<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:id>21300000008209</pres:id><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000008209</pres:entityUri><pres:type>Bebyggelse - anläggning</pres:type><pres:idLabel>Göteborg                       kn, NORDSTADEN 11:7 RÅDHUSET, GÖTEBORG</pres:idLabel><pres:itemLabel>RÅDHUSET GÖTEBORG</pres:itemLabel><pres:description>Det äldsta huset uppfördes efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä och stod färdigt 1672. År 1817 företogs en ombyggnad, varvid tredje våningen tillkom och fasaderna erhöll sin nuvarande klassicistiska utformning. För ritningarna svarade stadsarkitekten J Hagberg. De norra och västra flyglarna uppfördes 1835 respektive 1869. 

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Till den äldre delen av Göteborgs rådhus ritades av arkitekten E. Gunnar Asplund, som redan 1913 vann en tävlan om om- och tillbyggnad av det befintliga rådhuset. Tillbyggnaden uppfördes 1935-37 i en funktionalistisk arkitektur sedan en rad stilimiterande förslag förkastats. Den har blivit ett nationellt och internationellt välkänt exempel - många fall förebildligt - på en anpassad arkitektur som grundar sig på sin egen tids formspråk. Vänthallen, som går genom husets hela höjd, och sessionssalarna en trappa upp utgör ett av de bästa exemplen på Asplunds och den svenska funktionalismens rumsgestaltning och formgivning

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &amp; W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Vid Gustaf Adolfs torg mitt i centrala Göteborg ligger rådhuset, där tingsrätten numera huserar. Mot hamnkanalen ligger den gamla delen, som ursprungligen uppfördes på 1600-talet, men som helt präglas av ombyggnaden från 1800-talets början. Mot Smedjegatan ligger den s.k. Asplundska tillbyggnaden.

För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument.
För utförlig beskrivning av rådhuset, se byggnad- under rubriken historik.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-05-29Det äldsta huset uppfördes efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä och stod färdigt 1672. År 1817 företogs en ombyggnad, varvid tredje våningen tillkom och fasaderna erhöll sin nuvarande klassicistiska utformning. För ritningarna svarade stadsarkitekten J Hagberg. De norra och västra flyglarna uppfördes 1835 respektive 1869. 

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Till den äldre delen av Göteborgs rådhus ritades av arkitekten E. Gunnar Asplund, som redan 1913 vann en tävlan om om- och tillbyggnad av det befintliga rådhuset. Tillbyggnaden uppfördes 1935-37 i en funktionalistisk arkitektur sedan en rad stilimiterande förslag förkastats. Den har blivit ett nationellt och internationellt välkänt exempel - många fall förebildligt - på en anpassad arkitektur som grundar sig på sin egen tids formspråk. Vänthallen, som går genom husets hela höjd, och sessionssalarna en trappa upp utgör ett av de bästa exemplen på Asplunds och den svenska funktionalismens rumsgestaltning och formgivning

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &amp; W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Det äldsta huset uppfördes efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä och stod färdigt 1672. År 1817 företogs en ombyggnad, varvid tredje våningen tillkom och fasaderna erhöll sin nuvarande klassicistiska utformning. För ritningarna svarade stadsarkitekten J Hagberg. De norra och västra flyglarna uppfördes 1835 respektive 1869. 

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Till den äldre delen av Göteborgs rådhus ritades av arkitekten E. Gunnar Asplund, som redan 1913 vann en tävlan om om- och tillbyggnad av det befintliga rådhuset. Tillbyggnaden uppfördes 1935-37 i en funktionalistisk arkitektur sedan en rad stilimiterande förslag förkastats. Den har blivit ett nationellt och internationellt välkänt exempel - många fall förebildligt - på en anpassad arkitektur som grundar sig på sin egen tids formspråk. Vänthallen, som går genom husets hela höjd, och sessionssalarna en trappa upp utgör ett av de bästa exemplen på Asplunds och den svenska funktionalismens rumsgestaltning och formgivning

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &amp; W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Det äldsta huset uppfördes efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä och stod färdigt 1672. År 1817 företogs en ombyggnad, varvid tredje våningen tillkom och fasaderna erhöll sin nuvarande klassicistiska utformning. För ritningarna svarade stadsarkitekten J Hagberg. De norra och västra flyglarna uppfördes 1835 respektive 1869. 

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Till den äldre delen av Göteborgs rådhus ritades av arkitekten E. Gunnar Asplund, som redan 1913 vann en tävlan om om- och tillbyggnad av det befintliga rådhuset. Tillbyggnaden uppfördes 1935-37 i en funktionalistisk arkitektur sedan en rad stilimiterande förslag förkastats. Den har blivit ett nationellt och internationellt välkänt exempel - många fall förebildligt - på en anpassad arkitektur som grundar sig på sin egen tids formspråk. Vänthallen, som går genom husets hela höjd, och sessionssalarna en trappa upp utgör ett av de bästa exemplen på Asplunds och den svenska funktionalismens rumsgestaltning och formgivning

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &amp; W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2</pres:description><pres:context><pres:placeLabel>Län: Västra Götaland, Kommun: Göteborg</pres:placeLabel></pres:context><pres:representations><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000008209</pres:representation><pres:representation format="Presentation">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000008209</pres:representation><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000008209</pres:representation></pres:representations><pres:organization>Riksantikvarieämbetet</pres:organization><pres:organizationShort>RAÄ</pres:organizationShort><pres:service>Bebyggelseregistret - anläggning</pres:service><pres:version>1.1</pres:version><pres:buildDate>2024-10-23</pres:buildDate></pres:item>