21400000440137http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440137Bebyggelse - byggnadKRISTIANSTAD TRÄNE 34:1 - husnr 1TRÄNE KYRKATräne kyrka byggdes under den romanska stilperioden som bland annat utmärks av rundbågsformade fönster och dörröppningar. I Norden infaller den romanska stilperioden från 1000-talet till 1200-talets första hälft. Försök till dendrokronologisk datering har utförts men endast sekundärt stomvirke har kunnat dateras. Den romanska kyrkan bestod av långhus, kor och absid samt ett västparti, möjligen i form av ett torn med samma bredd som långhuset. Västpartiets bottenplan har varit ett mycket smalt utrymme i likhet med exempelvis västtornet i norra Åsums kyrka. Eventuellt har en murtrappa lett upp längs södra sidan då en nedbruten mur av något slag finns bevarad synlig ovan valven. Den romanska kyrkan byggdes av gråsten lagd med relativt breda fogar. Kvaderhuggen sten finns i omfattningar kring fönster och i hörnkedjor. Två bevarade fönsteröppningar finns delvis synliga invändigt från kyrkvinden i norra och södra murarna, belägna mitt emellan och ovanför de senmedeltida valven. Fönsteröppningarna är relativt stora och har rundbågig form i likhet med en igensatt öppning som anas i korets norra mur. Fönsteromfattningarna är enligt murverksundersökningar av sandsten medan huggna kvadrar i de ursprungliga öppningarna mellan vindarna är huvudsakligen av granit med kraftiga stenhällar som överliggare. Under medeltiden byggdes kyrkan till med ett västtorn med kvadratisk grundplan och samma bredd som långhuset. I samband med att det nya tornet byggdes revs delar av det äldre västpartiets gavelmurar och den kvarvarande delen införlivades med långhuset. Byggnadssten från det rivna västpartiet återanvändes sannolikt i det nya tornet. Tornet var valvslaget från början och uppgång till de övre våningarna skedde genom en murtrappa. I trapploppet finns stenar med välvd, konkav form vilket kan ha återanvänts från en äldre spindeltrappa och indikerar att det äldre västpartiet hade ett övre våningsplan. I muromfattningen till ingången mellan det nuvarande västtornet och långhusvinden finns också en huggen sten med nästan triangulär form och en märklig, huggen, triangeldekor. Både framsidan och ena kanten är finhuggen vilket kan tyda på att stenen suttit i en öppning, kanske som en tympanonsten. Ungefär vid samma tid som västtornet byggdes tillkom ett vapenhus vid långhusets södra sida. Samtidigt, eller något senare, slogs valv inne i kyrkan. Valven inne i kyrkan kan grovt dateras till senmedeltiden, 14-1500-talet. Före valvslagningen var långhuset och koret putsat invändigt och kalkvittat upp till murkrönet. Gavlarna har varit oputsade vilket antyder att kyrkan hade ett plant innertak före valvslagningen. I samband med valvslagningen byggdes sannolikt taklaget om och anpassades till de nya valven. Delar av detta taklag finns ännu bevarat. Fönsteröppningarna i långhuset hamnade efter valvslagningen ovan valven och nya fönster torde ha gjorts i detta sammanhang. Under 1600-talet inrättades en gravkammare under koret för herrskapet till Ovesholm. Målningar som påträffats i kyrkan i form av ett horisontellt blått väggband tros vara från 16-1700-talet. År 1785 byggdes en läktare om inne i kyrkan. Två år senare, 1787, målades läktaren. I en beskrivning av kyrkan från 1830 fanns ännu vapenhuset kvar på långhusets södra sida. När det slutligen revs är oklart men det bör ha skett innan 1900. Yttertaken var i början av 1800-talet täckta av plåt av olika material, bly, koppar och järnplåt. Ett enhetligt koppartak lades 1844. År 1901 renoverades kyrkan invändigt. Murar putsades om och avfärgades och fasta inventarier renoverades. Eventuellt tillkom en ny bänkinredning detta år liksom en invändig dekormålning i medeltidsstil på valven i långhuset, koret samt i triumfbågen. Kring denna tid byggdes ett nytt vapenhus väster om tornet. Gravkammaren under koret renoverades 1945 och en dokumentation av kistorna gjordes av landsantikvarien Harald Olsson. Några av kistorna bevarades i gravvalvet och kistor som var i dåligt skick begrovs på kyrkogården. Några år senare, 1947, renoverades kyrkan invändigt då nya golv av brädor lades i bänkkvarteren. Golvet i mittgången var vid denna tid gjuten av betong och i koret låg cementplattor. Nästa renovering utfördes 1976 under ledning av arkitekt Torsten Leon-Nilson, Ignaberga. Renoveringen omfattade både invändiga och utvändiga åtgärder. Utvändigt putsades tornet om och kyrkan målades med silikatfärg. Invändigt lades golven om med tegel i hela kyrkan. Tornets bottenvåning inreddes med utrymmen för sakristia, förvaringsrum, väntrum, toalett samt el- och värmecentral. I långhuset byttes bänkarna ut och dopfunten som stått i koret flyttades till långhuset. Valvens ovansida städades också och isolerades. I både tornet och långhuset dokumenterades rester av ett tegelgolv från 1500-talet med inslag av flata naturstenshällar. På en tegelsten fanns årtalet 1534 inristat och på en annan fanns ett tassavtryck. Den förra murades in i golvet under predikstolen. Tegelgolvet i tornet och långhuset var delvis skadat av senare gravgrävningar. Ovanpå tegelgolvet gjordes fynd av rombiskt formade fönsterglas i mörkgrön kulör, vilka kan ha tillhört 1500-talets fönster. I absiden dokumenterades ett stengolv av stora flata naturstenar ett trappsteg upp från koret. Golvet bedömdes tillhöra kyrkans äldsta byggnadstid och var beläget 40-45 cm under dåvarande golvnivå. I stengolvet återfanns också rester av ett stenaltare. I tornets södra mur frilades delar av tornets murtrappa vilken till en början har haft ingång inifrån bottenvåningen och kanske även från kyrkogården. Senare har den invändiga ingången satts igen och enbart den yttre har använts. Murtrappans nedre trapplopp måste ha satts igen senast i samband med att nuvarande fönsteröppningar tillkom. Under 1988 målades kyrkan om både utvändigt och invändigt och yttertaket restaurerades. En byggnadsarkeologisk dokumentation utfördes i samband med restaureringen. Senaste restaurering invändigt gjordes 2003 efter en brand i kyrkan då inredningen samt väggar och valv rengjordes. En takrenovering utfördes 2007 av Petrus Entreprenad AB. Arbetena omfattade lagning av takstolar, under- tak och partiell byte av plåt. Borrprover från en bjälke över långhuset togs för dendrokronologisk datering. Proverna daterades till slutet av 1400-talet vilket stämmer överens med tiden för valvslagningen inne i kyrkan. Dendroprover togs även från en inmurad bjälke i gaveln mellan kor och absid men dessa gick inte att datera. Däremot daterades bjälkar i kortaklaget till vinterhalvåret 1708-1709.Län: Skåne, Kommun: Kristianstad, Landskap: Skåne, Socken: Träne , Stift: Lunds stift, Församling: Träne-Djurröds församlingNybyggnadsår: 1100 - 134913.991367555758165,55.98885283853373http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440137http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440137http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440137RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17