<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000004150</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/21300000004150</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Ödeshög                        kn, TOLLSTAD 1:11 VÄSTRA TOLLSTAD KYRKOGÅRD</pres:idLabel><pres:itemLabel>VÄSTRA TOLLSTADS KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>FÖRSAMLING 1995 - VÄSTRA TOLLSTAD          
         
BEFOLKNINGSTAL - 1805:	 580, 1900: 774, 1995: 603

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. 

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen på en höjdsträckning i slättlandskapet ca 6 km norr om Ödeshög. Invid kyrkan finns  pastorsexpedition, arrendatorsbostad, församlingshem, skola samt f.d. lärarbostad (nu fritidshem). Den medeltida tingsplatsen låg vid Hästholmen, som tidigare varit egen socken. I Västra Tollstad ligger också ruinerna efter Alvastra medeltida cistercienserkloster samt Sverkerskapellet invid Vätterns strand.

RASERAD KYRKA / RUIN - 

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan är orienterad med altaret i norr och består av ett rektangulärt långhus med invändigt halvrunt altarrum, flankerat av biutrymmen, samt torn mitt på långhusets östra sida. I: Den till största delen rivna kyrkan är känd genom äldre avbildningar, främst Elias Brenners teckning från omkring 1670. Den var uppförd under äldre medeltid och bestod till sin kärna av ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor. Ett torn i väster uppfördes eller tillfogades någon gång under medeltiden (avbildas av Brenner med avtrappat murliv samt en egenartad påbyggnad, troligen av trä). En sakristia fanns i norr och ett vapenhus i söder, troligen av medeltida datum. Kyrkan utdömdes 1783. Riven, förutom tornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan ritades 1839 av Johan Carlberg och uppfördes av Abraham Nyström 1840-43 (invigd 1849), intill föregångarens kvarstående torn. Korpartiet förändrades 1926, då den raka korväggen ersattes av en djup altarnisch omgivet av smårum. 

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad nyklassicistisk exteriör med vitputsade fasader, rusticerade partier kring portalerna, som kröns av lunettfönster och frontoner. Långhuset har sadeltak, tornet spira. Kyrkorummet är tunnvälvt. Korpartiets nuvarande gestaltning härrör från förändringarna 1926. Sakristian flyttades då från tornets bottenvåning till det norra utrymmet bakom altaret. Sedan 1970 är sakristian åter inrymd i tornet. 1840-talets inredning är välbevarad, med den ursprungliga färgsättningen i ljusa grå toner bibehållen. Altartavlan målades 1856 av A.G. Engman, insatt i en ram från 1926. Dörrar, altarring och läktare har för Nyström typisk dekor i terracotta. Predikstolen tillkom vid kyrkans byggnadstid. Orgelfasaden ritades 1846. Utöver restaureringen 1926 (Erik Fant) har större invändiga renoveringar genomförts 1970 (Ture Jangvik) och 1994 (Uno Söderberg). 

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets webbsida.
Lantmäterikartor över Tollstad by från 1639, 1694 och 1819 visar en kyrkogård med
samma utsträckning som markerade fastighetsgränser för den äldre kyrkogården på
ekonomiska kartan ovan  oregelbunden och flersidig. 1639 finns en ingång i väster, en
i öster och en i norr. Ingångarna är ritade så att de troligen illustrerar stigluckor. På
kartan från 1694 är västra ingången och östra ingången mot prästgården troligen
desamma, men nu är det en ingång i söder istället för i norr. 1819 markeras inga
ingångar, däremot finns det en symbol för byggnad i väster. Det kan vara en stiglucka
som markeras på detta sätt, eller en regelrätt byggnad så som sockenmagasin.
Ett förslag till ny kyrkogård upprättades 1946 av trädgårdskonsulent Eric Lind. Den nya
kyrkogården skulle ligga ca 250 m väster om kyrkan. Att man inte skulle anlägga den i
anslutning till kyrkan berodde på befintlig bebyggelse och att marken skulle behöva
fyllas upp. Fem år senare, 1951 upprättade Eric Lind istället ett förslag till utvidgning
av den befintliga kyrkogården och det är det förslaget som senare blir utfört. Den gamla
kyrkogården och nyanläggningen skulle skiljas åt genom den gamla kyrkogårdsmuren
som skulle vara synlig ca 0,25 m över föreslagen marknivå. Marknivån skulle behöva
höjas avsevärt och som stöd till utfyllnaden föreslogs en stödjemur av
Borghamnskalksten. Befintliga parkträd i norr skulle bibehållas och nya lindar
planteras. Av föreslagna åtgärder finns idag även kvar tujahäcken i söder och häckarna
av avenbok.
Ett flygfoto från 1959 visar den nya delen och man kan redan här se rygghäckarna som
till största delen har samma placering som idag. Fotografier från 1960-talet visar en
trädkrans runt den gamla kyrkogården i väster, söder och öster.

Efter ansökan 1993 anlades minneslund och två urnlundar. Dessutom utvidgades
kyrkogården med ett gravkvarter i nordöst. Detta innebar att prästgården alldeles intill
kyrkan revs. Här är nu öppna gräsytor.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Östergötland, Kommun: Ödeshög</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/rdf/21300000004150</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/xml/21300000004150</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/html/21300000004150</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>