<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21400000440214</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440214</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - byggnad</pres:type><pres:idLabel>HÄSSLEHOLM VÄSTRA HÄGLINGE 19:1 - husnr 1</pres:idLabel><pres:itemLabel>HÄGLINGE KYRKA</pres:itemLabel><pres:description>Häglinge medeltida kyrka var en av alla de kyrkor som under 1800-talet dömdes ut
som små och omoderna och ersattes av nyuppförda kyrkor. Den medeltida helgedomen
tycks av en målning av okänd ålder ha följt romanskt kyrkobyggnadsmönster med
långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Samma avbildning
visar även ett vapenhus i söder samt en fristående klockstapel väster om kyrkan.
Arkeologiska undersökningar tyder även på kyrkan hade en tillbyggnad åt norr.

Den nuvarande kyrkan uppfördes 187577 i nyromansk stil med stort långhus, lägre
och smalare kor med femsidig absid i väster samt ett kraftigt och relativt lågt östtorn.
Kyrkan är alltså, tvärtemot traditionellt kyrkobyggande, orienterad med koret i väster,
vilket sannolikt har sin förklaring i att besökarna inte skulle behöva gå runt kyrkan för
att komma till ingången. För ritningarna stod byggmästare Peder Christian Sörensen
(1824 1887) som även ritat en handfull andra kyrkor i Skåne samt flera byggnader i
Botaniska trädgården i Lund. Därtill var han far till den mycket produktive arkitekten
Salomon Sörensen. Ritningarna ska även ha justerats av arkitekt Johan Fredrik Åbom
vid Överintendentsämbetet, som i flera källor anges som kyrkans arkitekt. Det är
däremot rimligt att anta att Åbom ritat den fasta inredningen.

Förändringarna sedan invigningen 1877 är få. 1919 ersätts den tidigare
plåtavtäckningen på långhus, kor och absid av enkupigt tegel. 1924 läggs tegelgolvet
om med befintlig sten och 1928 läggs torntakets plåt om. Interiörens ursprungligen
kvadermålade väggar kalkas sannolikt över vid en interiör renovering 1935. 1946 gjuts
lillklockan från 1740 om och tre år senare förses fönstren med innerbågar. I samband
med utvändiga underhållsarbeten två år senare kläs kyrkporten med kopparplåt. 1954
installeras elektrisk uppvärmning och belysning. Kring samma tid byggs även orgeln
om bakom den bevarade fasaden från 1877 och träskulpturer från en senmedeltida
altaruppsats konserveras av Osvald Owald. 1957 uppges interiören målas med en
bruten vit färg, vilket möjligen avser delar av inredningen, exempelvis altarringen.
Bänkinredningen uppges i kyrkans underhållsplan få nuvarande färgsättning under
1950-talet, vilket även bör gälla den samkomponerade färgsättningen på bland annat
dörrblad och orgelläktare.

1969 konserveras två dörrar från den medeltida kyrkan. Efter ett blixtnedslag 1972
byts klockbockar ut och taket läggs om i oklar omfattning. Vissa förändringar har
genom åren skett med den exteriöra färgsättningen. På ett svartvitt fotografi, sannolikt
från tidigt 1900-tal, framstår långhusets takfris och fönsteromfattning som mörka,
gissningsvis tegelröda, medan tornets och korets takfriser är ljusa. Ett fotografi som
bör vara taget på 1960- eller 1970-tal visar en kyrka som i sin helhet är vit. När
nuvarande gula kulör på friser och omfattningar tillkommer är oklart, möjligen
samband med en exteriör avfärgning 1977. Sanering av strimmig trägnagare genomförs
1979 och 1987 av hussvamp. Vid det senare tillfället byts stora delar av golvbjälklaget
ut och orgelläktaren förses med ny trappa inne i kyrkorummet. Under åren 19982000
sker både in- och utvändiga arbeten som främst är av underhållskaraktär, bland annat
målas väggarna om med latexfärg, ett materialval som ska ha baserats på befintlig
färgtyp. 2002 konserveras återigen den senmedeltida altaruppsatsens skulpturer, denna
gång av konservator Herman Andersson och 2004 rengörs den romanska dopfunten
från cement.

Efter omfattande mögelproblem stängde kyrkan för allmänheten 2012 och
året därpå inleddes saneringsarbeten. Angreppen var, trots tidigare saneringar,
mycket omfattande. Bland annat fanns långt gångna rötskador på de 1987
utbytta golvbjälkarna och på orgelläktarens pelare, medan mögelpåväxt kunde
konstateras på ytterväggar, tak, orgeln samt i textilförvaringen. Åtgärderna i första
etappen, saneringsfasen, omfattade bland annat utrivning av brädgolv, bjälklag
och underliggande organiskt material, bortfräsning av latexfärg på ytterväggarna,
samt rengöring av tak m.m. I samband med arbetena gjordes även enklare
färgundersökningar av de ursprungligen kvadermålade väggarna. Återställandet av
kyrkorummet har sedan dess avstannat och kyrkan är fortfarande stängd.</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Skåne, Kommun: Hässleholm, Landskap: Skåne, Socken: Häglinge                                          , Stift: Lunds stift, Församling: Sösdala församling</pres:placeLabel><pres:timeLabel>Nybyggnadsår: 1877 - 1877</pres:timeLabel></pres:context><georss:where xmlns:georss="http://www.georss.org/georss"><gml:Point xmlns:gml="http://www.opengis.net/gml" srsName="EPSG:4326"><gml:coordinates cs="," decimal="." ts=" ">13.704482266770091,55.990804747430595</gml:coordinates></gml:Point></georss:where><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440214</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440214</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440214</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-17</pres:buildDate></pres:item>