21300000011691http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000011691Bebyggelse - anläggningKinda kn, HYCKLINGE 1:49 HYCKLINGE KYRKAHYCKLINGE KYRKAFÖRSAMLING 1995 - HYCKLINGE BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1006, 1900: 1768, 1995: 406 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km sydost om Kisa på en höjd invid Stångåns vattensystem. Den omges av ett samhälle bestående av villor och radhus. Invid kyrkan ligger församlingshemmet, f.d. skola och ålderdomshem. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrka i sten bestående av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr och torn i väster. I: Medeltidskyrka av sten. På norra sidan låg en sakristia. Kyrkan var tornlös och klockorna hängde i en stapel strax utanför kyrkogården. Interiören täcktes av ett trätak med målningar, av okänd ålder och utformning. Delar av murarna i väster och norr sparades i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Ny kyrka ritades sannolikt av Olov Tempelman, av vilken två förslag med tydlig rokokoprägel bevarats från 1775. Kyrkan byggdes i sten 1778 och hade rektangulär plan med raksluten altarvägg och sakristia på nordsidan om koret. Den äldre kyrkans västmur och delar av nordmuren ingick i den nya. År 1782 byggdes ett torn. På grund av fel begångna vid grundläggningen rämnade murarna och kyrkan fick rivas 1791, förutom tornet. III: Ritningarna till den nuvarande stenkyrkan utfördes vid ÖIÄ (Per Wilhelm Palmroth) och den uppfördes 1792 av byggmästare Casper Seurling i anslutning till det äldre tornet. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är välbevarad, fasaderna vitputsade. Lång-huset täcks av sadeltak, korets sadeltak är valmat. Tornet kröns av en svängd huv med lan-ternin. Yttertaken är täckta med svart plåt och tornhuven med kopparplåt. Interiören har trätunnvalv. In-gångar finns genom tornet och mitt på sydsidan. Kyrkan har höga rundbågiga fönster, varav två i koret på var sida om altaret. Altartavlan av Pehr Hörberg är från 1794. Den nuvarande predikstolen tillverkades 1845-55, men har haft två kända föregångare i den äldsta kyrkan tillkomna 1692 och 1754. Orgeln är nutida och byggd 1975 av Robert Gustavsson, med den ursprungliga Schiörlin-orgeln från 1809-10, nu i SHM, som förlaga. Läktaren är samtida med kyrkan och försedd med porträttmedaljonger av Adolf Fredrik, Gustav III och Gustav IV Adolf målade av Pehr Hörberg. Större renoveringar har genomförts 1885, 1926, 1961 (Kurt von Schmalensee), 1992-93 (Atrio arkitekter AB, Västervik). ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Från den medeltida kyrkan härrör cuppan till en romansk dopfunt. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003 Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har erhållits av kyrkoherde Hans Merseburg, kyrkvaktmästare Anders Steinholtz, Fredriksson Arkitektkontor AB, Norrköping och Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Kyrkogården i Hycklinge har sedan medeltiden vuxit fram runt kyrkan. År 1754 omtalas kyrkobalkar kring den medeltida kyrkan, vilket innebär att kyrkogården troligen inhägnades av en timrad mur. År 1778 lades en ny ringmur och nya portar uppfördes i samband med att den nya kyrkan byggdes på platsen för den medeltida. En lantmäterikarta från 1700-talet visar en ingång till kyrkogården i västra muren, liksom idag. Åren 1855-56 utvidgas kyrkogården mot söder till sin dubbla kapacitet. En mycket innehållsrik karta från mitten av 1800-talet ger information om indelningen av kyrkogården. Begravningsplats för inlösen (a och d) finns i sydöst och precis norr om kyrkan. Största delen av kyrkogården innehåller allmänna begravningsplatser, d v s kostnadsfria platser (b och c). Begravningsplats för självspillingar ligger i dåvarande nordöstra hörnet. Sandgångar gick runt själva kyrkan och ledde till kyrkan från grinden i väster. Gången till kyrkan kantades av syrenhäckar. Mer påkostade familjegravar finns idag inom område a och d samt delar av c. Det senare innebär att man ändrade status på c när kyrkogården utvidgades mot norr och nya områden för allmänna begravningsplatser tillkom. År 1884 utvidgades kyrkogården mot norr och hela muren utom södra delen gjordes om så som den ser ut idag. Anledningen till utvidgningen var den stora befolkningsökningen. Mark till utvidgningen köptes in av herrarna Viktor Andersson i Lilla Hycklinge och Anders Magnus Johanssom i Embricke. Det är oklart när kyrkogården grusades. Enligt uppgift berättar folkminnet att kyrkogården såg ut som en äng i början av 1900-talet. En karta från 1937 visar en trädkrans runt kyrkogården liksom en alléplantering utmed den norra mittgången och i övrigt enstaka träd. Likkällaren på kyrkogårdens sydvästra del byggdes 1937. Det var sedan vanligt att begravningsföljet samlades vid likboden före begravningen. År 1970 invigdes en utvidgning söder om kyrkogården och personalbyggnaden. Den nya delen gav ca 300 nya gravplatser. Under 1983 inleddes arbetet med att fälla 200- åriga lindar på Hycklinge kyrkogård. Sammanlagt tio träd som utgjorde kyrkogårdens allé fälldes. Anledningen till fällningen av träden var att torkade grenar innebar en risk att vistas på kyrkogården. Ett fyrtiotal träd i trädkransen ingick inte i det omfattande arbetet. Elektrisk belysning installeras på kyrkogården 1952 och 1999 tillkommer minneslunden inom en tidigare familjegrav norr om kyrkan.Län: Östergötland, Kommun: Kindahttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000011691http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000011691http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000011691RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret - anläggning1.12024-10-23