Falun kn, VÄSTANBERG 23:2 BJURSÅS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Anläggningspresentation | |
|---|---|
| BJURSÅS KYRKA (akt.) | |
| Dalarna | |
| Falun | |
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats |
|
|
VÄSTANBERG 23:2 |
|
| Historik |
|---|
|
Den första kyrkan i Bjursås var av trä, möjligen medeltida. Den ersattes 1599 av en större timrad byggnad, kallad Mellankyrkan. Trots utvidgning på 1730-talet blev den under seklets senare del för trång för den växande befolkningen. Tanken att bygga en större kyrka i sten väcktes 1783 och tre år senare lades en byggnadsfond upp. |
| År 1792 - 1803 Nybyggnad | |
|---|---|
| Kyrkan uppfördes på platsen för den tidigare kyrkans klockstapel. Långhuset byggdes långt och brett, med torn mitt på norra långsidan. Murarna uppfördes av gråsten, samt tegel i muröppningar (lokalt tillverkat tegel). Fasaderna artikulerades med gesimser, frontoner och listverk, slätputsades och vitkalkades. Yttertaket täcktes med spån. Bakom koret inreddes en sakristia, ett stort rum i hela kyrkans bredd. Sakristian byggdes så stor för att kunna användas vid husförhör och skriftermål (sakristian användes snart även som ”vinterkyrka”) Vid kyrkoherde Eric Berglöfs installation den 2 juli 1799 hade långhuset kommit under tak men kyrkorummet var ännu inte välvt. Tornet var under uppbyggnad. Senare samma sommar kunde klockorna flyttas från klockstapeln upp till det nybyggda tornets klockvåning. Sedan kyrkoherde Berglöf avlidit hölls visitation på nytt den 16 augusti 1801. Då var kyrkorummets tunnvalv slaget och gipsat. Sakristians dörrar saknade ännu beslag ”i brist på penningar” I ett memorial skrivet den 19 juli 1803 redovisade den nytillträdde prosten Anders Hammarström att golv lagts in både i kyrkorum och i sakristia. Bänkinredning var byggd, men bänkdörrar och läktare återstod ”dem församlingen i år ej äger förmåga att förfärdiga”. Den gamla kyrkans altare och altarring, båda i trä, hade återanvänts, liksom altartavlan av Bernt Svedin. På yttertaket hade rännor och tillhörande ledare av järnbleck blivit uppsatta ”för att hindra att ej regn må falla murarna för nära och undanhålla fuktigheten” | |
|
Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt) |
|