21400000441453http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441453Bebyggelse - byggnadRONNEBY KALLINGE KYRKA 2:1 - husnr 2KALLINGE KYRKAI Ronneby församling hade sedan mitten av 1800-talet pågått en diskussion kring behovet av gudstjänstlokaler utanför Ronneby stad. 1894 uppfördes en kombinerad skolbyggnad och kapell i Möljeryd och tre år senare blev Kockums Jernverk tidigare utställningsbyggnad kapell i Kallinge. En växande befolkning, inte minst i Kallinge, medförde trots detta att diskussionen kring fler kyrkbyggnader fortsatte under det tidiga 1900-talet. Slutligen uppfördes parallellt tre distriktskyrkor i Kallinge, Bredåkra och Saxemara, samtliga efter ritningar av arkitekt Herbert Kockum och färdigställda 1939. Den malmöfödde arkitekten hade familjenamnet till trots tidigare mest varit verksam i Stockholm är utöver ett antal bostadsprojekt främst känd för att ha ritat ett 50-tal bensinstationer för Svenska BP. Till de tre kyrkorna i Ronneby församling sägs Kockum ha hämtat inspiration från moderkyrkan Heliga Kors, vilket i både Bredåkra och Saxemara avslöjas redan av dess breda och rektangulära västtorn med sadeltak. I Kallinge kyrka syns inte samma omedelbara koppling till den medeltida stadskyrkan, istället är inslagen av nationalromantik och modernism, som även återfinns i Bredåkra och Saxemara, påtagligare här. Associationer till den romanska kyrkbyggnadstraditionen finns emellertid också, bland annat i de rund- och stickbågiga muröppningarna. Kyrkan uppfördes direkt på berget och därmed delvis i suterräng. Den traditionella västöstliga riktningen för kyrkobyggnader, med koret i öster, frångicks av Kockum och planlösningen utgjordes istället av ett långhus med fullbrett kor i väster, ett lägre och smalare entréparti i öster samt ett sidoställt torn i norr. Kyrkorummet indelades av kolonner och gavs på så vis en treskeppig karaktär, med orgel inrymd i tornets bottenvåning och körläktare ovanpå vapenhuset. I suterrängvåningen åt söder inrättades sakristia och personalutrymmen. Kyrkan har sedan uppförandet genomgått få förändringar. 1950 installerades elektrisk klockringning. En yttre restaurering utfördes 1964, då fasaderna i okänd omfattning putsades med Serponit, taken sågs över, avvattningssystem och avtäckningar i kopparplåt byttes ut mot nya i koppar, fönstren målades med oljefärg och portarna fernissades. Två år senare genomfördes en interiör restaurering efter program av Kommunernas Konsultbyrå i Karlskrona. Störst förändringar skedde i källarplan, där bland annat nya gjutna golv belagda med plastmatta tillkom liksom nytt dörrhål mellan sakristians vindfång och samlingsrummet. Kyrkorummets valv som sedan en tid haft synliga sprickor besiktigades, lagades och målades, liksom övriga ytskikt och fast inredning. Valven isolerades dessutom. På 1970-talet skedde ytterligare förändringar på källarplan då personalutrymmen med wc, dusch, omklädningsrum och förråd tillkom. Väntrummet norr om vapenhuset uppges i kyrkans båda underhållsplaner ha inretts på 1980-talet, med vilket sannolikt avses att det är vid detta tillfälle som det tidigare bårrummet med dörr i norrfasaden avvecklas och dörren ersätts av ett fönster. Som jämförelse sker samma typ av ombyggnad i Saxemara 1974 medan väntrummet i Bredåkra tillkommer 1987, och den nuvarande fönsterbågen med glaskassett och utanpåliggande spröjs skulle mycket väl kunna vara från 1980-talet. 1990 byts kyrkklockornas kläppar och tre år senare utförs ny fasadrestaurering, en tidpunkt som också kan vara aktuell för nyss nämnda fönsterbyte. Det oljeeldade uppvärmningssystemet ersätts år 2000 med fjärrvärme. Under perioden 20052014 har fjärrvärmen fått nytt styrsystem, ny trappa mellan tornets tredje och fjärde våning har tillkommit och den plåtlucka i väster som tidigare ledde till pannrummet har murats igen. 2016 renoverades samlingsrummet i suterrängvåningen och fick nytt möblemang. Samma år installerades brand- och inbrottslarm. Året därpå renoverades orgeln och avrinningsproblem kring ljudöppningarna åtgärdades genom att de automatiserade luckorna försågs smed nya, bredare räls. 2018 fick tornets urtavlor separata motorer. Vid inventeringen i april 2020 hade glas från en urtavla blåst in i tornrummet och gått sönder och strax därefter plockades samtliga urtavlor ned för renovering.Län: Blekinge, Kommun: Ronneby, Landskap: Blekinge, Socken: Ronneby , Stift: Lunds stift, Församling: Ronneby församlingNybyggnadsår: 1937 - 193915.290271414765003,56.242631433460275http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000441453http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000441453http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000441453RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17