21400000440194http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440194Bebyggelse - byggnadHÄSSLEHOLM HÖRJA 51:1 - husnr 1HÖRJA KYRKAHörja kyrka uppges i de flesta källor ha uppförts i slutet av 1200-talet enligt senromanskt mönster med långhus och rakt avslutat kor. Dendrokronologiska undersökningar daterar takstolarna till omkring 1430 och i Landskapets kyrkor Skåne (RAÄ 2015) framförs teorin att även stenkyrkan skulle ha uppförts vid denna tid, då inga medeltida valvslagningar skett och inte heller andra byggnadsdetaljer talar emot en sådan datering. I en kontext där Skånes otaliga medeltida kyrkor närmast uteslutande uppförts under den intensiva kyrkobyggnadsperioden under 1100- och 1200-talen är detta en påfallande sen datering. Om den stämmer bör det dels tyda på att en träkyrka tidigare funnits på platsen, dels att vapenhuset i söder är samtida med långhus och kor. Nuvarande predikstol med baldakin tillkommer kring år 1600. Den första kända restaureringen, vars omfattning emellertid är okänd, genomförs 1615. Ansvarig för arbetena var troligen byggmästare David Nyborg från Kristianstad. Kyrkorummets golv beläggs 1619 med tegel. 1662 muras delar av västgaveln om av Gabriel Muremäster från hantverksbyn Broslätt vid Hovdala slott. I en beskrivning från 1665 uppges kyrkans murverk vara vitkalkade, takfallen i norr samt en tredjedel i öster, möjligen koret, vara blyavtäckta. Övriga takfall är spåntäckta. Kyrkorummet har plant brädat innertak. 1682 hängs åter predikstolens baldakin upp efter att ha genomgått reparationer av skador som uppstått på 1670-talet. Blytaken gjuts om 1696 och innertakets brädning byts ut 1699 av snickaren Christian Stub. 1705 tillkommer ny sluten bänkinredning och året därpå får även vapenhuset tegelgolv istället för det tidigare stengolvet. 1724 läggs spåntaken om och fyra år senare vitlimmas kyrkan invändigt. Ny altaruppsats tillverkad av Johan Ullberg i Finja införskaffas 1760. 176567 utvidgas kyrkan 15 alnar åt väster genom en utbyggnad murad med ignabergakalksten som försågs med ett valmat tak. Utbyggnadens golv får till följd av fuktproblem läggas om redan 1780 och 1787 förstoras fönstren i koret samt vid predikstolen, vilket bör ha varit på långhusets södra sida. På vinden över långhusets förlängning inrättas 1804 klockvåning med klockstapel tillverkad av timmerman Ored Malmgren och taket förses med ljudluckor i tre väderstreck i form av kraftiga takkupor. I samband med detta rivs den fristående klockstapeln. I slutet av 1810-talet säljs blyplåten och taken avtäcks med kopparplåt som 1869 ersätts av spåntäckning. En prästingång i öster tas upp 1895. Planer på att resa ett västtorn hade funnits ända sedan sent 1700-tal och man kan därför anta att valet att inrätta klockvåning på vinden var en ekonomiskt betingad kompromiss. 120 år senare, 1924, förverkligas emellertid planerna genom ett fullbrett västtorn med trappstegsgavlar och utanpåliggande vapenhus som uppförs på västra delen av 1760-talets förlängning av långhuset. För ritningarna står arkitekt Carl Andrén från Staffanstorp som också ansvarar för de restaureringsarbeten som genomförs i samband med tornbygget. Utvändigt avtäcks samtliga takfall med tegel. I kyrkorummet tillkommer ny bänkinredning, innertaket gestaltas som kassettak och korskranket rivs. Det senare bör medföra att det är vid detta tillfälle som sakristian istället inryms i vapenhuset. Därtill installeras elektricitet och kyrkklockan från 1400-talet kompletteras med ny storklocka. Den äldre altaruppsatsen av Johan Ullberg återinstalleras på 1940-talet och ny orgel tillkommer i slutet av samma decennium. Efter ritningar av länsarkitekt Allan Nilsson, Kristianstad 1962 delas sakristian av med en mellanvägg och det södra utrymmet inreds till bårhus. Vid en restaurering 1977 efter handlingar av G. Bergenudds Arkitektkontor, Hässleholm förses fönstren med innerbågar och bänkrader avlägsnas längst fram och längst bak i kyrkorummet. Två år senare restaureras altaruppsatsen och åskledare installeras. 1983 införskaffas en kororgel från A. Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund som placeras norr om triumfbågen. Vid en invändig restaurering 1990 efter förslag av Forsberg & Wikerstål Arkitektkontor AB rivs mellanväggen mellan sakristia och bårrum och hela det gamla vapenhuset får återigen funktion som sakristia. Vidare återmonteras det centrala partiet av altarringen och istället ordnas grindar i norr och söder. Orgeln på läktaren från 1949 som var i dåligt skick rivs. 2021 genomförs en utvändig restaurering som utöver underhållsarbeten på tak, fasader, fönster och dörrar även omfattar att stuprören i koppar byts till brunlackerad plåt samt att skorstenar och huvar ovan taknock och tornets takfönster tas bort.Län: Skåne, Kommun: Hässleholm, Landskap: Skåne, Socken: Hörja , Stift: Lunds stift, Församling: Tyringe församlingNybyggnadsår: 1100 - 134913.58987913866517,56.20556800533609http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440194http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440194http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440194RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17