21400000440113http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440113Bebyggelse - byggnadKRISTIANSTAD FÄRLÖV 48:1 - husnr 1FÄRLÖVS KYRKAKyrkans äldsta delar består av ett långhus med torn i väster samt ett kor i öster med absid. Tornet som har tolkats som ursprungligt är ett så kallat tvillingtorn, ett brett, rektangulärt torn som från tredje våningsplanet delas av i två smala kvadratiska torn. Färlövs kyrka är numera den enda kyrkan i Skåne med bevarat romanskt tvillingtorn. Endast ytterligare två tvillingtorn är kända från medeltida Skånska kyrkor nämligen i Vä kyrka och domkyrkan i Lund. Båda räknas som ursprungliga romanska torn men tornen i Lunds domkyrka revs på 1800-talet och i Vä är endast första och andra våningsplanet bevarat. På Själland finns eller har funnits ett tiotal kända tvillingtorn. Tornet i Färlöv är bredare än långhuset vilket är en planform som är utmärkande för östra Skåne medan rektangulära torn med samma bredd som långhusmuren är mer jämt spridd över Skåne. Enligt en obekräftad uppgift kan det även ha funnits sidotorn på kyrkans romanska absid (Claes Wahlöö). Ytterligare ett av kyrkans karaktäristiska drag är den baldakinportal som finns bevarad i söder. Baldakinportaler har även funnits i Vä och kan möjligen även ha funnits till Simris kyrka och den rivna medeltida kyrkan i Tryde. Kyrkans torn hade ingångar inte bara genom nord- och sydportalerna utan även genom en västportal som ledde in till en förhall i tornets bottenvåning. I tornet stod till fram på 1700-talet kyrkans dopfunt. Någon gång under medeltiden byggdes kyrkan till med ett vapenhus vid långhusets södra sida och invändigt slogs valv i långhuset och koret. Ursprungliga valv fanns sannolikt i absiden och möjligen även i tornet. Långhuset blev vid valvslagningen indelat i två skepp med sex valvkappor uppburna av sidopelare och mittpelare. Vapenhuset byggdes av tegel med rikt blinderade trappstegsgavlar. Under senmedeltiden dekorerades både absidens hjälmvalv och korvalvet med kalkmålningar. Målningarna har likheter med kalkmåleri i Linderöds kyrka attribuerat till Anders Johansson kring 1500. Målningar har också funnits på långhusets väggar, i förhallen och sannolikt även långhusvalven. Under 1600-talet lär kyrkan ha skövlats i samband med att byn brändes, år 1612 av svenskarna och år 1678 av danskarna. Vid svenskarnas härjningar blev kyrkans kalk och patén bortrövade och finns numera i Växjö domkyrka. Under 1758 revs valven och pelarna i långhuset och ersattes med ett platt basiliketak. På korets norra sida byggdes en sakristia med ingång från koret. Några år senare, år 1776, lät kyrkans patronus Sophia Elisabeth Ridderschantz på Araslöv bygga till långhuset med en stor korsarm mot norr. Den nya korsarmen skildes från långhuset genom tre granitpelare. I korsarmen gjordes plats för en läktare för arbetsfolket vid Torsebro krutbruk. Ytterligare en läktare kan ha funnits. Under 1878 omtalas utbyggnad och restaurering av en läktare vid södra tvärskeppet vilket möjligen avser en utbyggnad intill vapenhuset. Någon gång under 1700-talet byggdes tvillingtornen om till ett torn genom att mellanrummet byggdes igen. Från 1800-talets början finns en beskrivning av kyrkan utförd av fornforskaren tillika domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius. Både kyrkans vapenhus och sakristia fanns då ännu kvar. Hela kyrkan var putsad och rödmålad vid denna tid. En teckning från tiden efter tornens ombyggnad, någon gång före 1880-talet visar kyrkan från sydost. På teckningen avbildas kyrkan med ett lågt vapenhus med trappstegsgavel utanför sydportalen och öster om detta syns två stickbågiga fönster till långhuset. Koret har också ett stickbågigt fönster mot söder och absiden ett mindre rakslutet fönster. På teckningen skymtar man sakristian vid korets norra sida, vilket liksom vapenhuset är uppbyggt med trappstegsgavel. Mellan åren 1882-1883 gjordes en omfattande ombyggnad och renovering av kyrkan, ledd av dåvarande domkyrkoarkitekten Helgo Zetterwall. Vapenhuset och sakristian revs. Den medeltida baldakinportalen återställdes och en korsarm byggdes 1882 vid långhusets södra sida. Absiden samt de översta två tredjedelarna av det södra tornet byggdes också om. Samtidigt återställdes tvillingtornen genom att sammanbyggnaden revs liksom deras gemensamma tak. Utifrån äldre fotografier tycks kyrkans tak ha varit plåt eller möjligen papptäckta vid denna tid. Invändigt i kyrkan påträffades kalkmålningar vilka dokumenterades. Kalkmålningarna i korets kryssvalv renoverades medan absidens kalkmålningar förstördes vid ombyggnaden. Mellan långhuset och korsarmarna placerades fyra granitkolonner. I stället för den gamla rivna sakristian inreddes en sakristia bakom ett altarskrank intill altaret, som flyttades fram, och altaruppsats och predikstol renoverades. År 1905 renoverades kyrkan återigen efter handlingar av arkitekten Gustaf Lindgren. Kyrkans medeltida kalkmålningar konserverades och ny målningsdekor utfördes av A. Persson. Äldre inventarier som varit undanstoppade återplacerades i kyrkan såsom kyrkans romanska dopfunt samt epitafier och vapensköldar. Altarväggen från Zettervalls renovering ersattes med ett trä- och mässingsskrank. En ny orgel med orgelfasad tillverkad av snickaren G. Lysell placerades i väster. I mittskeppet gjordes innertaket om och ny bröstningspanel vid ytterväggarna samt golv av viktoriaplattor tillkom i kyrkorummet. Nya innerfönster gjordes och en ny värmeanläggning installerades med pannrum i norra korsarmen varför den norra delen av korsarmen gjordes om med nytt förrum och värmekammare. Ett förrum gjordes också i södra korsarmen. Omkring 1923 lades kyrkans plåttak om med tegel och möjligen tillkom en ny taklist på kyrkan. Nästa invändiga renovering utfördes efter ett program upprättat av arkitekten Eiler Graebe. Renoveringen omfattade bland annat invändig ommålning, förändring av altarringen, korskranket och nytt räcke vid kortrappan. Kalkmålningar inne i kyrkan konserverades av målerikonservator Våga Lindell 1960. 1969 utfördes utvändig målning och vitkalkning under ledning av Torsten Leon-Nilsson som också gjorde en uppmätning av kyrkan. I korets kryssvalv rengjordes och konserverades kalkmålningar, troligen av Våga Lindell som också utförde konserveringsåtgärder på altaruppsatsen, predikstolsdörren och ett epitafium. En ny orgel tillverkad av A Mårtenssons orgelfabrik 1970 placerades på ett podium i tornet. Till kyrkans interiör utförde Leon-Nilson handlingar för en invändig renovering som utfördes 1976-1977 då kyrkan återinvigdes i samband med dess 800-årsjubileum. Renoveringen omfattade utbyte av väggradiatorer till golvkonvektorer, omläggning av golven, ny inredning bland annat nya bänkar, borttagning av korskranket, förändring av kortrappan, förändrad färgsättning i sidoskeppen, konserveringsåtgärder, rengöring samt bättringsmålning av tak och väggdekor, nya trätaklister och armaturer som ersatte Zetterwalls från 1884. I samband med åtgärder i golven genomfördes arkeologiska undersökningar då bland annat medeltida golv- och trappstegsrester undersöktes liksom en senmedeltida gravkammare i långhusets sydöstra hörn. En utvändig renovering utfördes kring 1991 av Folke Carlsson Byggnads AB efter handlingar framtagna av Uulasgruppens arkitektkontor. Renoveringen omfattade putslagning och ommålning, översyn av tegeltaken samt omtäckning av torntaken med fabriksmålad plåt. I samband med de utvändiga arbetena utfördes en murverksundersökning av Eva Arvidsson vid Kristianstads läns museum. Vid undersökningarna dokumenterades bl.a. spår av korutbyggnaden mot norr. Det kunde konstateras att betydligt senare, nedgrävt på samma plats, funnits ett kvadratiskt tegelrum. Enligt lokal tradition ska detta ha varit en vinkista. Vid kyrkans söderentré påträffades två fundament som eventuellt kan ha varit grundläggning till någon form av grindstolpar (eventuellt kan den medeltida kyrkogårdsbegränsningen ha gått så nära långhuset). Det konstaterades att större delen av kyrkan har varit målad i rosa kulör före tillbyggnaden med korsarmarna. Intill sydportalen dokumenterades kalkmålningar som eventuellt kan ha samma ålder som den rosa kulören, samt grå kvaderimitation. I början av 2000-talet utfördes sannolikt konserveringsåtgärder på dekormålningar i en fönsternisch i långhusets nordvästra hörn. Under 2020 tilläggsisolerades även vinden över mittskepp och korsarmar med lösull.Län: Skåne, Kommun: Kristianstad, Landskap: Skåne, Socken: Färlöv , Stift: Lunds stift, Församling: Araslövs församlingNybyggnadsår: 1100 - 134914.083393284344577,56.07414280968352http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440113http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440113http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440113RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17