21400000440141http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440141Bebyggelse - byggnadKRISTIANSTAD VÅNGA 93:1 - husnr 1VÅNGA KYRKAPå 1200-talet byggdes en tegelkyrka med långhus och rakslutet kor i Vånga. Tegelkyrkor likt dessa var inspirerade av den europeiska klosterarkitekturen och ytterligare exempel finns bland annat i Kiaby och Emmislöv. Dåvarande domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius drog slutsatsen att det var klostret i Bäckaskog som sett till att kyrkan byggdes. Teorin stöds av att större delen av Vånga socken var en förläning till klostret vid tiden. Grundplanen visar att koret var lika brett som långhuset vilket fick Brunius att även dra paralleller till Ivö kyrka, som också har ett sammanhängande kyrkorum, även om långhus och kor före reformationen skiljdes åt av skrank. Av ett sigill från Vånga socken som bevarats i danska riksarkivet, vet vi att kyrkan helgades till S:t Laurentius. Mot bakgrund av den förhistoriska aktiviteten i trakten, vilken återspeglas i en rik fornlämningsmiljö, så är det möjligt att det funnits en tidigare kyrka här men det finns inga skriftliga eller arkeologiska bevis som stöder den teorin. Den lilla medeltida kyrkan försågs sannolikt redan under medeltiden med ett vapenhus. Kyrkan utvidgades under 1700-talet åt norr, och försågs även med ett torn. Innan dess fanns en fristående klockstapel på kyrkogården. Under 1700-talets sista år byggdes en sakristia ut åt öster. Invändigt försågs kyrkan med läktare. Åtgärderna var ett sätt att skapa mer plats för den växande församlingen. Vid mitten av 1800-talet konstaterades kyrkan återigen vara för liten. Ritningarna till en nära nog total nybyggnad togs fram av byggmästaren Sven Tolander och bearbetades sen av arkitekt Ludvig Hedin vid Kungliga byggnadsstyrelsen. Vånga nya kyrka, med 1300 sittplatser, invigdes den 27 oktober 1867. Av den medeltida kyrkan återstod ett parti i den södra långhusmuren. Nybygget omfattade långhus med tvärskepp och en halvrund sakristia i öster vilka byggdes samman med det befintliga tornet från 1700-talet. Arbetet leddes av byggmästare M. Svensson från Lund, medan församlingsmedlemmarna skaffade byggmaterial och bidrog med 1200 dagsverken. Liksom idag placerades koret i korsmitten, åtskilt från sakristian av ett skrank med målningar av olika bibliska motiv. Skranket var så pass lågt att ljuset kunde strömma in i kyrkorummet via sakristians färgade glasfönster. Väggfältet ovanför sakristian försågs med en väggmålning med motivet då Jesus stiger upp ur graven. Inga större förändringar genomfördes sedan före 1940 då installation av värmesystem och elektricitet föranledde en större invändig renovering. Arbetet skedde under ledning av dåvarande domkyrkoarkitekten Eiler Graebe. I kyrkorummet gjordes hela golvkonstruktionen om och stödmurar av betong gjöts på insidan av murarna. I vapenhuset lades ett tegelgolv. Bänkinredningen förnyades men bänkdörrarna, och sannolikt även gavlarna, återanvändes. På läktaren sattes blyspröjsade fönster in och övriga fönster försågs med öppningsbara innerbågar. Nya dörrar sattes in i väster, i sakristian och i korsarmarnas vindfång. En karaktärsomdanande ändring var att tribunbågen mot sakristian i öster murades igen och den nu slutna, östra korväggen försågs med en muralmålning av Per Siegård. Kyrkans tak, där tornet haft plåttak och övriga byggnadskroppar tak lagda med papp, försågs 1952 med koppartäckning.Län: Skåne, Kommun: Kristianstad, Landskap: Skåne, Socken: Vånga , Stift: Lunds stift, Församling: Oppmanna-Vånga församlingNybyggnadsår: 1100 - 154914.374746997502651,56.181450674998324http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440141http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440141http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440141RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17