<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21400000443905</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443905</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - byggnad</pres:type><pres:idLabel>FÄRGELANDA RÄNNELANDA KYRKA 1:1 - husnr 1</pres:idLabel><pres:itemLabel>RÄNNELANDA KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>Komplettering vid inventeringen 2004:

Hur den nuvarande kyrkans föregångare såg ut är inte närmare känt. Enligt uppgift fanns en medeltida träkyrka ca 50 eller 80 meter väster om den nuvarande kyrkan, på kyrkogårdens äldsta del. Kyrkan har flera bevarade medeltida inventarier, bl a dopfunten. Den nuvarande kyrkan, uppförd 1773, är ett intressant exempel på mötet mellan två olika utgångspunkter för kyrkobyggande. Det sena 1700-talet brukar beskrivas som en brytningstid mellan ett äldre sätt, att successivt bygga till äldre kyrkor och att uppföra en ny kyrka i sin helhet, med torn och allt. Det äldre sättet var ofta framkallat av knappa resurser och innebar att man efterhand kompletterade ett ursprungligt långhus och kor med sakristia och torn, förbättrade inredningen, skaffade en orgel mm. I slutet av 1700-talet började statlig styrning göra sig mer gällande bl a genom ritningar från överintendentämbetet. Till kyrkan i Rännelanda gjordes de ursprungliga ritningarna av Carl Fredrik Adelcrantz, känd slottsarkitekt, från 1757 överintendent. Ritningarna visar en kyrka i tidens klassiserande stil med västtorn och kornischformad huv, kor med rundade väggar, symmetrisk fönstersättning med portöppningar mitt på södra och norra långsidan. De ursprungliga intentionerna kom dock inte att genomföras utan resultatet blev en för Dalsland ganska typisk stenkyrka, tornlös med tresidigt avslutat kor. Rännelanda skiljde sig dock från liknande kyrkor, med medeltida ursprung, genom långhusets bredd och det relativt rymliga kyrkorummet, som avslöjar dess tillkomsttid. 

Kyrkan har sedan, på traditionellt vis, kompletterats efter hand. Omkring 1850 gjordes en del inredningsarbete som fått anstå. Bl a sattes nytt innertak upp, stengolvet ersattes med ett trägolv, nya bänkar sattes in och altaret och predikstolen reparerades. På 1840-talet hade skiffer ersatt tegeltaket. År 1854 tillkom den altaruppsats som senare kom att flyttas till Lerdal då Rännelanda övertog Högsäters gamla altaruppsats 1909. 1854 års altaruppsats är tillverkad av Andreas Jansson, Rännelanda, enligt uppgift efter förebild av altaruppsatsen i Krokstad, Bohuslän. Bakgrunden skall vara en väckelse och de kyrkvandringar som bl a Rännelandaborna företog till Krokstad för att höra Peter Wieselgren och Leonard Dahl predika. Wieselgren blev sedan känd bl a som agitator för nykterheten. 1895 tillkom läktaren samtidigt med kyrkans första riktiga orgel. 

1943-44 genomgick kyrkan dess hitintills största renovering. Till grund för de omfattande arbetena låg ritningar och program av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Kyrkan "fullbordades" genom att tornet och sakristian uppfördes. Samtidigt revs ett vapenhus, av okänd ålder, på västgaveln och sakristieskranket i koret togs bort. Altararrangemanget flyttades då närmare östväggen. I koret sattes också blyinfattat antikglas in i de båda fönstren. Andra åtgärder i kyrkorummet var ny bänkinredning som till skillnad mot den gamla anordnades med sidogångar. Läktartrappan i kyrkorummet ersattes med en trappa i det nya tornet. Förutom en hel interiör ommålning gjordes konservatorsarbeten bl a av altartavlan som under en period varit övermålad med ljust gråblå färg. Konservator var K Johansson, Skövde. Bland de mer tekniskt inriktade åtgärderna märks elektrifieringen av kyrkan samt ett nytt uppvärmningssystem, för vilket ett pannrum inreddes under sakristian. Exteriört gjordes också en hel ommålning och yttertaket lades om. Kyrkan återinvigdes av biskop Runestam andra söndagen i advent 1944. Åtgärder efter den stora renoveringen har varit relativt få och av mer begränsat slag. 1955 fick kyrkan ett nytt, elektriskt, uppvärmningssystem. 1964 lades skiffertaket om och fasaden målades. Året därefter gjordes en invändig ommålning. Under 1980- och 90-talen har restaurerings- och konservatorsarbeten gjorts av altaruppsatsen och de medeltida inventarierna.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Västra Götaland, Kommun: Färgelanda, Landskap: Dalsland, Socken: Rännelanda                                        , Stift: Karlstads stift, Församling: Färgelanda-Högsäters församling</pres:placeLabel><pres:timeLabel>Nybyggnadsår: 1773 - 1773</pres:timeLabel></pres:context><georss:where xmlns:georss="http://www.georss.org/georss"><gml:Point xmlns:gml="http://www.opengis.net/gml" srsName="EPSG:4326"><gml:coordinates cs="," decimal="." ts=" ">11.994011456659361,58.690212745995346</gml:coordinates></gml:Point></georss:where><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000443905</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000443905</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000443905</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-17</pres:buildDate></pres:item>