<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000013191</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000013191</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Västerås                       kn, VÄSTERÅS 1:183  M.FL. VÄSTERÅS ÅNGKRAFTVERK, MASKINHALL M.M</pres:idLabel><pres:itemLabel>VÄSTERÅS ÅNGKRAFTVERK, MASKINHALL M.M</pres:itemLabel><pres:description>Anläggningen planerades redan från början som ett reservkraftverk till Älvkarleby kraftstation. Kungliga Vattenfallstyrelsen ansökte år 1915 hos Kungl. Maj:t att få uppföra en ångdriven kraftstation i Västerås. År 1915 togs även Älvkarleby vattenkraftstation i bruk. Härifrån matades strömmen via en 70 kV ledning ut till det östra centralblocket, Dannemora, Uppsala, Enköping och Västerås. Vattenföringen i Dalälven var på den tiden mycket varierad och därför behövdes det ett komplement till kraftstationen. Genom att placera ett ångkraftverk i slutet av nätet kunde man vid eventuella fel på kraftnätet mata strömmen från två håll.
Bostadshuset på fastighet Västerås 1:183 byggdes 1918-21 av Kungl. Vattenfallsstyrelsen efter ritningar av Erik Hahr. Det uppfördes som tjänstebostäder för ångkraftverkets anställda och utgjordes i huvudsak av smålägenheter. På 1950-talet genomgick bostadshuset senast en större invändig modernisering.
Arkitektoniskt är Västerås Ångkraftverk intressant. Maskinhallen, pannhuset och ställverket är placerade enligt internationella förebilder, så att det i framtiden skulle vara möjligt att utvidga anläggningen i olika riktningar. De olika utbyggnadsfaserna och den tekniska utvecklingen kan avläsas i arkitekturen genom att byggnadsdelarna präglas av de aktuella tidsperiodernas stilideal.
Genom åren har kraftverket kompletterats med flera tillbyggnader. Den 55 meter höga tornpannebyggnaden för P13 och P14 från 1947-51 markerar ytterligare kraftverkets tekniska framåtskridande.
Uppsättning turbiner är unik. Turbinerna i maskinhallen har ett särskilt värde då de beskriver ångteknikens utveckling under 1900-talets första hälft.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västmanlands län, 1999-12-31, Dnr 221-1240-97</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Västmanland, Kommun: Västerås</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000013191</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000013191</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000013191</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>