21400000440133http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440133Bebyggelse - byggnadKRISTIANSTAD SKEPPARSLÖV 70:1 - husnr 1SKEPPARSLÖVS KYRKAKyrkan i Skepparslöv kan bland annat dateras med hjälp av ett brev skrivet av Biskop Absalon år 1170. Av brevet framgår att kyrkan tidigare tillhört premonstratenserklostret i Vä. År 1663 beskrivs kyrkan som murad av gråsten, med tak av bly respektive spån. På 1800-talet beskrivs att kyrkan utöver torn omfattade långhus, kor och absid samt ett vapenhus av tegel i söder. Valvet i tornets bottenvåning liksom ljudöppningar med medeltida tegel i stickbågarna har bedömts vara samtida med tornbygget. Ovanför ljudluckorna, högst upp i tornet finns väl tilltagna gluggar som i senare tid murats igen i liv med yttermuren. Teorier om att gluggarna kan ha tillhört ett skytteloft har dryftats. År 1841 var medeltidskyrkan svårt förfallen och dessutom alltför liten för församlingen. Beslut om en att bygga en ny kyrka hade fattats och ritningarna, framtagna av arkitekten F.W. Scholander, var godkända. Den nya kyrkan behöll västtornet och under 1841 började de nya yttermurarna att byggas utanför medeltidskyrkan. När de nya murarna var resta revs den gamla kyrkan. En del rivningsmaterial ska ha återanvänts i den nya kyrkan men mycket auktionerades bort för att finansiera bygget. Den 27 augusti 1843 invigdes den nya kyrkan, med flera avvikelser i jämförelse med de av Överintendentämbetet godkända ritningarna. Kyrkans takås låg till exempel 2,5 meter högre än ritningarna vilket gav kyrkorummet en större volym, korgolvet gjordes upphöjt över långhusets golv, en läktare byggdes i väster, predikstolen placerades i söder i stället för i norr, torntrappan som var utvändig i den nedre våningen flyttades in i vapenhuset. En kapten vid regementet i Kristianstad, Göran af Klercker, verkade som byggmästare och ska bland annat ha bestämt utförandet av läktarbarriären och pelarna till denna. Kyrkoherden var dock missnöjd med af Klerckers förslag till altare och predikstol och bad därför sin personliga vän, arkitekten Carl Georg Brunius, om hjälp. Brunius ritade altare, altarring och predikstol till kyrkan. Fotografier från sent 1800-tal visar att kyrkorummet var målat i ljusa kulörer, med altarkors, altarring och bänkar i kontrasterande mörk kulör. Uppgifter finns att bänkinredningen år 1865 målades i ekefärg vilket sannolikt var en brun ekådring. 1901 lades kyrkans tak om med plåt. En karaktärsomdanande inre renovering genomfördes året därpå då interiören försågs med tidstypiskt måleri i flera färger. Bland annat målades kortaket i kassettindelning i gult och grått. Listverket på altarväggen fick en målad fris upptill medan den nedre altarväggen målades alternativt tapetserades i purpur med medaljonger. Pelarna på sidan av altaret marmorerades i gult. Golvet i koret lades med röda och vita viktoriaplattor och de väggfasta bänkarna i koret revs. Altarringen och predikstolen laserades för att efterlikna ek, med detaljer i guld och elfenbensfärg. I långhuset kvadermålades väggarna och taket målades ljusgult. Bänksitsarna gjordes bredare och urholkades för ökad bekvämlighet vilket innebar att antalet platser i kyrkan blev färre. Under läktaren byggdes trapporna in med väggar av pärlspont och svängdörrar sattes in. Läktarbarriären försågs med textfält och spegelfyllningarna dekorationsmålades. 1928 genomfördes nästa inre renovering, finansierad av en donation från en församlingsmedlem. Församlingens önskan var ett mindre kyrkorum med färre sittplatser. Under ledning av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin byggdes en förhall under läktaren, sittplatserna reducerades genom att sidogångar lades längs ytterväggarna samt i bakre och främre delen av kyrkorummet. Bänkarna gjordes rymligare och ryggstöden ändrades så att de fick en lutning. Konstnären Karl Dahlkvist målade friser med bibliska motiv ovanför takfrisen längs kyrkorummets långväggar. I valvhjässan liksom på altarväggen målades änglar, ett allseende öga över altaret samt figurer och landskap ovanför tunnvalvets listverk. Snickerierna målades i grått, pärlgrått och lila och balusterräcken sattes upp mellan långhus och kor. 1968 renoverades kyrkan återigen, denna gång under ledning av arkitekten Torsten Leon-Nilson. Sakristian liksom grindstolparna belades med koppar så att samtliga kyrkans tak nu blev enhetliga. Kyrkans fönster byttes ut till nya bågar av ek. I vapenhuset byggdes en ny trappa till tornet. I koret sänktes predikstolen och försågs med ny trappa, ett nytt altare murades och altarkorset hängdes upp i den övre delen av altarnischen, som målats himmelsblå. Dekorationsmåleri från 1928 bättrades.Län: Skåne, Kommun: Kristianstad, Landskap: Skåne, Socken: Skepparslöv , Stift: Lunds stift, Församling: Vä-Skepparslövs församlingNybyggnadsår: 1841 - 184314.068201255196454,56.01463459935001http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440133http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440133http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440133RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17