21400000137696http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000137696Bebyggelse - byggnadÅTVIDABERG LUNDBY 1:3 - husnr 2GREBO KYRKADen medeltida kyrkplatsen ligger 150 m sydväst om den nuvarande kyrkan. Där återfinns ruinen efter en kyrka av gråsten, som sannolikt uppfördes under 1200-talet med rektangulärt långhus och ett smalare absidkor. Kyrkan revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1772. Grebo kyrka uppfördes 1772-1773 som en enskeppig salkyrka med rakslutet kor, sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan uppfördes i en tidstypisk övergångsstil mellan rokoko och nyklassicism av murmästaren Måns Månsson och byggmästaren Petter Andersson från Linköping. Till murarna lär gråsten från den rivna medeltidskyrkan ha använts. Fasaderna är vitputsade och det valmade taket spåntäckt. Tornet avslutas med en karnissvängd huv med en åttkantig, dekorativt målad lanternin, vilken sannolikt inspirerats av byggmästaren Petter Frimodigs tornspiror från 1700-talets mitt. Kyrkans huvudportal finns på tornets västsida, dessutom finns en korport och en ingång i sakristians västra mur. De ursprungliga fönsterna med blyspröjsar i träbåge finns delvis bevarade. Vid kyrkans östgavel fanns mellan åren 1778 och 1860 två sammanbyggda gravkor av tegel. De byggdes för majoren Johan Gripenwaldt på Dala säteri och kyrkoherden Christer Larsson Lindblom. Interiören är mycket välbevarad med fast inredning från byggnadstiden. Bänkinredningen är sluten med dörrar och framskärmar med bevarad 1600-talsdekor, i form av snidade arkitektoniska ornament i plattskärning. Speglarna är dekorerade med blomstermålningar, huvudsakligen i rött och grönt, som lär vara originalmålningen och framtogs vid en restaurering på 1920-talet. Möjligen kan delar av inredningen vara direkt övertagna från den gamla kyrkan. Korbänkarna har bevarad text på dörrarna; på den norra återfinns texten Wigbyholms bänkar, initialerna RIES samt Bielkevapnet. På de södra korbänkarna står Dala bänkar samt Gripenwaldtska vapnet. Vid dörren till sakristian finns även en bevarad klockarbänk. I sakristians nordöstra hörn finns en öppen spis, som är samtida med själva kyrkobyggnaden. Orgeln byggdes 1785-1786 av orgelbyggaren Pehr Schiörlin och tillhör hans tidigaste produktion. Pehr Schörlin (1736-1815) var vid sekelskiftet 1800 Östergötlands främsta orgelbyggare. Fasaden utformades i enlighet med en hos Överintendentsämbetet utförd ritning av arkitekt Jacob Wulff. Altaruppsatsen är från 1773, med målning utförd av Johan Stålbom (1712-1777), som bodde i socknen och dog på gården Orräng. Han skänkte tavlan till kyrkan mot att han fick fritt stolrum. Till originalinredningen hör även ett par brudbänkar tillverkade år 1774. Predikstolen med målat ryggstycke är tillverkad 1779-1783 av en målare Wickman. Bland övriga inventarier bör nämnas ett medeltida triumfkrucifix, dopskålen av mässing, tillverkad 1686 samt ett par nummertavlor från 1842. I korgolvet finns sex gravhällar, fem flyttades från gamla kyrkan redan i slutet av 1700-talet. Den sjätte, konstnären Johan Stålboms gravsten, flyttades till koret 1925. Den hade tidigare varit placerad på kyrkogården öster om kyrkans kor. Vid restaureringen 1925, som leddes av arkitekten Erik Fant, insattes innanfönster, vindfång i väster, ny ytterdörr i korportalen och en ny värmeanläggning för lågtrycksånga installerades under sakristian. Samtidigt framtogs inredningens ursprungliga färger. Bänkarnas målningar och korbänkarnas text togs fram och själva sittbänkarna moderniserades. Det gamla orgelverket ersattes av ett nytt av Olof Hammarberg, Göteborg. Schörlins orgelverk magasinerades i tornrummet utanför läktaren. Därefter har, med undantag av borttagande av de bakre bänkraderna, inga större förändringar skett i kyrkan. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1200-1299 Nybyggnad – medeltidskyrka av sten med rektangulärt långhus och smalare absidkor. Riven 1772. (BR) 1200-1499 Nybyggnad – sakristia på norra sidan. Riven 1772. (BR) 1200-1499 Ändring – ombyggnad, kyrkan förlängdes åt väster. (BR) 1300-1399 Specifika inventarier – triumfkrucifix. (ÖLM) 1686 Specifika inventarier – dopfunt av mässing. (BR) 1723 Fast inredning – predikstol, ersattes av en ny 1783, skänkt av grevinnan Christina Piper på Sturefors i Vists socken. (SvK, ÅN) 1742 Specifika inventarier – storklockan gjuten av Magnus Hultman, Norrköping. (ÅN) 1772-1773 Nybyggnad – Kyrkan i sin helhet, enskeppig salkyrka med rakslutad korvägg i öster, sakristia på korets nordsida samt torn i väster, uppfördes av byggmästarna Måns Månsson och Petter Andersson, Linköping med användning av stenen från den gamla kyrkan. Den nya kyrkan uppfördes ca 125 m nordöst om gamla kyrkan. (BR) 1773 Fast inredning – altaruppsats med altartavlan ”Jesus på korset”, kopia efter målning av Jacob Jordaens, målad och skänkt av Johan Stålbom. (BR) 1772-1799 Specifika inventarier – fem gravhällar från den gamla kyrkan inlades i koret. (ÅN) 1778 Nybyggnad – två sammanbyggda gravkor av tegel under spåntak vid kyrkans östra gavel för majoren Johan Gripenwaldt och kyrkoherde Christer Larsson Lindblom. Gravkoren revs 1860. (SvK) 1779-1780 Fast inredning – predikstol som nås direkt från sakristian, tillverkad av målare Wickman (Wittman?), uppsatt 1783. (BR) 1785 Fast inredning – Orgelverket byggt av Pehr Schiörlin och fasaden ritad av Jacob Wulff. Orgelverket ombyggdes 1867 och förnyades 1926. (BR) 1798-1800 Ändring – ombyggnad, interiör, nytt kalkstensgolv i kor, gångar och vapenhus ersatte det ursprungliga trägolvet. (SvK) 1801 Ändring – ombyggnad, interiör, vinkällare byggd under sakristian. (SvK) 1841 Vård/underhåll, interiör, ommålning av inredningen. Väggar gula, bänkinredning ekfärgad och övrig inredning i ljusa troligen vita och gråblå toner, predikstol i vitt och guld, troligen även altarring, korbänkar och delvis läktaren, målning utförd av Alexander Nilsson, Vist. (SvK, ÅN) 1860-1869 Rivning – gravkoren på korets östra sida revs. (SvK) 1860 Specifika inventarier – lillklockan gjuten av Joh A Beckman, Stockholm. (ÅN) 1867 Ändring – fast inredning, tillbyggnad av orgeln från 1785 med ett tvåstämmigt pedalverk av A P Kullbom. Orgelverket förnyades 1926. (ÖLM) 1870 Vård/underhåll, interiör, ommålning, altartavlan påbättrad, målare Rydholm, Linköping. (SvK) 1878 Teknisk installation – värmeugn. (SvK) 1900 ca Vård/underhåll, interiör, ommålning, bänkarna målades i vitt. (SvK) 1925 Ändring – ombyggnad, interiör, bänkarna, som sannolikt delvis härstammade från gamla kyrkan byggdes om med bekvämare bänkar och breddade gavlar, nya innanfönster, omläggning av golv, vindfång i väster med nya dörrar, ny yttre dörr till korportalen, ”ursprunglig” färgsättning framtagen samt ny dekormålning på sakristians innertak, omläggning av kalkstensgolven. Arkitekt Erik Fant, Stockholm, konservator Sven Sundbaum, Linköping, målaremästare Mauritz Ekholm, Malmslätt. (SvK) 1925 Teknisk installation – ny värmeanläggning med lågtrycksånga och pannrum under sakristian i stället för vinkällaren. (SvK) 1926 Ändring – fast inredning – orgelverket förnyades av Olof Hammarberg, Göteborg. Schörlins orgelverk magasinerades i tornrummet utanför läktaren. Omförgyllning och ommålning av orgelfasaden. (BR, SvK) 1950 Ändring – teknisk installation, elvärme med elradiatorer och elektriska strålelement under bänkarna samt elektrisk klockringning. (SvK, K) 1953-1954 Arkeologisk utgrävning av medeltidskyrkans grundmurar under ledning av Åke Nisbeth. (ÖLM) 1957 Ändring – ombyggnad, exteriör, omkalkning, målning av snickerier. Eventuellt omlades takets spånklädnad. (SvK) 1970–1979 Ändring – ombyggnad, interiör, isolering av långhusvinden med mineralull. (K) 1977 Ändring – ombyggnad, exteriör, förslag att täcka taket med kopparplåt. Ej utfört. (SvK) 1978 Ändring – fast installation – förslag att återställa det äldre orgelverket. (SvK) 1980 – 1989 Teknisk installation – automatisk klockringning. (K) 1989 Ändring – ombyggnad, exteriör, putsrenovering och omfärgning, omläggning av vissa delar av spåntaket. Ingenjör Ture Jangvik, K-konsult, Linköping. (SvK) 1993 Ändring – ombyggnad, interiör, de två bakre bänkraderna borttogs under läktaren. Ommålning av interiören, väggarna vitkalkades och taket vitmålades, läktarpelarna målades i ”ursprunglig” gråblå ton. Ingenjör Lennart Kjellberg, KB-konsult, Norrköping, målaremästare Rune Andersson och Stellan Bengtsson. (SvK) 1993 Konservering – altartavlan och predikstolen. Östergötlands länsmuseum. (SvK) 1993 Teknisk installation, nytt elsystem och automatisk lucköppning. (SvK, K) 1993 Fast installation – nya skåp för textilförvaring i sakristian. (ÖLM) 2003-2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar BR – Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se K - Kyrkan SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. ÅN – Nisbeth, Åke, Grebo kyrka. Sveriges Kyrkor. Östergötland I:3. 1963 ÖLM – Östergötlands länsmuseums topografiska arkivLän: Östergötland, Kommun: Åtvidaberg, Landskap: Östergötland, Socken: Grebo , Stift: Linköpings stift, Församling: Åtvids församlingNybyggnadsår: 1772 - 177315.864213555735384,58.298360693127485http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000137696http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000137696http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000137696RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17