21400000439922http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439922Bebyggelse - byggnadHELSINGBORG KROPP 8:1 - husnr 1Kropps kyrkaKropps kyrka består av långhus, västtorn och två korsarmar som ger kyrkan en nästan likarmad korsform. Koret är rakt avslutat utan absid. Tornet har kvadratisk planform och är smalare än långhuset i bredd. Dess östra sida är byggd ovanpå västra långhusgaveln och tornet avslutas upptill med en lanternin. På tornets norra sida finns ett kvadratiskt trapptorn med spindeltrappa till tornets övre våningar. Kyrkan har en tunn murtjocklek av finhuggen sandsten. Byggnadsmaterialet och kyrkans regelbundna planform kan tyda på att den uppfördes under 1100-talet. En datering till 1100-talets första hälft har föreslagits, vilket skulle göra Kropps kyrka till en av de tidigaste stenkyrkorna i området. Med sitt rakt avslutade kor och en tidig form av dopfunt har kyrkan angetts som en möjlig häradskyrka med särställning som dopkyrka. På en av kvaderstenarna till kyrkan har ett stenhuggarmärke hittats som även påträffats på en kvadersten till Lunds domkyrkas absid. Märket har formen av ett likarmat kors där armarna avslutas av kvadrater eller rektanglar. En hypotes är därför att kyrkans byggmästare har varit knuten till domkyrkans stenhuggarverkstad. Kyrkans status understryks också av förekomsten av romanskt kalkmåleri på kyrkans östra gavel. Kalkmålningarna dateras till 1200-talet. Tornets datering är osäker och både sena och tidiga dateringar har föreslagits. Med tanke på nord- och sydportalernas placering är det möjligt att kyrkan har haft en tidig västförlängning eller kanske ett ursprungligt västtorn vilket inte alls är omöjligt med tanke på indikationerna för kyrkans roll som häradskyrka. Kring 1400-talet tros kyrkan ha fått valv slagna inne i kyrkan. Under 1600-talet tillkom ny inredning i form av dopfunt, altaruppsats och läktarpredikstol. Läktarpredikstolar är relativt ovanliga men fanns även i Maria kyrkan i Helsingborg och troligtvis också i Mörarps kyrka. Kyrkan ansågs redan på 1600-talt vara för trång men det dröjde till 1700-talet innan kyrkan utvidgades med en korsarm på långhusets norra sida. Tornet var vid den här tiden krönt av en hög ekspira, en ovanlig form av torntak. Kanske var tornet inte helt olik en avbildning på en sockenkarta från 1774. År 1823 ska kyrkans torn ha byggts om från grunden då det fick sitt nuvarande utseende. Ombyggnaden var troligtvis inte så omfattande som beskrivningen gör gällande. Ett ribblöst korsvalv, så kallat gratvalv, murades över tornets bottenvåning. Sockenkartan från 1774 visar också ett vapenhus på kyrkans södra sida. Vapenhuset revs 1843 och ny ingång gjordes i tornets västra sida. Samma år gjordes en del inre ändringar. En ny läktare byggdes i korsarmen samt ny altarrundel och predikstol i empirstil tillverkades. Den gamla läktarpredikstolen togs ned och placerades som herrskapsläktare i kyrkans västra del. Herrskapsläktaren flyttas några år senare till Rosendals slott. Kyrkan fick sin nuvarande planform år 1865 då den södra korsarmen byggdes. De medeltida valven ersattes av tredelade trävalv. I vinkeln mellan koret och norra korsarmen byggdes en sakristia av korsvirke och tegel och plåttäckt tak. En hel del ny inredning tillkom under 1870-talet men redan på 1880-talet förekom diskussioner om att återföra kyrkans renässansinredning till kyrkan. 1931 förstördes kyrkans interiör, tak och dess övre murverk av en kraftig brand. Orsaken till branden var en bristfällig rökgång över södra korsarmen. Efter branden 1931 stod kyrkans murar kvar som ett tomt skal över långhus, kor och korsarmar. En del av kyrkans äldre inredning var undanställd och undgick branden. Flera av kyrkans inventarier lyckas också räddas. Bland de inventarier som inte gick att rädda fanns en gravhäll av sandsten daterad till 1400-talet med ett hjulkors i vardera änden samt en minnestavla av sandsten över Hoffgards familjegrav 1660. Efter branden blev målningar av senromansk typ synliga i koret vilka var till stora delar var oskadade av branden. I koret påträffades reliefornerat och grönglaserat golvtegel med motiv av en lilja i rutmönster. Golvteglen kan troligen dateras till 1300-talets andra hälft eller 1400-talets första hälft. En återuppbyggnad av kyrkan skedde under ledning av arkitekten Oscar Persson och kyrkan återinvigdes 1932. Kyrkan återuppfördes med nya murade valv i kyrkorummet och ett pannrum under södra korsarmen. Längst ned i södra korsarmen inreddes ett kolumbarium åt familjen Bennet. Sakristian från 1865 återuppfördes inte. Under 1950 fick kyrkan en ny orgel och orgelläktaren byggdes om efter ritningar av arkitekt Nils G. Blanck. Läktaren försågs med målningar av konstnär Axel Kulle 1952. På 1980-talet byggdes ett utrymme under norra läktaren om till toalettutrymme. Ritningar upprättades av byggmästare Weste Andersson, Hjortshög. En utvändig renovering genomfördes på kyrkan 1997 efter handlingar av Forsberg och Wikerstål arkitektkontor AB. Fläckvisa putslagningar gjordes vid detta tillfälle och murverksdokumentation gjordes på delar av kyrkans fasader. Undersökningar av kyrkans äldre putslager visade att kyrkan sannolikt aldrig haft någon absid. Fasadernas hörnkedjor hade tidigare har varit målade med kimrök i en grå nyans. En röd heltäckande kalkning syntes på koret och södra korsarmen.Län: Skåne, Kommun: Helsingborg, Landskap: Skåne, Socken: Kropp , Stift: Lunds stift, Församling: Kropps församlingNybyggnadsår: 1100 - 134912.797488654288413,56.08599936856688http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000439922http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000439922http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000439922RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17