21300000004536http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/21300000004536Bebyggelse - anläggningSundsvall kn, SKÖNS PRÄSTBORD 1:4 SKÖNS KYRKASKÖNS KYRKAHISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Sköns märkliga medeltidskyrka, 1768 troligen förlängd i väster och nytt torn av Daniel Hagman, låg strax söder om den nuvarande med sakristiemuren dikt intill den nya kyrkans sydmur. Den nya kyrkan grundlades 1847 och uppfördes efter ritningar av byggmästaren Jacob Norin med Haverö kyrka som förebild. Ritningen lätt reviderad av Abraham Raphael Ulric Pettersson vid granskningen på ÖIÄ efter församlingens önskemål. Invigningen skedde 29 september 1850 av biskop Israel Bergman. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och sakristia i öster samt torn i väster. I nordöstra vinkeln mellan kor och långhus en tillbyggnad, som tjänade som sakristia mellan åren 1900-1969. Ingång genom torn och mittingång på sydfasaden. Ursprungligen har det funnits även en mittingång på nordsidan. Separat ingång till tillbyggnaden från väster. Materialet är gråsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Vita slätputsade fasader med svartmålad sockel. Takbeläggningen kopparplåt. EXTERIÖR - Ursprungligen i princip uppförd enligt 1847 års ritningar förutom att taken eventuellt valmades och portalerna fick en rikare utformning med Norrala kyrka som förebild. Dessutom tillkom ett basparti kring lanterninen varuti fyra urtavlor till ett urverk placerades. På grund av bristande ekonomi och arbetsbörda avkortades tornet några alnar vid uppförandet. Norra och södra murarna kröntes tidigare av gavelfrontoner över de ursprungliga ingångarna. Den norra portalen är sedan 1900 ersatt med ett fönster. Den södra porten är idag glasad. Västportalen är flankerad av refflade kolonner, som bär upp ett entablement. Däröver ett lunettfönster. Som nämnts ovan har en tillbyggnad tillkommit vid sakristians nordsida. INTERIÖR - Interiören väsentligt förändrad i flera omgångar sedan byggnadstillfället. Nuvarande interiör präglas främst av 1969 års renovering. Väggarna vitputsade, tunnvalvet av trä målat ljusblått. Ursprungligen var korväggen med altarpredikstol prydd av en stor arkitektonisk uppbyggnad, ritad av A R U Pettersson, utförd 1850 av Olof Hofrén och byggmästaren. På sidorna fanns infällda oljemålningar av Gustav Maurits Kjellström, två större rundbågiga med motiven "Moses visar lagtavlorna för folket" (som modell till Moses en bondson från Timrå vid namn Frölander), respektive "Nattvardens instiftande". Därunder fanns två mindre fyrsidiga infällda målningar, "Jesu dop" och "De fyra evangelisterna". Dessa oljemålningar är nu uppsatta på långväggarna. Altarväggsdekoren var inramad av en draperimålning direkt på muren. Den nuvarande altartavlan utgöres av en i furu skuren relief föreställande "Jesu uppenbarade sig för lärjungarna vid Tiberius sjö" utförd av Per Nilsson-Öst 1990. Fristående altarbord av sten och öppet altarskrank. Predikstolen , byggd av fabrikör B Allberg 1930, målad i två grå nyanser. Öppna laserade bänkar från 1969 med rödbruna dynor. Läktarbarriären kan vara samtida med kyrkan. Orgelfasaden från 1850 är ritad av en lokal mästare, ev. av Johan Gustaf Ek, som byggde orgelverket. Ritningen obetydligt förändarad av A R U Pettersson vid ÖIÄ:s granskning. Nuvarande orgelverk byggt 1969. Läktarunderbyggnad med fasad främmande för kyrkorummet. Kororgel. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997FÖRSAMLING 1995 - SKÖN BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 776, år 1900: 11744, år 1995: 18996 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, 1314 uppräknad med Alnö som annex. Från senare medeltid till 1905 pastorat med Alnö och Timrå, mellan 1883 och 1891 även med Skönsmon. Från 1905 till 1947 med Skönsmon, eget pastorat 1948. LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger vid kusten strax norr om Sundsvall mot Alnösundet i öster. Kyrkan ligger för sig intill tätortsbebyggelse på en höjd ovanför odlingsbygden i den skarpt nedskurna Ljustabäckens dalgång i sydväst. Sydost och nordväst om kyrkan finns fornlämningar och intill kyrkan ligger församlingshemmet. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida kyrka med ett långhus, rakslutet kor, sakristia samt torn i väster. En tradition uppger att kyrkan även haft ett torn över koret. På en teckning från 1601 ser man ett vapenhus i sydväst och öster därom en utbyggnad som möjligen är densamma som kallas lilla kyrkan i början av 1800-talet. På en avbildning från 1760 är västtornet nertaget till samma takhöjd som långhuset och vapenhuset uppenbarligen rivet. Daniel Hagman antas ha förlängt kyrkan åt väster samt byggt nytt torn 1768 (SvK 1998, s. 181). På en planritning 1846 finns också en sakristia inritad. 1848 revs denna kyrka. En starkt vittrad sandstensfunt från 1100-1200-talet förmodas vara förebild till träfunten i Alnö. En predikstol från 1660-talet är nu förvarad på länsmuseet i Härnösand. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Ny kyrka uppfördes 1847-50 med Haverö som förebild efter ritningar av Jacob Norin, lätt reviderade av Abraham Raphael Ulric Pettersson. Den ligger precis norr om den äldre kyrkan med sydmuren delvis längs det som var sakristia. Rektangulär gråstenskyrka med smalare och lägre sakristia i öster och västtorn. Vid en renovering 1900 under ledning av Gustav Hermansson byggdes den ursprungliga sakristian i öster om till kor och en ny sakristia uppfördes norr om detta, i söder tillkom en värmekammare. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsade fasader och plåttak. Tornet har lanternin. Ingång i väster och söder. Vid renoveringen 1900 blev en nordportal igensatt och ersatt med ett fönster. Vid samma tillfälle 1969 blev utbyggnaden i öster åter sakristia och tillbyggnaden i nordost som tjänat som sakristia ändrades till omklädningsrum, värmekammaren revs. En altarpredikstol från 1850, utförd av Olof Hofrén, ersattes med en altaruppsättning jämte en predikstol på den nordöstra väggen vid en omfattande renovering 1900. Orgelfasaden är från byggnadstiden medan den nuvarande predikstolen ersatte en äldre sådan 1930. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.Ca 7 km norr om Sundsvall ligger Sköns kyrka i ett magnifikt höjdläge. Sköns medeltidskyrka, 1768 troligen förlängd i väster och försedd med nytt torn av Daniel Hagman, låg strax söder om den nuvarande med sakristiemuren dikt intill den nya kyrkans sydmur. Den revs 1848. Sköns nya kyrka uppfördes 1847-50 efter ritningar av byggmästaren Jacob Norin med Haverö och Norrala kyrka som förebild. Ritningen lätt reviderad av Abraham Raphael Ulric Pettersson vid granskningen på ÖIÄ efter församlingens önskemål.Län: Västernorrland, Kommun: Sundsvallhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbra/rdf/21300000004536http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/xml/21300000004536http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/html/21300000004536RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23