21400000440124http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440124Bebyggelse - byggnadKRISTIANSTAD KÖPINGE 117:1 - husnr 1KÖPINGE KYRKAKyrkan brukar dateras till 1100-talets slut då den har likheter med grannkyrkan i Norra Åsum uppförd under denna tid. I sitt äldsta skede bestod kyrkan av långhus, ett smalare och lägre kor och en absidrundel. Redan tidigt förlängdes långhuset med ett torn i väster. Andra uppgifter menar att tornet är ursprungligt vilket kan stämma för de nedre våningarna. De övre våningarna torde tillhöra en senare etapp eftersom tornets östra mur rider på långhusets västra gavel. Tornet har tvärrektangulär planform med samma bredd som långhuset. Kyrkans äldsta murar är uppförda av tuktad eller vald marksten som under äldsta tid var oputsade med brett utdragna fogar och kvaderritsning. Fönsteröppningarna var små, högt sittande med rundbågig form. I korets norra sida finns en ursprunglig fönsteröppning bevarad och ytterligare en fönsteröppning syns invändigt från långhusvinden. Absidens fasad är indelad med smala lisener kopplade till en rundbågsfris med droppformade konsolstenar i varannan rundbåge. Listverket kan eventuellt härledas till Hvidesläkten som vid 1100-talets slut hade stor makt i kungariket Danmark och även inom kyrkan. En av de mest namnkunniga, biskop Absalon stod bakom många kyrkobyggen i Skåne såsom exempelvis Norra Åsum kyrka. Ingångar till den äldsta kyrkobyggnaden var sannolikt endast genom nord- och sydportaler vilka dock inte är bevarade. Tornets tidigmedeltida murverk är bevarat upp till klockvåningen som har dubbla ljudöppningar indelade med sandstenskolonner i två rundbågar. Samtliga muröppningar i tornet har varit avtäckta med ekplankor. Urtag i några av plankorna visar att de är återanvända från en äldre byggnad, kanske en äldre träkyrka. Tornets andra våning har varit inrett med galleriöppningar mot långhuset och möjligtvis hade tornets andra våning funktion som emporvåning, en form av privat herrskapsläktare. Öppningarna bestod av två rundbågar möjligen med en altarnisch i mitten. Någon gång under medeltiden, både 1200-tal och 1400-tal har föreslagits som datering, förlängdes kyrkan med en tillbyggnad vid tornets västra sida. Tillbyggnaden hade kvadratisk planform och var invändigt välvd med ett kryssvalv. Tillbyggnaden har fungerat som vapenhus eller kapell. Vid samma tid, eller något tidigare, uppfördes även ett trapphus söder om tornet. Spår av äldre ingångar finns i tornets bottenplan sett invändigt. Ytterligare en äldre öppning som bör ha lett till ett trapplopp finns i långhusets sydvästra hörn i höjd med murkrönet. Öppningarnas funktioner, samband och tillkomsttid är otillräckligt utrett. Under 1400-talets första hälft valvslogs långhuset och koret. Valven i kyrkan dekorerades under 1400-talets tredje fjärdedel med målningar av Vittskövlemästaren. På 1500-talet innehade Ugerups herrgård patronatsrätten över kyrkan och ett gravkor byggdes kring 1560 vid långhusets norra sida. Den förste att gravsättas i gravkoret var befallningsmannen på Helsingborgs slott, Arild Ugerup död 1587. På 1600-talet tillkom en altaruppsats och predikstol av ek tillverkade av Daniel Tommissens i Malmö. 1796 byggdes kyrkan till med en tunnvälvd nykyrka vid långhusets södra sida. Den nya korsarmen tillsammans med gravkoret i norr gav kyrkans plan en latinsk korsform. Under 1843-1867 var Per Johan Böklin kyrkoherde i Köpinge pastorat. Böklin verkade under många år som rektor för läroverket i Kristianstad och startade även tidningen Skånska posten. Han är kanske mest känd för att ha varit Fredrika Bremers förtrogne och litteräre rådgivare. 1859 renoverades kyrkan och en utrensning av äldre föremål från kyrkorummet gjordes, bland annat i form av en pietàgrupp från 1400-talet och ett triumfkrucifix. Under Böklins tid murade även Ugerups gravkammare igen. Enligt beskrivning från tiden var gravkoret utfört i barockstil och bestod av ett tunnvälvt gravvalv med ett högt korsvälvt utrymme ovanför. Öppningen till gravvalvet och en ingång till gravkoret från norr murades igen och en del av kistorna begravdes på kyrkogården. Korsarmen inreddes därefter till en del av kyrkorummet med bänkkvarter. I södra korsarmen gjordes en läktare och ytterdörren försågs utvändigt med en portalomfattning. Möjligen flyttades även ingången till södra korsarmen då en äldre öppning verkar ha funnits mot väster. Kyrkans fönsteröppningar gjordes också om. Yttertaken lades om med kopparplåt och gavelröstet till norra korsarmen gjordes om. 1871 byggdes en orgelläktare i vapenhuset och en ny orgel införskaffades som ersatte en äldre orgel från 1755. 1880 installerades ett kalorifersystem i kyrkan med värmekanaler i golvet. Pannrum byggdes vid korets norra sida. Nästa större renovering gjordes 1899-1900. Fasaderna renoverades och trappgavlarna på vapenhuset och torntrappans byggnad gjordes om med fall vända inåt takfallen. Vattenavledning med stuprör monterades. Ingångarna sågs över och fönstren gjordes om med nya fönsterbågar av järn. Ett fönster i absiden förstorades. Invändigt installerades nya ventilationskaminer och de gamla värmekanalerna i golvet fylldes igen. Golvnivåerna justerades och gångarna samt golvet i absiden och vapenhuset lades med viktoriaplattor i svart och vitt. I koret lades ett golv av svart och vit marmor. Dessutom belades fönsterbänkar med terrazzo, cementmosaik. I vapenhuset revs väggen till långhuset och ersattes med en ny brädvägg med svängdörrar. En spiraltrappa byggdes till orgelläktaren och en inbyggnad för ett arkiv/kassavalv gjordes. Under renoveringen 1899-1900 påträffades kyrkans medeltida kalkmålningar vilka togs fram och renoverades av konstnär Möller. Väggarna i hela kyrkan målades om med kvadermålning med bårder av rankornamnet kring fönstren. Valven i korsarmarna kompletterades med målningar i form av stiliserade blomsterrankor. I koret tillkom nytt altarskrank, altarring och knäfall ritat av arkitekt Gustav Pettersson. Renoveringar utfördes också av bänkinredning, predikstol och altare. En läktare i norra korsarmen togs bort och bänkkvarteret kompletterades. Snickerier och träinredning målades om i tidsenlig mörk ekfärg. I början av 1950-talet var kyrkan i behov av en renovering vilken utfördes 1953- 1954 under ledning av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Utvändigt putsrenoverades och kalkades fasaderna och fönster och dörrar målades om. Absidens lisener av sandsten togs fram liksom kolonnetterna i tornets ljudöppningar. Invändigt kalkades kyrkan om. En sakramentsnisch i norra korväggen frilades. Rengöring och konservering av altaruppsats och predikstol utfördes av konstnär A. Kulle. Ursprungliga ytskikt och färgsättning på kyrkans äldre bänkinredning togs också fram. Senare inredning målades om i en ljusgrå färgton för att harmoniera med den äldre inredningen. Läktare och orgelfasad målades i vitt med gulduppläggningar. De medeltida kalkmålningarna rengjordes från övermålning och konserverades av C. O. Svensson. I långhuset togs de främre bänkraderna bort i långhuset och golvet lagades i med rött tegel. I samband med renoveringen av huvudaltaret återfanns ett inmurat relikskrin vilket undersöktes. I långhusets nordöstra togs ett medeltida sidoaltare fram vilket påmurades och försågs med en ny altarskiva på vilket kyrkans medeltida pietáfigur, som varit deponerad på Lunds historiska museum, återplacerades. Ytterligare renoveringsarbeten utfördes 1976-1977 med Torsten Leon-Nilson arkitekt. Renoveringen omfattade både invändiga och utvändiga åtgärder. I vapenhuset revs den befintliga inredningen i form av arkiv, innervägg mot tornet och bänkgavlar. En ny skiljevägg mot kyrkorummet uppfördes längre österut än den gamla och i vapenhuset uppfördes nya inbyggnader för wc, sakristia och vaktmästarutrymme. I samband med indragning av vatten och avlopp till wc utfördes arkeologiska undersökningar. Under golvet längs norra och västra väggarna i vapenhuset påträffades en stenrad vilken tolkades som resterna av en grundmur eller en äldre mursträcka. Under 1979 rensades valvens ovansidor och en tilläggsisolering utfördes. Putsrester konstaterades på sidomurarna ovan valven i långhus och kor, liksom att tornet hade kvaderrits. I kor och långhus konstaterades rester av två putslager från tiden före valvslagningen. 1983-84 byttes kyrkans fönsterbågar ut till nya med samma utseende som de gamla samt försågs med innerbågar. En stor utvändig renovering utfördes 1987-1988. Fasaderna och pannrummet på korets norra sida revs och ersattes med en plåtinklädd el-central mot murverket. Ett ursprungligt korfönster som tidigare varit dolt av pannrummet frilades i korets norra murverk. Absidens fönsteromfattning återställdes till sin tidigare storlek. I samband med putsarbetena gjordes en byggnadsarkeologisk dokumentation av äldre putslager och murverk. Bland annat konstaterades kvaderritsning på tornets norra fasad samt omkring det romanska korfönstret. En möjlig västingång till södra korsarmen dokumenterades. Gravstenar som stod uppställda vid tornet och vapenhuset flyttades. En gravsten ställdes inne i norra korsarmen. I samband med arbetet upptäcktes spår från gravkorets övre valvdelar vilket dokumenterades. 1991 gjordes bänkkvarteren om något i samband med att en digital orgel installerades. En invändig renovering enligt handlingar av Ponnert Arkitekter AB utfördes mellan 20092011. Renoveringen syftade till att modernisera e-l och värmesystemet, erhålla bra klimat samt skapa utrymme för mindre andakter, sakristia/ förberedelserum samt textilförvaring. Bänkarna i södra korsarmen togs bort och en glasvägg uppfördes mellan långhus och korsarm. Norra halvan inreddes till lill-kyrka med ett nytt altare av diabas, stolar och bord. I södra delen gjordes skärmväggar för två separata utrymmen. Nytt golv lades partiellt i korsarmen. Väggar och valv rengjordes och snickerier målades. Kalkmålningar och inventarier konserverades. Det nya värmesystemet kopplades till en värmepump för jordvärme med elpanna som placerades under läktarutbyggnaden. Nya radiatorer installerades i kyrkorummet. Installationen av ytjordvärmesystemet innebar grävning på kyrkogården med arkeologisk övervakning från Sydsvensk arkeologi AB.Län: Skåne, Kommun: Kristianstad, Landskap: Skåne, Socken: Köpinge , Stift: Lunds stift, Församling: Köpinge församlingNybyggnadsår: 1100 - 134914.158408873002196,55.9384045293836http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440124http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440124http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440124RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17