<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21400000316286</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000316286</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - byggnad</pres:type><pres:idLabel>STOCKHOLM NEMESIS 1 - husnr 1</pres:idLabel><pres:itemLabel>BONDESKA PALATSET</pres:itemLabel><pres:description>Byggnaden uppfördes omkring 1660 efter ritningar av N Tessin d ä och Jan de la Vallée. Palatset eldhärjades 1692. sitt nuvarande utseende fick huset 1730-31, då det byggdes om till rådhus efter en eldsvåda 1754, då takvåningen byggdes om. Flyglarna mot Riddarhustorget tillkom 1754-58, sedan de gamla brunnit ner. Arkitekt var J E Carberg. Bondeska palatset fungerade som Stockholms rådhus till 1916. Det inköptes av staten och byggdes om 1949 för Högsta Domstolen efter ritningar av I Tengbom.



KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-0281TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - "Det palats vi ser idag är identiskt med det som byggdes på 1660-talet med undantag av den översta våningen och flyglarna mot Riddarhustorget som uppfördes först 1758-59" skriver Ellehag som gör en mycket noggrann genomgång av byggnaden i sin skrift "Bondeska palatset, En skrift till minne av Högsta Domstolens 200-årsjubileum 1789-1989" (Ellehag, 1989). 

I stora drag består Bondeska av en närmast kvadratisk huvudkropp med flyglar som skjuter ut åt norr och söder vilket ger palatset en H-formad planform. Huvudbyggnaden är uppförd i fyra våningar inklusive attikan och flyglarna i en till två våningar. Fasaderna är ljusputsade med rusticerad bottenvåning och jonisk pilasterordning. Huvudentrén vetter mot Myntgatan vilken avgränsas från palatsets förgård med hjälp av ett högt smidesstaket. Det flacka valmade sadeltaket är belagt med falsad kopparplåt och flyglarna mot Kanslikajen har tornhuvar som markerar hörnen. 

Bondeska palatset idag är ett ypperligt exempel på 1940-talets tolkning av 1700-talets arkitektoniska intentioner. Samtliga möbler är gjorda av Carl Malmsten som sammanställde en ny kollektion enbart med anledning av Högsta Domstolens flytt till Bondeska palatset. 

Observara att Tings- och rådhusinventeringen 1997-2007 inte hade till syfte att undersöka och dokumentera överrätternas domstolsbyggnader. Att Bondeska likväl inkluderades beror på att byggnaden under en längre tid användes som rådhus.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-01, Ellehag, Claes G Bondeska palatset, En skrift till minne av Högsta Domstolens 200-årsjubileum 1789-1989 utgiven av Stockholms stad 1989</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Stockholm, Kommun: Stockholm, Landskap: Uppland, Socken: Stockholm                                         , Stift: Stockholms stift, Församling: Stockholms domkyrkoförsamling</pres:placeLabel><pres:timeLabel>Nybyggnadsår: 1662 - 1673</pres:timeLabel></pres:context><georss:where xmlns:georss="http://www.georss.org/georss"><gml:Point xmlns:gml="http://www.opengis.net/gml" srsName="EPSG:4326"><gml:coordinates cs="," decimal="." ts=" ">18.06650380651903,59.326253496110276</gml:coordinates></gml:Point></georss:where><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000316286</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000316286</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000316286</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-17</pres:buildDate></pres:item>