21300000004187http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/21300000004187Bebyggelse - anläggningYdre kn, RYDSNÄS 2:1 VÄSTRA RYDS KYRKAVÄSTRA RYDS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - VÄSTRA RYD BEFOLKNINGSTAL - 1805: 857, 1900: 1425, 1995: 8115 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen 25 km sydost om Tranås i södra Östergötlands skogsbygd i Rydsnäs samhälle. På den stora kyrkogården finns ett gravkapell. I anslutning till kyrkan finns skola och församlingshem. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den rivna medeltidskyrkan var uppförd av sten, men dess byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Vid rivningen bestod den av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti samt en sakristia i norr. Sannolikt återstod då i väster betydande delar av den medeltida kyrkan. Dess ursprungliga korgestaltning är inte känd. Vid en ombyggnad sannolikt på 1600-talet erhöll kyrkan sin kända utformning i öster. Sakristia av okänd ålder. Invändigt täcktes kyrkorummet av ett plant brädtak, som målats 1724. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes ett kort stycke därifrån. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING II: Den nuvarande stenkyrkan ritades av Albert Törnquist och uppfördes 1880-82 av byggmästare Adrian Pettersson från Skövde. Den består av ett stort rektangulärt långhus med rakslutet korparti, som avdelats i tre skepp genom slanka kolonner, utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsad exteriör med rundvälvda muröppningar. Tornet kröns av en lanternin med spira, i övrigt har kyrkan yttre sadeltak. Ingångarna i väster, norr och söder är markerade med framspringande portalomfattningar, därtill med egna gavlar. Interiören har tredingstak i trä; slanka järnkolonner från Ankarsrums bruk bär upp takets sidopartier avdelande interiören i ett brett mittskepp och rudimentära sidoskepp. Altarväggen är markerad med en grund, rundbågig nisch. Även orgelläktaren bärs upp av järnkolonner. Kyrkan restaurerades 1957-58. Nuvarande altartavla kopierades efter den i Vimmerby och är sannolikt ursprunglig eftersom anskaffandet av en sådan föll på byggmästaren. Predikstolen tillkom samtidigt med kyrkan. Orgeln byggdes av firma A. Lundahl i Malmö under byggnadstiden, men visade sig behäftad med fel och har byggts om 1963. Under orgelläktaren finns målningar från 1925 utförda av G Sundvall. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Rester av ett senmedeltida altarskåp har bevarats, bl.a. två figurer. Dopfun-ten i kalksten är gjord 1683 av Johan Andersson Silfverling i Vadstena. I kyrkorummet finns även altaruppsats och predikstol från den gamla kyrkan. Predikstolen tillverkad 1691 av Gustaf Kilman, altaruppsatsen med ramverk från 1662 och kalvarierelief från 1722. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets webbsida. Kyrkogården har vuxit fram sedan medeltiden. En lantmäterikarta från 1699 visar en i det närmaste kvadratisk kyrkogård, något utsträckt i norr/söder. Vid pesten 1710 utvidgades kyrkogården åt söder, med 13 alnar i bredden (ca 7,8 meter), detta utrymme skulle användas för dem som i farsoten kunde avlida, efter då gällande föreskrifter att bereda särskild begravningsplats för pestlik. I samband med den starka dödligheten i rödsot 1773 yrkade prästerskapet om anläggande av en särskild kyrkogård för döda i rödsot, detta förslag avslogs dock av församlingen. 100 m NÖ om kyrkan finns registrerat en pestkyrkogård (RAÄ 26). Kyrkogårdens gamla indelning med ättehagar upphörde 1796. Kyrkogården var omsluten av ett timrat övertäckt plank, som med ständigt beslutade reparationer alltid var i skröpligt tillstånd, även efter det att underhållet delades på hemmanen och några torp. Det utbyttes slutligen mot en stenmur som började sättas 1799, beslut om detta hade redan tagits 1767. På ett fotografi från 1882 av den gamla kyrkan ser man klockstapeln sydväst om kyrkan. En äldre klockstapel skadades av åskan 1686 och återuppfördes året efter av byggmästaren Mattias Schröder från Gripenberg i Säby. Fotografiet visar även en hög gråstensmur som utgör dåvarande kyrkogårdens södra begränsning. En lantmäterikarta från 1875: Karta öfver såväl gamla kyrkoplan som den från Pastorsbostället Rydsnäs afsöndrade jorden till plan för ny kyrka m. m. ger en god bild av förhållandet mellan gamla och nya kyrkan och kyrkogården.Län: Östergötland, Kommun: Ydrehttp://kulturarvsdata.se/raa/bbra/rdf/21300000004187http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/xml/21300000004187http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/html/21300000004187RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23