21300000012333http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000012333Bebyggelse - anläggningBorgholm kn, BORGHOLM 8:16 BORGHOLMS FYRPLATSBORGHOLMS SLOTTSRUINDen äldsta borgen anlades kring en kastal från 1100-talets slut. Den första säkra underrättelsen är från 1281, då Borgholm var en befäst konungaborg. Antagligen utvidgades slottet i samband med att hertig Valdemar förlade sitt hov dit 1316. 1361 intogs borgen av Valdemar Atterdag, som delvis lät förstöra den. År 1572-89 lät Johan III genomföra en fullständig ombyggnad av borgen under ledning av bröderna Johan Baptista och Dominicus Pahr. Borgen fick då i huvudsak sin nuvarande planlösning med ett omfattande bastionssystem åt landsidan och innanför detta fyra längor med runda hörntorn kring en inre borggård, där det medeltida kärntornet fick kvarstå. År 1652-52 revs detta, och under ledning av Nicodemus Tessin d ä påbörjades en ny ombyggnad, som bl. a. syftade till att ge alla längor samma höjd. Arbetet avbröts år 1709, då östra och södra längorna ännu var ofullbordade. Under 1700-talet fick slottet mer eller mindre förfalla. År 1903 utarrenderades det och klädesfabrik och färgeri drevs i norra längan tills slottet år 1806 ödelades av eld. På 1880-talet påbörjades arbetet att konservera och delvis återuppbygga ruinen. Detta arbete har därefter pågått oavbrutet. Vid utgrävningar under 1900-talet har medeltida rester framkommit. 1929 grävdes det nordvästra tornet fram, 1938-39 främst förgården d v s den trekantiga borggården norr om den stora slottsfyrkanten. Bl a påträffades grunderna till två medeltida ringmurar. Även under 1970-talet har intressanta medeltidsfynd gjorts, men den medeltida borgen är ännu i stor utsträckning outforskad. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XDen äldsta borgen anlades kring en kastal från 1100-talets slut. Den första säkra underrättelsen är från 1281, då Borgholm var en befäst konungaborg. Antagligen utvidgades slottet i samband med att hertig Valdemar förlade sitt hov dit 1316. 1361 intogs borgen av Valdemar Atterdag, som delvis lät förstöra den. År 1572-89 lät Johan III genomföra en fullständig ombyggnad av borgen under ledning av bröderna Johan Baptista och Dominicus Pahr. Borgen fick då i huvudsak sin nuvarande planlösning med ett omfattande bastionssystem åt landsidan och innanför detta fyra längor med runda hörntorn kring en inre borggård, där det medeltida kärntornet fick kvarstå. År 1652-52 revs detta, och under ledning av Nicodemus Tessin d ä påbörjades en ny ombyggnad, som bl. a. syftade till att ge alla längor samma höjd. Arbetet avbröts år 1709, då östra och södra längorna ännu var ofullbordade. Under 1700-talet fick slottet mer eller mindre förfalla. År 1903 utarrenderades det och klädesfabrik och färgeri drevs i norra längan tills slottet år 1806 ödelades av eld. På 1880-talet påbörjades arbetet att konservera och delvis återuppbygga ruinen. Detta arbete har därefter pågått oavbrutet. Vid utgrävningar under 1900-talet har medeltida rester framkommit. 1929 grävdes det nordvästra tornet fram, 1938-39 främst förgården d v s den trekantiga borggården norr om den stora slottsfyrkanten. Bl a påträffades grunderna till två medeltida ringmurar. Även under 1970-talet har intressanta medeltidsfynd gjorts, men den medeltida borgen är ännu i stor utsträckning outforskad. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XDen äldsta borgen anlades kring en kastal från 1100-talets slut. Den första säkra underrättelsen är från 1281, då Borgholm var en befäst konungaborg. Antagligen utvidgades slottet i samband med att hertig Valdemar förlade sitt hov dit 1316. 1361 intogs borgen av Valdemar Atterdag, som delvis lät förstöra den. År 1572-89 lät Johan III genomföra en fullständig ombyggnad av borgen under ledning av bröderna Johan Baptista och Dominicus Pahr. Borgen fick då i huvudsak sin nuvarande planlösning med ett omfattande bastionssystem åt landsidan och innanför detta fyra längor med runda hörntorn kring en inre borggård, där det medeltida kärntornet fick kvarstå. År 1652-52 revs detta, och under ledning av Nicodemus Tessin d ä påbörjades en ny ombyggnad, som bl. a. syftade till att ge alla längor samma höjd. Arbetet avbröts år 1709, då östra och södra längorna ännu var ofullbordade. Under 1700-talet fick slottet mer eller mindre förfalla. År 1903 utarrenderades det och klädesfabrik och färgeri drevs i norra längan tills slottet år 1806 ödelades av eld. På 1880-talet påbörjades arbetet att konservera och delvis återuppbygga ruinen. Detta arbete har därefter pågått oavbrutet. Vid utgrävningar under 1900-talet har medeltida rester framkommit. 1929 grävdes det nordvästra tornet fram, 1938-39 främst förgården d v s den trekantiga borggården norr om den stora slottsfyrkanten. Bl a påträffades grunderna till två medeltida ringmurar. Även under 1970-talet har intressanta medeltidsfynd gjorts, men den medeltida borgen är ännu i stor utsträckning outforskad. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-XLän: Kalmar, Kommun: Borgholmhttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000012333http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000012333http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000012333RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23