21300000011715http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000011715Bebyggelse - anläggningLinköping kn, VISTS PRÄSTGÅRD 3:1 VISTS KYRKAVISTS KYRKAFÖRSAMLING 1995 - VIST BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1742, 1900: 1575, 1995: 2855 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen i ett fornlämningsrikt övergångslandskap 10 km söder om Linköping i samhället Sturefors. Församlingshem, pastorsexpedition och en f.d. skola invid kyrkan. Strax väster om kyrkan ligger gården Husby. Prästgården ligger i själva samhället där också en i bruk varande skola finns. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och ett mindre vapenhus i väster. I: Den till största delen rivna medeltidskyrkans byggnadshistoria är känd genom en arkeologisk undersökning 1961. Den uppfördes sannolikt under 1100-talets senare hälft och bestod då av ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor (absidens murar framkom inte vid undersökningen, men biskop Andreas Rhyzelius, som deltog vid rivningen 1745, uppger att kyrkan var försedd med absid). Troligen vid 1300-talets mitt erhöll kyrkan en rakslutet korparti av långhusets bredd. En donation av Elena i Skog till kyrkans byggnation kan sannolikt sättas i samband med denna förändring. Samtidigt byggdes en sakristia på korpartiets nordsi-da. Sannolikt i början av 1400-talet uppfördes ett torn i väster samt kyrkorummet välvdes och målades. Huvuddelen av kyrkan revs 1745, förutom delar av tornet, som integrerades i den nya kyrkans yttre mursträckningar, samt långhuset och korpartiets syd- och östmur. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1745, efter ritningar upprättade av domkapitlet, troligen med aktivt deltagande av biskop Andreas Rhyzelius. Delar av medeltidskyrkans murar kom till användande i den nya salkyrkans rumsgestalt. På kyrkans norra sida uppfördes en sakristia, medan ett vapenhus uppfördes i väster. På den södra sidan tillbyggdes en särskild entré för Sturefors, vilket svarade mot en läktare i kyrkans inre. År 1961 drabbades kyrkan av en brand. Rolf Bergh upprättade ritningarna vid återuppbygg-na-den som slutfördes 1965, i stort sett utifrån de befintliga murarna. I väster uppfördes ett nytt litet vapenhus av traditionellt slag. Norr om kyrkan där den gamla sak-ristian fanns uppfördes däremot ett klocktorn i betong, där botten-våningen som ingår i kyrkorummet utgör ett mindre dopkapell. Även sakristian är inrymd i den nya tornkroppens bottenvåning. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören moder-ni-se-rades mått-ligt vid Rolf Berghs återuppbyggnad. Murarna är vitputsade och genombryts av huvudsakligen stickbågiga fönsteröppningar under ett brant sadeltak. Ett gaveltorn av trä från slutet av 1700- eller början av 1800-talet återskapades inte efter branden. Istället gavs exteriören ett modernt nytillskott efter Berghs ritningar, genom det sidoställda tornet i oputsad betong, krönt med en smal hög spira. Ingång i väster via vapenhuset. Kyrkorummet hade innan branden en av landskapets rikaste 1700-talsinteriörer. Kyrkans innertak av trä pryddes med figurmålningar av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Den nybyggda kyrkan erhöll en kvalificerad inredning på tillskyndan av socknens adliga. Interiören är i sin nuvarande utformning i allt väsentligt från Berghs återuppbyggnad. Kyrkorummet täcks av ett tredingstak i trä med dekormålning utfört av Per Görans-son från Bjärka-Säby. Tornets karaktär av separat byggnadskropp under-stryks i interiören eftersom betongen, till skillnad från övriga innerväggar, lämnats oputsad. Mosaiken på korpartiets östvägg är från 1972 och utförd av Bengt Olof Kälde. Korfönstren är gjorda vid Franz Mayer's Hofkunstanstalt i München. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Endast ett fåtal av de inventarier som räddades undan branden har begagnats vid återinredningen. I bruk är dock madonnan från 1437 som finns i dopkapellet och Börje Eriksson i Bäcks dopfunt i alabaster och kalksten gjord 1650. På norra väggen en altartriptyk gjord 1965 av Samuel Göransson i Bjärka-Säby Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. Kyrkogårdens historik Den gamla kyrkogården omgärdas av en stenmur med ingångar i väster, norr och öster. Ett nytt begravningskapell uppfördes 1928 på kyrkogårdens östra sida efter ritningar av arkitekt Erik Fant, som var ansvarig för den samtida renoveringen av kyrkobyggnaden. Gravkapellet, som är uppfört av tegel och är vitputsat, ersatte sannolikt ett äldre på samma plats. Ingången är förlagd till den västra gaveln och utgörs av en brunmålad dubbeldörr med dekorativt utformad profilerad panel. Interiören är enkel och sannolikt oförändrad sedan byggnadstiden. Gravkapellets tak antändes vid kyrkbranden 1961, men kom för övrigt inte till skada. Söder om kyrkans västra vapenhus är en runsten uppställd. Den påträffades i den medeltida kyrkans grundmurar vid de byggnadsarkeologiska undersökningar, som utfördes efter den omfattande branden. Kyrkogården förändrades år 1870. Tidigare var kyrkogården mycket mindre, och låg bara på kyrkans södra sida. Men 1870 utvidgades kyrkogården åt norr. Därmed fick kyrkan en mer centrerad position på kyrkogården. I början av 1900-talet blev det åter aktuellt med en utvidgning och inköp av lämpligt område diskuterades 1911. Dock blev planerna inte av, på grund av världskriget. Det område som diskuterades låg söder om kyrkan och tillhörde Husby Gård. Området mätte 4326 kvm. Det angränsade till kantorsbostadens trädgård och mot Husby Gårds ägor. 1929 sattes planerna i verket och marken köptes. Linköpings stadsarkitekt Sten Westholm fick i uppdrag att göra ritningar och 1932 påbörjades arbetet. Ett äldre tidningsurklipp berättar att bygget, inklusive köp av mark, uppgick till 17 380 kr. Från Linköpings Trädgårdsförening levererades avenbok till ytterhäckarna, liguster till gravhäckar samt lindar. 1935 var kyrkogården klar men invigdes inte förrän året efter, på grund av biskop Aurelius bortgång. Därefter har en minneslund tillkommit på den nya kyrkogården. 1996 blev det också klart att två urnlundar på ömse sidor av minneslunden skulle få anläggas.Län: Östergötland, Kommun: Linköpinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000011715http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000011715http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000011715RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23