<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21420000011342</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21420000011342</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - byggnad</pres:type><pres:idLabel>STOCKHOLM UTTERN 1 - husnr 1</pres:idLabel><pres:itemLabel>Konstakademien</pres:itemLabel><pres:description>I början av 1670-talet förvärvade överståthållare Axel Sparre marken och lät uppföra ett stadspalats på tomten ritat av Nikodemus Tessin d ä. Det stod färdigt år 1672 och var placerat parallellt med Jakobsgatan. Palatset brann redan 1693. Översta våningen drabbades svårt, men byggnaden var i övrigt användbar och beboddes under lång tid av Elisabeth Oxenstierna och hennes släktkrets. []
Palatset inköptes 1754 av styckgjutaren Gerhard Meyer, överdirektör vid de kungliga styckegjuterierna (kanongjuterierna) i landet. Efter flera år i tillfälliga lokaler bl a på Stockholms slott donerade Gerhard Meyer år 1775 sitt palats till den då relativt nybildade Kungliga Målare- och Bildhuggarakademien. [] Efter branden 1751 påbörjade Meyer 1754 en omfattande upprustning. Taket på huvudbyggnaden ändrades till brutet och två flyglar anlades vinkelrätt mot denna mot söder. []
Flyglarna revs under 1840-talet efter att arkitekten Fredrik Blom vunnit en arkitekttävling för uppförande av en ny byggnad åt Akademien efter åratal av diskussioner kring lokalfrågan. [] Bygget var klart 1847. []
År 1890 biföll riksdagen en ansökan om medel till en ny modernare byggnad. En arkitekttävling utlystes samma år och vanns av den 27-årige Erik Lallerstedt. Förslaget kom att omarbetas men fastställdes 1892. [] I princip kom en helt ny byggnad att uppföras med undantag för de murverk i källaren, bottenvåningen och på våning 1 belägna i kvarterets norra delar som sparades från palatsperioderna. Vissa murpartier från Bloms tid sparades på våning 2 i byggnadens fasader mot norr.
Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Stockholm, 20160601.
Byggnadsdelen mot Jakobsgatan. 

För eventuell historik se under Dokument. 

Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. 

I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM UTTERN 1 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument)</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Stockholm, Kommun: Stockholm, Landskap: Uppland, Socken: Stockholm                                         , Stift: Stockholms stift, Församling: Stockholms domkyrkoförsamling</pres:placeLabel><pres:timeLabel>Nybyggnadsår: 1671 - 1672</pres:timeLabel></pres:context><georss:where xmlns:georss="http://www.georss.org/georss"><gml:Point xmlns:gml="http://www.opengis.net/gml" srsName="EPSG:4326"><gml:coordinates cs="," decimal="." ts=" ">18.064337395217926,59.32871626650593</gml:coordinates></gml:Point></georss:where><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21420000011342</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21420000011342</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21420000011342</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-17</pres:buildDate></pres:item>