klara i
anslutning till Skogskapellet. Personal-, förråds- och verkstadslokaler färdig ställdes 1992.
Dessa är centralt placerade mitt på begravningsplasten. Här finns också toaletter för besökare.
Idag omfattar Västra kyrkogården i Oskarshamn 19,2 hektar vilket gör den till en av länets
största begravningsplatser.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Kalmar, Kommun: Oskarshamn</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/rdf/21320000039856</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/xml/21320000039856</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/html/21320000039856</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>