21400000440147http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440147Bebyggelse - byggnadKRISTIANSTAD ÖSTRA VRAM 51:1 - husnr 1ÖSTRA VRAMS KYRKAKyrkan kan vara uppförd under 1100-talets slut har i stort sett bevarat sin medeltida form. De äldsta delarna består av ett långhus med lägre och smalare kor och en absid i öster. Till långhuset fanns ursprungligen två ingångar genom en nordoch sydportalerna, ett fönster mot norr och ett eller två mot söder. Koret hade sannolikt också ett eller två fönster och i absiden fanns ett fönster mot öster. Till kyrkans långhus fogades, möjligen redan på 1200 eller 1300-talet, ett torn med samma bredd som långhuset och kvadratisk planform. Ingång till tornet var via tornbågen och till de övre våningarna nådde man genom en murtrappa med ingång från tornets bottenvåning. Ingången från tornbottenvåningen sattes senare igen och ersattes av en ingång från kyrkogården. På 1200-talet målades kyrkan invändigt. I samband med att valven slogs över långhuset och koret kom dessa delvis att döljas. Valven kan dateras grovt till 1400-talet. Under medeltiden byggdes troligtvis också vapenhuset framför sydportalen, vilket fanns kvar fram till 1800-talets slut. Under kyrkans katolska tid tillkom även en kostsam inredning i form av två altarskåp och triumfkrucifix. De två altarskåpen har daterats genom dendrokronologi till 1300-talets början. Efter reformationen kompletterades kyrkorummet med en ny inredning i form av bänkar, daterade till 1604, en altaruppsats från 1630, predikstolen från omkring 1650 och en dopfunt av kalksten tillverkad före 1662. Vid denna tid fanns sex fönster till kyrkan; ett i öster, ett i norr, tre i söder och ett till tornet i väster. Taken var av bly på långhuset, koret och absiden och på tornet och över vapenhuset var taken täckta av tegel. En klocka hängde i tornet. Under 1700-talet var kyrkan putsad utvändigt och målad med blågrå färg kring fönsteröppningar och hörnkedjor. Även invändigt bemålades kyrkan på 1700-talet med gardiner kring fönstren och sannolikt även vid predikstolen, i rött, grått och brunt och med gröna och gula tofsar och snören. Nya takstolar av ek uppfördes till långhustaket 1708 vars blytak även lagades. Invändigt gjordes en ny altarring kring altaret. Under 1757 murades en gammal dörröppning igen, vilket skulle kunna vara antingen den norra portalöppningen eller den invändiga ingången till torntrappan. Torntrappan hade möjligen redan 1740 fått en ingång från kyrkogården. Ett fönster togs upp i absiden mot sydöst. Kring 1805 åtgärdades en spricka i tornet med korsbjälkar som fästes med järnankare i murarna. Ytterligare förstärkning gjordes 1834 då ett järnband slogs runt tornets sydvästra hörn. När domkyrkoarkitekt Carl Georg Brunius besöker kyrkan vid 1800-talets mitt var kyrkans ingång ännu via vapenhuset och sydportalen i långhusets södra sida. Den norra ingången var igensatt. Vapenhuset hade en platt träbotten dvs. ett loft av trä. Teckningar från 1800-talet visar att vapenhuset även var försedd med en renässansgavel med voluter mot söder. Kyrkan hade kvar sitt blytak långt in på 1800-talet men det såldes 1865 för att bekosta ett nytt skolhus. Taket på långhus, kor och absid lades om med asfaltpapp. Tornet liksom vapenhuset var ännu tegeltäckta. År 1871 utfördes en renovering av kyrkan efter handlingar upprättade av arkitekt Helgo Zetterwall. Renoveringen innebar inga större förändringar av kyrkans äldsta delar men det gamla vapenhuset vid sydportalen, som var i ett förfallet skick, revs. Kyrkan fick också större, rundbågiga fönsteröppningar. I absiden förstorades fönstret i öster till en prästingång och absiden inreddes till sakristia som stängdes av från koret med en vägg. Fönstret i sydost sattes igen. För att få mer plats för sakristian togs präst- och klockarebänkarna i koret bort och altaret flyttades västerut. I Zetterwalls förslag ingick också en ny ingång från väster istället för den gamla sydportalen. Detta gjordes först 1883 då sydportalen sattes igen och ersattes av ett fönster i stil med övriga. År 1887 installerades den första kaminen i kyrkan vilken placerades i långhusets nordöstra hörn. I samband med detta revs ett kvarvarande medeltida sidoaltare som fanns på platsen. Under 1898 byttes torntakets munk- och nunnetegel ut till ett tak av galvad plåt. Denna takplåt återanvändes senare till att täcka om absiden och torntaket täckets om med ny galvad plåt. Under 1931 lades absidens tak om med ny galvad plåt. Invändigt målades växtrankor kring triumfbågen och tornbågen omkring 1920. Växtrankan togs bort redan på 1930-talet. År 1937 installerades ett vattenburet värmesystem och ett källarutrymme byggdes om till pannrum med ingång från kyrkogården. Långhustaket och koret täcktes om med tegelpannor 1957. Kyrkan har också genomgått en större renovering 1954 under ledning av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Arkeolog Erik Cinthio ansvarade för undersökningar i golven i samband med renoveringen då altaret flyttades tillbaka in i absiden och blottade medeltida golvnivåer. Den västra ingången till kyrkan breddades också, ytterdörrarna kläddes med koppar och ett fönster över dörren sattes igen. I samband med renoveringen togs de medeltida kalkmålningarna fram av C. O. Svensson. Konservering av kalkmålningarna gjordes 1985 av konservator Våga Lindell- Andersson. Under 2017 kompletterades kyrkans värmesystem med en luftvattenpump som placerades över trapploppet till pannrummet söder om kyrkan.Län: Skåne, Kommun: Kristianstad, Landskap: Skåne, Socken: Östra Vram , Stift: Lunds stift, Församling: Tollarps församlingNybyggnadsår: 1100 - 134914.023096984237226,55.93111615053658http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440147http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440147http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440147RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17