21400000549751http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549751Bebyggelse - byggnadVÄNERSBORG LASARETTET 4 - husnr 8001TRONS KAPELLKapellkrematoriet uppfördes 1929-31 gemensamt av Älvsborgs läns landsting och Svenska Eldbegängelseföreningen i Vänersborg. Som ett led i lasarettets utvidgning hade landstinget beslutat att uppföra en byggnad med likbod och obduktionssal. Den cirka ett gamla år lokala eldbegängelseföreningen föreslog 1929 att ett krematorium skulle ingå i byggnaden och ritningar hade gjorts av arkitekt A.E. Kumlien, Stockholm. Han hade varit medhjälpare till arkitekt E. Stenhammar när sjukhuset byggdes till 1922 (Stenhammar avled 1927). Eldbegängelseföreningen verkade för att ersätta jordbegravningen med kremation (likbränning) och förebar såväl ekonomiska som sanitära argument. De hade vid den här tiden fått ökat gehör och föreningen i Vänersborg hade 1929 cirka 200 medlemmar. Landstinget fann idén mycket god och samarbetet fastslogs i augusti nämnda år. Villkor var att kapellkrematoriet skulle uppföras på landstingets fastighet och att äganderätten helt tillkom landstinget. Kapellet invigdes 18 april 1931. Landstinget bekostade inventarier och krucifix, medan eldbegängelseföreningen gav medel till altartavla och takmålning. Det är troligen den stjärndekor i kortaket som framgår av ett fotografi som avses. Gösta Sundvall var den som dekorerat sjukhuset och kunde i så fall möjligen ha kommit ifråga för uppdraget. Fotografiet är troligen taget snart efter kapellets färdigställande och visar att rummet hade mycket ljusa väggar och tak. Dagens cirkel av infälld armatur i taket över kisthissen fanns ej. Orgeln var ännu inte installerad bakom korskranket. Det fanns inte heller tympanon över valvet eller sidodörrar som idag. Både prästutrymme och orgelläktare var dock med i ursprungsritningarna. Fast, öppen bänkinredning i mörk ton, stod längs långsidorna riktade framåt och tre bänkar på var sida om kisthissen, vända mot denna. Bänkarna hade bokbrädor och raka gavlar med en slät fyllning. Inredningens formspråk var mer traditionellt än byggnadens och framträder mörk mot det ljusa rummet. Tre höga, mycket kraftfylla ljusstakar med trattformad, korsprydd ljushållare, klot nedtill och skuren dekor runt den fyrkantiga basen, flankerade kisthissen på var sida. Ingen armatur annat än små ljuslampetter syns på fotografiet och en stjärnbeprydd nummertavla satt norr om koret och en tavla med en ängel på södra sidan. En smal och hög altartavla nådde över korskranket, som var tygklätt bakom altaret, och kröntes av ett kors mitt ovanpå ramen. I prästutrymmet finns idag en skiss till en altartavla i triptyk från 1931 av Holger Hjorth, Stockholm. En kommentar av eldbegängelseföreningen på baksidan omtalar att tavlan var starkt ifrågasatt. En akvarell i en av samlingssalarna från 1932 av Hjorth visar koret med höga, gyllene prydnader på pilastrarna och samma altartavla med tre sektioner, likt ett altarskåp, förgylld och med kors ovanpå. Motivet är den uppståndne, strålande Kristus i mitten med en tillbedjande församling runt honom i dunkel. Tavlan på fotografiet kan sägas vara en komprimerad, mer dramatisk version av samma motiv med en atletiskt byggd Kristus svävande ovanför folksamlingen och med en fladdrande svepning framför benen. Av utförandet att döma är även altartavlan på fotografiet gjord av Hjorth, men huruvida triptyken kom till stånd och i så fall senare placerades i kapellet är ej utrett. Altaret var textilklätt med fransar nedtill och med likadant klädd knäpall framför. Fotografier från 1931 visar att kapellets exteriör då i huvudsak var likadan. En tillbyggnad med samlingslokaler åt norr med vidbyggd klockstapel i nordöst tillkom 1964, då Vänersborgs kommun övertog huvudmannaskapet. Åt söder sammanbyggdes kapellet med landstingets obduktionsavdelning och en ny incinerator och kisthiss tillkom. En hög skorsten är fogad till denna byggnadsvolyms östra sida. Sannolikt var det även 1964 som dörröppningarna till rummen längs kapellets västra gavel tillkom, eftersom dörrarna är av samma typ som i tillbyggnaden. När orgeln installerades är oklart. Nuvarande altare och altarprydnad tillkom av sin utformning att döma också vid denna tid. 1976-77 utfördes en grundlig renovering då nya personalutrymmen, ny expedition, väntrum, bårhus och krematorieutrymmen tillfördes och kapellet målades om. Trots alla förnyelser upplevdes byggnadens struktur av de anställda som gammaldags med smala och många trappor och inte handikappvänlig. Man anmärkte också på att parkeringsplatserna var få, trots att krematoriet betjänade ett stort område där även Dalsland och Bohuslän ingick. Ombyggnader har vidtagits av undervåningen och krematoriet under 1990-talet, sedan obduktionsavdelningen flyttats ur byggnaden. 1996 planerades en ny entré till samlingslokalerna och från dem en trapplift för handikappade med genomgång till kyrksalen, en fällbar stege på klocktornet och skärmtak till expeditionsentrén med mera, som ännu inte genomförts.Län: Västra Götaland, Kommun: Vänersborg, Landskap: Västergötland, Socken: Vänersborg , Stift: Skara stift, Församling: Vänersborg och Väne-Ryrs församlingNybyggnadsår: 1808 - 181112.318277279190944,58.376616025440086http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000549751http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000549751http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000549751RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17