<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000014884</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000014884</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Bjuv                           kn, VRAMS GUNNARSTORP 2:1 VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT</pres:idLabel><pres:itemLabel>VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT</pres:itemLabel><pres:description>Vrams Gunnarstorps slott är en sluten fyrlängad anläggning i tegel. Norra längan går tillbaka till 1500-talet. Övriga längor är uppförda mellan 1633 och 1645 av den danske riksamiralen Jørgen Wind och hans hustru Ingeborg Ulfstrand. Slottet restaurerades på 1850-talet, då homejernas barockgavlar, fasadernas putsornamentik och tornens lanterniner tillkom. Herrskapets huvudvåning inreddes på 1630-talet i södra längan, där de kraftiga bjälktaken försågs med dekorativa målningar. Dessa är nu dolda under senare tillkomna gipstak utom i de stora gavelsalarna. Ekonomilängorna byggdes på 1850-talet i Bruniusstil. De har kraftiga gråstensmurar med blinderade trappgavelrösten av rött tegel samt tegeltak. Exteriörerna har i stort sett bibehållits i ursprungligt skick. Parkanläggningens dammar och dess buxboms- och avenboksboskéer från 1600-talet respektive 1730-talet är av synnerligen stort kulturhistoriskt, dendrologiskt och trädgårdshistoriskt intresse.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &amp; W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2Vrams Gunnarstorps slott är en sluten fyrlängad anläggning i tegel. Norra längan går tillbaka till 1500-talet. Övriga längor är uppförda mellan 1633 och 1645 av den danske riksamiralen Jørgen Wind och hans hustru Ingeborg Ulfstrand. Slottet restaurerades på 1850-talet, då homejernas barockgavlar, fasadernas putsornamentik och tornens lanterniner tillkom. Herrskapets huvudvåning inreddes på 1630-talet i södra längan, där de kraftiga bjälktaken försågs med dekorativa målningar. Dessa är nu dolda under senare tillkomna gipstak utom i de stora gavelsalarna. Ekonomilängorna byggdes på 1850-talet i Bruniusstil. De har kraftiga gråstensmurar med blinderade trappgavelrösten av rött tegel samt tegeltak. Exteriörerna har i stort sett bibehållits i ursprungligt skick. Parkanläggningens dammar och dess buxboms- och avenboksboskéer från 1600-talet respektive 1730-talet är av synnerligen stort kulturhistoriskt, dendrologiskt och trädgårdshistoriskt intresse.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &amp; W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Skåne, Kommun: Bjuv</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000014884</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000014884</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000014884</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>