21300000004399http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/21300000004399Bebyggelse - anläggningNorrtälje kn, ESTUNA PRÄSTGÅRD 1:3 ESTUNA KYRKAESTUNA KYRKAEstuna kyrka är belägen norr om Norrtälje på en vidsträckt kyrkogård vid landsvägen. Strax öster om bogårdsmuren ligger ett gravfält från yngre järnåldern. Kyrkan räknas till de äldsta och märkligaste i Uppland. Dess komplicerade byggnadshistoria är föremål för olika tolkningar. Murarna är av kluven gråsten. De äldsta partierna härrör från 1200-talet och består av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakavslutat kor. Dess ursprungliga tunnvalv av gråstensflis är bevarat. Möjligen har ett östtorn planerats ovan koret. Under kyrkans golv har påträffats äldre gravar vilket kan tyda på att här har stått en träkyrka. Långhuset täcktes under enperiod av ett treklöverformat trätunnvalv. På dess högmurar och på vinden,, ovanför de senare tegelvalven, finns kalkmålningar av en sällsynt art bevarade, utförda under 1200-talets senare hälft, eventuellt omkring 1270. Högaltaret invigdes 1298, men då stod redan en kyrka sedan en tid på platsen. Från 1200-talets slut härrör även målningarna i korvalvet med vegetativa bladrankor. Före 1350 förlängdes kyrkan mot väster med kvaderritsade murar. I sydmurens äldre partier upptogs en flersprångig sydportal. Sakristian uppfördes i norr. På 1400-talet byggdes vapenhuset i söder med blinderingar i tegelröstet. Kring mitten av samma sekel slogs tegelvalv i långhuset och de dekorerades (1463?) med figurativa kalkmålningar i Strängnässkolans stil. Även sakristian välvdes.På 1700-talet utfördes flera reparationer. Ingången i väster upptogs. Interiören vitmenades. Från denna tid härrör huvudparten av inredningen, bl a de slutna bänkarna från 1732 och orgelläktaren från 1764 i väster. 1844 utfördes en grundförstärkning. Samtidigt förstorades tre fönster i långhuset. En invändig restaurering 1929 under Erik Fant innebar bl a framtagning av medeltida kalkmålningar och marmorering av bänkarna. Idag ger kyrkan ett medeltida intryck både exteriört och interiört. Invändigt präglas dock kyrkan även av den fasta inredningen från 1700-talet. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999 Kyrkans äldsta delar är koret och långhuset ungefär fram till vapenhusets västra vägg, dessa uppfördes under 1200-talets första årtionden. Murarna saknar helt tegel. Långhusets ursprungliga utsträckning västerut visas av ytterportalen som idag leder till vapenhuset och av en rest av långhusets första västmur som syns under läktaren. Koret är lägre och smalare än långhuset och ett av de äldre exemplen på Upplandskyrkor med rakt avslutat kor. Kyrkor med rakt avslutat kor bildar en mellanform mellan de äldre romanska kyrkorna med absid och senare salskyrkor där koret är lika högt och brett som långhuset. Kormurarna är kraftiga även mot långhuset och det finns en öppning i muren på vinden mellan kor och långhus. Korets utformning tyder på att det från början kan ha varit tänkt att byggas som en kastal eller östtornskyrka. Planerna har dock i så fall snart ändrats och bygget har fortsatt med kor och långhus murat i förband, utan torn över koret. Sakristian har sannolikt kommit till snart efter att kor och långhus blev färdiga vilket antyds av att öppningen till koret har samma utseende som en igensatt fönsterglugg i korets vind. Att sakristian är byggd efter koret framgår av att murarna inte är i förband med varandra. Sakristians har ett brant pulpettak. Långhuset byggdes ut åt väster till sin nuvarande utsträckning på 1290-talet, dateringen antyds av att den västra gaveln saknar de målningar som tillkom i den ursprungliga kyrkan på 1270-talet. Efter tillbyggnaden återinvigdes kyrkan 1298 enligt ett dokument som hittats vid en renovering. Vapenhuset mot söder byggdes i slutet av 1400-talet med ett tegelornerat gavelröste typiskt för den tid då tegel blivit allmänt använt i kyrkobyggande och dess dekorativa möjligheter utnyttjades. I och med att vapenhuset byggdes fick kyrkan sin nuvarande utsträckning.Län: Stockholm, Kommun: Norrtäljehttp://kulturarvsdata.se/raa/bbra/rdf/21300000004399http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/xml/21300000004399http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/html/21300000004399RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23