21400000440111http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440111Bebyggelse - byggnadKRISTIANSTAD DJURRÖD 36:1 - husnr 1DJURRÖDS KYRKAEn gammal sägen berättar att den nuvarande kyrkan föregåtts av en äldre träkyrka som legat på samma plats. Träkyrkan byggdes av en mäktig man som hette Halde Röd. Traditionen säger också att kyrkan uppfördes på platsen för en källa. Inget av detta har dock kunnat bekräftas. Kyrkans äldsta delar uppfördes under den romanska stilperioden, 1100-tal-1200-talets första hälft. Någon närmare datering av kyrkan finns inte men avsaknad av en markerad stensockel på kyrkans fasader samt kyrkans relativt tjocka murar kan tyda på att den tillhör senare delen av perioden, från 1100-talets slut eller 1200-talet. Kyrkan saknar också absid vilket kan vara ett tecken på att den tillhör sen romansk tid. Kyrkans äldsta delar är uppförd av obearbetad fältsten med breda, utstrukna fogar. Ingångar till kyrkan var ursprungligen genom syd- och nordportalerna. I början av 1300-talet var kyrkans långhus och kor sannolikt täckta av ett invändigt brädtak, väggarna var putsade och vitkalkade upp till murkrönet på långsidorna. På norra väggen finns en monumental målning av Sankt Kristoffer bevarad vilken dateras till omkring 1300-1325. Sankt Kristoffer var ett populärt motiv under medeltiden då traditionen sa att den som sett bilden av Sankt Kristoffer skyddades från ond bråd död under hela dagen. Hans porträtt var därför ofta det första som mötte kyrkobesökaren när man trädde in genom sydportalen. Under 1400-talet slogs kryssvalv av tegel i både långhuset och koret. Samtidigt kan en ingång ha tagits upp mellan korvinden och långhusvinden som då blev tillstängd från kyrkorummet. Målningen av Sankt Kristoffer hamnade ovan valven vid valvslagningen och ny målningsdekor utfördes kring 1450-75 vilken brukar attribueras till Vittskövlemästaren. Ett par målningar är ännu synliga i triumfbågens mursidor. Vid något tillfälle före kalkmålningarnas tillkomst har triumfbågen vidgats mot sidorna. Möjligen kan skadorna i triumfbågens sidor hänga samman med nedrivningen av ett förkorskrank eller lektorium som skärmat av koret från långhuset. Från 1665 finns en beskrivning av kyrkan. Vid denna tid fanns ett vapenhus inrett med brädloft och en klockstapel av trä. Kyrktaket var täckt med bly och vapenhuset med steen. Sannolikt avses tegeltak. År 1705 tillkom ny inredning till kyrkan i form av en predikstol och altaruppsats tillverkade av Petter Norrman i Kristianstad. År 1788 utvidgades kyrkan mot väster vilket tyder på att det var ont om plats i gamla kyrkan. En valvöppning togs upp i murens nedre del vilket förenade långhuset med den nya delen. Vid västförlängningen revs sannolikt den gamla västgavelns övre del. Den nya delen fick innertak i form av ett trätunnvalv och året efter kompletterades med en läktare. År 1852 byggdes kyrkan till ytterligare med ett torn. Ritningarna till tornet är daterade 1847 och signerade av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson (1799-1848). I samband med tornets uppförande revs klockstapeln på kyrkogården, som lär ha stått väster om kyrkan, liksom det medeltida vapenhuset på långhusets södra sida. Ekvirket från klockstapeln återanvändes i det nya tornet. Invändigt inrättades en sakristia bakom altaruppsatsen och en prästingång togs upp i östra korväggen. Den gamla sydportalen murades igen och ersattes av ett fönster medan ny huvudingång till kyrkan förlades till tornets västra sida. Ett vapenhus inrättades i västra delen av tornets bottenvåning vilken avskildes från östra delen med en trävägg. Den östra delen av tornbottenvåningen inkorporerades med kyrkorummet genom en hög och vid tornbåge som nådde upp över andra våningsplan. Både tornets bottenvåning och andra våningsplan möblerades med bänkar. 1865 täcktes kyrkans tak om med skiffer. Två år senare fick kyrkan en orgel byggd av Lundahl och Olsen. En stor renovering genomfördes 1934 under ledning av Torsten Leon Nilson. Brädväggen i tornets nedre våning revs och hela tornbottenvåningen togs i anspråk som vapenhus med undantag för en inbyggnad som gjordes i söder för torntrappan och ett förråd. Mellan långhuset och tornet murades en vägg upp. Golvet inne i kyrkan renoverades, bänkarna byggdes om och några bänkrader togs bort. Konservator Osvald Owald tog fram ursprungligt måleri på ett par bänkgavlar samt på predikstolen och altaruppsatsen. Kalkmålningar på kyrkans väggar och valv påträffades också. Ett par motiv lämnades framme medan övriga som var i dåligt skick kalkades över. I samband med golvarbetena påträffades ett gravvalv tillhörande Öllestorps säteri under golvet. Enligt en beskrivning från 1800-talet fanns i gravvalvet vid denna tid tre kistor utan inskription. Dess tillhörde Revisions Secreteraren Törne Brandt samt Lieutnant Brant och en tredje okänd person. Gravvalvet är numera igenfyllt. Endast några år senare, 1939, renoverades kyrkan igen under ledning av Manne Carlman då golvet angripits av hussvamp. Trägolvet byttes ut till ett tegelgolv och skadade delar av bänkar och läktarinredning byttes ut. Väggar, valv och snickerier målades om. Utvändigt renoverades fasader och yttertak och nya fönsterbågar sattes in. En del invändiga arbeten gjordes 1978 då bland annat orgelläktaren restaurerades och bänkarnas färgsättning ändrades. Tornets yttertak som var täckt med tegel lades om med kopparplåt 1985. Fasaderna putslagades och målades om samma år. År 1991 lades skiffertaket på långhuset och koret om med kopparplåt. I samband med detta reparerades också taklaget och dokumenterades av arkitekt Peter Sjömar. 2005 inreddes utrymmet under läktaren med sakristia och barnrum efter ritningar av arkitekt Mats Svensson, Sesam arkitekter AB. Ursprunglig färgsättning i grått på orgelläktarens undersida togs fram. Under 2020-2021 byggdes vapenhuset om med nytt WC-utrymme efter handlingar av Andreas Månsson, Lunds stift.Län: Skåne, Kommun: Kristianstad, Landskap: Skåne, Socken: Djurröd , Stift: Lunds stift, Församling: Träne-Djurröds församlingNybyggnadsår: 1100 - 134913.887141351220013,55.99642203157252http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440111http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440111http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440111RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17