21300000002175http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/21300000002175Bebyggelse - anläggningMotala kn, KLOCKRIKE 10:1 KLOCKRIKE KYRKA (JOSEPHINE KYRKA)KLOCKRIKE KYRKA (JOSEPHINE KYRKA)FÖRSAMLING 1995 - KLOCKRIKE BEFOLKNINGSTAL - 1805: 892, 1900: 1156, 1995: 626 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i ett vägskäl 15 km öster om Motala på en höjd i ett omväxlande och kuperat landskap. Den är belägen ett stycke norr om Klockrike samhälle där en äldre kyrkogård finns samt en ruinkulle efter den medeltida kyrkan. Kyrkan omges av prästgård, nu församlingshem (?), samt en i bruk varande skola jämte en del villafastigheter. På kyrkogården finns ett gravkapell. RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (KLOCKRIKE KYRKORUIN). Av den år 1825 raserade medeltidskyrkan återstår en oundersökt ruin. Dess byggnadshistoria är inte närmare känd. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga stenkyrkan, även kallad JOSEPHINE KYRKA, grundlades 1821 och uppfördes 1825-26 av bygg-mästare Johan Holmberg efter arkitekt Samuel Enanders ritningar. Dess rektangulära långhus har i öster avdelats i ett segmentformat korutsprång, flankerat av två rum, däribland sakristia. Mot långhusets västgavel reser sig ett torn. Kyrkan är länets största utanför städerna. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den nyklassicistiskt präglade kyrkan har vitputsade fasader. Långhuset och koret täcks av sadeltak täckta av kopparplåt och tornet kröns av en huv med lanternin. Innertaken utgörs av trätunnvalv. Den ursprungliga altar-tavlan, en muralmålning utförd 1826 av en fabrikör Vulcan från Vadstena på den konkava altarväggen, döljs idag av en senare altartavla på duk utförd av Fredric Westin 1857, som inramas av en kraftig ädikula. Predikstol från kyrkans byggnadstid. Över kordörrarna nischer, ursprungligen öppningar till herrskapsrum över sakristian. Orgeln är gjord av Per Z. Strand 1842. Kyrkan har genomgått få större renoveringar, främst på 1880-talet och 1939-40 (K Martin Westerberg), och är välbevarad exteriört och interiört. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Den medeltida dopfunten skänktes till kyrkan 1965 och kommer från någon av kyrkorna i Väderstads pastorat (uppgift av Sune Ljungstedt). Bland de medeltida inventarierna märks två madonnor, vara en av romansk och en av gotisk stilkaraktär, samt rester av ett gotiskt triumfkrucifix. Från den gamla kyrkan återstår också ett medeltida altarskåp. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.FÖRSAMLING 1995 - KLOCKRIKE BEFOLKNINGSTAL - 1805: 892, 1900: 1156, 1995: 626 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i ett vägskäl 15 km öster om Motala på en höjd i ett omväxlande och kuperat landskap. Den är belägen ett stycke norr om Klockrike samhälle där en äldre kyrkogård finns samt en ruinkulle efter den medeltida kyrkan. Kyrkan omges av prästgård, nu församlingshem (?), samt en i bruk varande skola jämte en del villafastigheter. På kyrkogården finns ett gravkapell. RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (KLOCKRIKE KYRKORUIN). Av den år 1825 raserade medeltidskyrkan återstår en oundersökt ruin. Dess byggnadshistoria är inte närmare känd. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga stenkyrkan, även kallad JOSEPHINE KYRKA, grundlades 1821 och uppfördes 1825-26 av bygg-mästare Johan Holmberg efter arkitekt Samuel Enanders ritningar. Dess rektangulära långhus har i öster avdelats i ett segmentformat korutsprång, flankerat av två rum, däribland sakristia. Mot långhusets västgavel reser sig ett torn. Kyrkan är länets största utanför städerna. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den nyklassicistiskt präglade kyrkan har vitputsade fasader. Långhuset och koret täcks av sadeltak täckta av kopparplåt och tornet kröns av en huv med lanternin. Innertaken utgörs av trätunnvalv. Den ursprungliga altar-tavlan, en muralmålning utförd 1826 av en fabrikör Vulcan från Vadstena på den konkava altarväggen, döljs idag av en senare altartavla på duk utförd av Fredric Westin 1857, som inramas av en kraftig ädikula. Predikstol från kyrkans byggnadstid. Över kordörrarna nischer, ursprungligen öppningar till herrskapsrum över sakristian. Orgeln är gjord av Per Z. Strand 1842. Kyrkan har genomgått få större renoveringar, främst på 1880-talet och 1939-40 (K Martin Westerberg), och är välbevarad exteriört och interiört. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Den medeltida dopfunten skänktes till kyrkan 1965 och kommer från någon av kyrkorna i Väderstads pastorat (uppgift av Sune Ljungstedt). Bland de medeltida inventarierna märks två madonnor, vara en av romansk och en av gotisk stilkaraktär, samt rester av ett gotiskt triumfkrucifix. Från den gamla kyrkan återstår också ett medeltida altarskåp. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets webbsida. 1932 ansökte Klockrike församling om tillstånd hos byggnadsstyrelsen att flytta en del av stenmuren som omgärdar kyrkogården, då denna skulle utvidgas. Arbetet med den nya kyrkogårdens utökning påbörjades hösten 1931 och pågick under vintern och våren 1932. I september 1933 invigdes den nya delen som är belägen norr om kyrkogården. Området omfattar ca 60 hektar som är avsöndrat från hemmanet Gislorp. Gravkapellet byggdes 1939 och enligt en tidningsartikel från 1965 renoverades byggnaden detta år. På alla helgons dag 1959 avtäcks en minnessten på gamla kyrkogården. Inskriptionen på minnesstenen är: På denna plats stod Klockrike kyrka från tidig medeltid till år 1825. Inom dess murar vilar bygdens barn till uppståndelsens dag. 1965 diskuteras förslag till byggande av parkeringsplats. I en artikel från 1968 står att kyrkogårdens norra del och den s k nya delen efter omfattande arbeten är iordningställd, och att också den södra delen av kyrkogården ska omläggas. Det omläggningsförslag som presenterades av Harry Jemander trädgårdsarkitektbyrå innebar bl a att vartannat träd i ytterraden kring kyrkogårdens södra del tas bort, i övrigt tas de träd bort som står längre in på området. En buskplantering utmed kyrkan ska göras, precis som den på den norra delen. Bredvid området som går längs gången planerades en gräskant. Alla häckar tas bort, även de stora. Förslaget innebar också att rader av buskar planteras vid huvudändan av gravplatserna och att glesa gångplattor läggs mellan gravarna. Gravstenssocklar ska sänkas ner i marken och gravstenar riktas upp. Den västra delen av södra kyrkogården lämnas delvis oförändrad. Där ska det vara oregelbundhet i fråga om gravstenarna, i syfte att bevara denna äldsta del. Ansökan om att anlägga en minneslund på Klockrike kyrkogård beviljades 1993 av länsstyrelsen. Länsstyrelsen föreslog att den skulle lokaliseras till kyrkogårdens nordöstligaste del. Under 1994 byggs minneslunden. 1995 beviljade länsstyrelsen ansökan om att förlänga en gångväg på kyrkogården och att göra ett genombrott i kyrkogårdsmuren. Syftet bakom åtgärderna var att den befintliga parkeringsplatsen söder om kyrkogården skulle komma till användning.Län: Östergötland, Kommun: Motalahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbra/rdf/21300000002175http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/xml/21300000002175http://kulturarvsdata.se/raa/bbra/html/21300000002175RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23