21300000003130http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/21300000003130Bebyggelse - anläggningSkellefteå kn, LÖVÅNGERS PRÄSTBORD 9:75 LÖVÅNGERS KYRKALÖVÅNGERS KYRKA (SANKTA ANNA KYRKA)HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Lövångers kyrka, Sankta Anna kyrka, är belägen i gammal kulturbygd och nära en havsvik. Intill kyrkan ligger en stor, välbevarad kyrkstad med anor från 1600-och 1700-talen. Sannolikt har en tidigare kyrka stått på ungefär samma plats som den nuvarande, senmedeltida salkyrkan av gråsten med inslag av tegel. Här slogs två rikt utarbetade stjärnvalv, kanske sekundärt. Redan under medeltiden stod en sakristia i norr och ett vapenhus i söder. 1649 tillbyggdes en travé mot väster. Gamla sakristian av trä revs och en ny uppfördes, eventuellt även det nuvarande vapenhuset. Utmed västgaveln byggdes en läktare. Kring 1700 talets mitt upptogs och förstorades fönsteröppningar och ny inredning anskaffades. 1889 utbyttes spåntaket mot plåttak. 1909 vidtogs omfattande förändringar under Fredrik Falkenberg. Sakristian byggdes ut och ovanpå denna byggdes en läktare. Ny altaranordning ritades av Falkenberg, likaså glasmålningen i koret, utförd av Neuman & Vogel. Bänkinredningen är öppen. Underhållsarbeten och renovering utfördes 1934-37 under ledning av Birger Dahlberg. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994-1999 Namnet Lövånger antyder att platsen namngavs redan under järnåldern; ånger är ett gammalt nordiskt ord för havsvik, och löv- står för lä. Lövånger tros därför betyda Läviken. Lövånger har varit kyrkplats sedan 1300-talet då Lefanger nämns som kapellförsamling inom Skellopt (Skellefteå), tillhörande Ångermanlands prosteri. I en jordebok från år 1413 antecknas Lövånger som en egen församling och socken under Korsholms län. Vid den tiden fanns endast 20 rökar (hushåll) i trakten och Lövånger liksom resten av Sverige var katolskt. År 1593 undertecknar Lövångers kyrkoherde Petrus Aestonius Uppsala Mötes beslut om Svenska kyrkan som Evangelisk Luthersk kyrka. Traditionen säger att den första kyrkan byggdes vid Kyrksjön på ett berg intill Avafjärden (800 m från nuvarande kyrkan). Där skall den ha varit synlig på långt håll och även haft en naturlig hamn. Idag ligger den s.k. Kaplansgården (f.d. komminister-bostället) på platsen. Kyrkan är byggd i gråsten med gavelrösten av tegel omkring sekelskiftet 1500. Varken exakt invigningsår eller byggmästare är kända. Byggnaden gavs ursprungligen ett två traveér långt långhus, ett utskjutande vapenhus av sten i sydväst och en sakristia av trä i nordost. Kyrkan tillbyggdes och utökades med en tredjedel åt väster åren 16491650 och den timrade sakristian ersattes med en ny i sten år 1660. Kyrkans branta sadeltak täckts sedan 1889 av skivtäckt svartmålad plåt, men har ursprungligen haft brädspåntäckning.Län: Västerbotten, Kommun: Skellefteåhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbra/rdf/21300000003130http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/xml/21300000003130http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/html/21300000003130RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23